Kommunikationspodden

Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Med Max Landergård pratar hon om vilka lösningar som finns inom AI just nu, och pratar också om vad framtiden kommer innebära med kommunikatörens relation till AI.

 

Det blir både konkreta och abstrakta samtal om AI när Andrea Lewis Åkerman besöker veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Bland annat glider samtalet in på den etiska aspekten av framtagandet av AI.

- Vi måste jobba tillsammans och när jag säger det innebär det inte bara att du anställer rätt funktioner till bolaget, utan att du också samarbetar med akademi och politik, säger Andrea Lewis.

 

Saknas det lagstiftning idag, tycker du, för att reglera AI?

- AI är för viktigt för att inte reglera. Det är mycket lagstiftning på gång, inte minst inom EU med AI Act. Där behöver man ta vara på möjligheterna men också säkerställa att AI används ansvarsfullt, säger hon.

Föreställ dig en solgul äng, eller en sjö i en skog. Det kan vara en plats att börja på när du förbereder dig inför ett mingel. I sin bok ?Bli ett socialt geni? skriver Isabella Alveborg om presentationsteknik, retorik och mingel.

 

Isabella Alveborg besöker Caroline Thunved och Max Landergård i Kommunikationspodden för att ge sina tips om hur man kan bli lite vassare i sociala sammanhang.

- Det viktigaste är att få personer att känna sig grundad. Man kan göra en mindfulnessövning som att ?gå till vattenhålet?. Innan man går ut på scenen eller in på minglet så kan man gå till en toalett eller hörnet av ett kapprum. Blunda, andas och visualisera en trygg plats. Så försöker man tänka på vad man hör och ser i sitt vattenhål, i mitt fall en skogsdunge. Ska man mingla så tänker jag i förväg vilka två eller tre saker jag ska prata om inte mer. Eller om man på scenen ska dra en rapport så sätter man målet, kliver ur sitt vattenhål och sedan in i situationen, säger Isabella Alveborg.

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Finns det något svenskar har mycket åsikter om, efter väder, så är det trafik. Anna Lihr har varit kommunikationsdirektör i tio år vid Trafikverket och i säsongspremiären av Kommunikationspodden träffar hon Max och Caroline i studion.

Statskontoret gjorde 2023 en utredning som bland annat kollade på kommunikationsarbetet hos myndigheter följer försiktighetsprincipen och matchar statlig värdegrund och satte ljus på begreppet ?beteendepåverkande kommunikation?

- Hur ska vi på Trafikverket tänka kring det. Låt säga att vi behöver kommunicera följande: ?om du ska ta dig från punkt A till C, så kan du inte åka via B för där pågår ett arbete?. Är det beteendepåverkande, eller är det bara information? Det är beteendepåverkan, men det är samtidigt information från en operativ myndighet som informerar folk om hur de lättast kan ta sig fram. Jag tror man ska passa sig för hårklyveri och se det mer som breda penseldrag. För vi som myndighet måste också ta oss igenom bruset och våga kommunicera modigt för att komma igenom bruset, och samtidigt mappas mot försiktighetsprincipen, säger Anna Lihr.

Framtiden står i fokus när Nicklas Hermansson gästar Max och Caroline i säsongsavslutningen av Kommunikationspodden. Det här är åtta trender du inte vill missa. 

Nicklas Hermansson har valt att fokusera på framtiden. Efter 20 år i mediebranschen har han jobbat mycket med utveckling av format och jobbar idag med ett eget nyhetsbrev med sextusen prenumeranter. Han är återkommande inbjuden framtidsspanare i SVT och vill gärna hålla koll på sin egen livscykel. Därför har han en klocka som ständigt räknar ner mot den sista dagen.

- Innan klockan hade jag en grej på kylskåpet, där jag prickade i hur många veckor jag har kvar att leva men nu har jag hittat klockan från en belgare som kan genom mina uppgifter kan se klockan, som gör mig mer modig. Min brorsa skulle egentligen få den men jag fick tillbaka den direkt.

I Kommunikationspodden är Nicklas Hermansson inbjuden för att dela med sig av åtta framtidsspaningar som är värt för en kommunikatör att hålla koll på inför 2024.

Lyssna på hela avsnittet nu!

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång.

Det kommer då och då rubriker om ?nu rusar konkurserna? men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson.

Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.

 

Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Ledarna släppte 2020 rapporten ?I förändringens riktning?, där tittade de närmre på chefers kompetensbehov. Endast 15% instämde i att de kommer behöva vidareutbilda sig under de närmsta tre åren.

Carolina Engström Lökken är VD för rekryteringsbyrån WES är inbjuden till veckans avsnitt av Kommunikationspodden för att prata om hur vi ska se på lärande.

 

Man måste dels omvärdera vad kompetensutveckling är. Vi lever i en omtumlande tid, geopolitiskt, värderingsmässigt? Det vi ser nu är att det ledarskap som kommer behövas framåt är inte bara de som vi haft de senaste åren. Vi måste jobba på vårt eget lärande och vår egen nyfikenhet. Men det är ju också något som vi tänker på när vi rekryterar. Vad är det för kompetenser och personligheter som vi ska leta efter? Det är ett mindset som människor och ledare måste ha för att vi ska klara omställningen. Där behöver ledare vara medveten och jobba med det. Man brukar ju säga att 40% av alla kompetenser kommer bytas ut de närmaste åren och det går ju inte ens att ta in vad det kommer betyda för en. Det går inte ens att ta in vad det betyder. Jag kommer bli helt inaktuell de kommande åren om jag inte lär mig nu. Men jag kan inte gå på kurser hela tiden, så hur ska man få till ett lärande. Och då tänker jag att allt börjar med?, inleder Carolina Engström Lökken. Hela svaret får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ?Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet?. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst. 

 

Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ?Får man säga svart?? och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.

Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ?Får man säga svart?? och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. 

Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ?Jag såg en svart person?, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden. 

 

Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet

 

Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?

 

Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.

 

?Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig? det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt?, säger Johanna Faijersson. 

Charlie Stjernberg med ett långt förflutet på Prime och nu på den egna byrån Doyen är en av Sveriges främste krishanterare. Idag gästar han Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att dela med sig av sina insikter om vad som krävs för att en organisation ska vara rustad.

- Jag är personligen inte förtjust i riskinventering som verktyg, för vi tenderar att titta på det senaste som hände konkurrenterna. Titta på 9/11, då blev det förbjudet med knivar, sen kom skobombaren och då tittade man på skor. Om man inte är riktigt kreativ tenderar man att bara titta på tidigare kriser. Och det enda jag kan säga är att kriser uppstår där ingen ens haft en susning om att det hade kunnat ske. Vi talar då istället hellre om sårbarhetsanalys. Till exempel om en organisation har en HR-avdelning som inte kunnat hantera MeToo, eller inom compliance - ?vi vet att alla regler inte efterlevs?. Då får vi ett 360-perspektiv på vad som kan drabba en organisation. Men sen måste man ha den där rävfarmen bakom örat för det dyker ofta upp på så konstiga ställen, säger Charlie Stjernberg.

Lyssna på hela avsnittet här.

MSB:s kommunikationsdirektör och tidigare SVT-korrespondenten Morgan Olofsson gästar Kommunikationspodden för att berätta om hur myndigheten ska förmå hela Sverige att förstå mer om sin roll i totalförsvaret.

Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, besökte Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om hur MSB arbetar med att kommunicera totalförsvaret.

?Kommunikation är ett verktyg för demokrati. Det handlar om att göra saker gemensamt. I diktaturen behöver du inte ha något gemensamt. Det räcker med att Hitler, Putin, Stalin bestämmer. Det är någon som pekar på massan och säger att det här ska ni göra. Och det görs möjligen sen gemensamt men för att göra gemensamt handlar det om hela processen, och då blir kommunikationen både ett medel och ett ändamål. Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda?, säger Morgan Olofsson.

Lyssna till hela intervjun i Kommunikationspodden.

All of us ska jobba för att öka representationen av rasifierade inom kommunikation och göra branschen mer jämlik. Grundarna Nicole Kavander, Roshanak Fatahian gästade Kommunikationspodden.

Under en inspelning i Visby besökte Nicole Kavander, Roshanak Fatahian Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. Inspelningen gjordes i samband med Almedalsveckan. 

?Branschen är alldeles för homogen. Vi har vårt sätt att se på världen och med det kommer bias. Om vi bara har en homogen verkligen så blir det bara en verklighet och stereotyper som kommer. En tydlig stereotyp som vi kan se är i vilka sammanhang hur vissa människor får ses i olika sammanhang, som hur skildras en rasifierad? Om vi fortsätter mata in ett negativt budskap så spär vi på fördomar och känslor som vi kopplar till individer?, säger Nicole Kavander. 

Lyssna på hela avsnittet här.

I osa?kra tider sta?lls allt ho?gre krav pa? kommunikato?ren, na?got vi sett under pandemin, i hackerattacker och desinformationskampanjer. Kartan ritas snabbt om i va?r omva?rld och idag kommer en ny roll beho?va la?ggas till fo?r alla kommunikato?rer. Hur sa?kersta?ller vi kommunikato?rens roll i tider av kris, och i totalfo?rsvaret? Hur kan kommunikationsavdelningar rusta sig och ta ansvar?

I panelen ingick Kristin Ek, som arbetar som kommunikato?r vid den nyinra?ttade myndigheten fo?r psykologiskt fo?rsvar, Linda Corswall, kommunikationsdirekto?r vid Socialstyrelsen, Svante Werger, särskild rådgivare vid MSB och Caroline Thunved, generalsekreterare och VD fo?r Sveriges Kommunikato?rer.

Seminariet spelades in under Almedalsveckan 2023

Almedalsspecial: AI har tagit va?rlden med storm. Kommunikato?rer vittnar om allt ho?gre arbetsbelastning och resursbrist, samtidigt ser vi hur AI kan lo?sa ma?nga av de enkla arbetsuppgifter som tar mycket tid. Men hur sa?kersta?ller kommunikationsbranschen att AI blir en tillga?ng fo?r kommunikato?ren, och inte ett hot?

Seminariet är inspelat under Almedalsveckan 2023. Gäster är: 

Karin Engstro?m, kommunikationschef pa? AI Sweden

Janne Elvelid, ansvarig fo?r samha?llsfra?gor pa? META

Andrea Louis A?kerman, ansvarig fo?r kommunikation och public affairs pa? Google Louise Barnekow, VD MyNewsdesk Ma?rten Lyth, Kommunikationsdireko?r Spendrups och ordfo?rande fo?r Sveriges kommunikato?rer

Vilka är det som är ute efter att utöva desinformationskampanjer mot Sverige, vilka är deras mål och hur ska kommunikatörer bete sig? Magnus Hjort, (vik.) Generaldirektör för Myndigheten för Psykologiskt Försvar, gästar idag Kommunikaitonspodden. 

"Det finns olika typer av skäl att man är med i en flock. Om man är bytesdjur så kan man välja flocken för att välja att undvika att bli fångad i massan. Rovdjur kan välja att samarbeta för att nå sina mål. Samma sak gäller sekter, att man inte mår bra och sällar sig till en gruppering som inte är bra men det blir ett slags kognitiv dissonans av det", säger Magnus Hjort när han gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Lyssna på hela avsnittet här. 

 

Kinaägande, kongressförhör och rykten om desinformation. Det har stormat över världen runt appen som har nära en miljard följare. Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden, är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

TikToks VD Shou Chew blev kallad till amerikanska kongressen tidigare i år för att bli utfrågad om TikTok. Flera länders regeringar har gått ut och förbjudit ministrar och statsanställda att använda appen. Samtidigt har TikTok fler följare är katolska kyrkan och har på bara fyra år kommit att bli en stark konkurrent till andra plattformar som Facebook, Snapchat och Instagram. 

I veckans avsnitt är Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden besökare i studion och besöker programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. 

Lyssna på hela avsnittet här. 

Det handlar om place branding i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han representerar en kommun som är nominerad till årets stad - trots det ser kommunikationsdirektör Thomas Hansen att många har en förvrängd bild av Umeå och Norrland generellt.

 

Thomas Hansen, kommunikationsdirektör vid Umeå kommun gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han har mycket att vara stolt över. Dagens Samhälle har utsett Umeå kommun till att vara en av de nominerade i tävlingen Årets superkommun. Samtidigt tycker Thomas Hansen att det finns mycket jobb att göra.

Jag tror att vi varit lite lata. Umeå har fått universitetet, Skellefteå var tilltänkta med tackade nej. Men nu när det händer saker på olika platser så måste vi tänka på vad som är unikt med oss och prata om mervärdet att stanna kvar, eller komma tillbaka. Där måste vi knyta oss närmre universitetet. Hos oss ligger universitetet nära stan men det ligger samtidigt lite avsides så studenterna hänger mer med varandra. Många är från södra Sverige och de återvänder om de inte träffar en partner kanske, säger Thomas. Jag har kollegor som skickar julkort till alumner och det är smart, för vid årsskiftet eller sommaren kan det finnas fönster där man strategiskt kan vara mer närvarande och då får vi vara uppmärksamma på vilken målgrupp vi ska välja, säger Thomas Hansen.

 

Lyssna på hela samtalet i Kommunikationspodden.

Mathias Wellström, grundare av talangbyrån Trib, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han träffar Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om varför många inte anses vara lika heta efter 40 och hur man ska stå ut för att få ett bra jobb.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden var ett ämne som kom upp när Mathias Wellström besökte Kommunikationspodden. 

"Jag upplever att ålderismen är ett jätteproblem. Jag vet inte hur det är i andra branscher men inom kommunikation så tycker jag det är ett problem att man i alldeles för tidig ålder anses vara obsolet. Jag kan tycka att, om man åker ner till Spanien och hänger där så är de små barnen, vuxna och föräldrar? på restaurang så ser man att de har en annan relation till olika generationer, de förstår varandra bättre och kan se värdet av olika erfarenhet", säger Mathias Wellström.

Efter så många år i branschen har Mathias bra koll på hur man ska agera när man söker nytt jobb. 

"I mitt yrke handlar det om att förstå uppdragsgivarens nuläge och ambitioner, hur teamet ser och hur man vill fylla teamet. Sen handlar det att hitta rätt talang för den rollen eller den uppgiften. Det handlar mycket om att dels kunna titta på ett CV och på något sätt se att ?det här skulle kunna vara någonting? men sen att addera på känsla, upplevelse efter flera samtal med den personen det är viktigt", säger Mathias Wellström.

Lyssna på hela avsnittet i veckans upplaga av Kommunikationspodden

Linda Corswall, kommunikationsdirektör för Socialstyrelsen inledde sin resa som kommunikatör innan hon steg i graderna och idag är hon högst ansvarig för sextio medarbetare på myndigheten. Hur enkelt är det att gå från att vara kreativ idéspruta till att sitta i ledningsgrupp och ta handen från det operativa arbetet?

 

I veckans avsnitt av Kommunikationspodden besöker Linda Corswall Max Landergård och Caroline Thunved i studion, och hon reflekterar över hur hennes roll utvecklats.

?I Upplands Väsby landade jag i att vara chef och ledare är väldigt roligt, då får man jobba med mer än kommunikation.

Ledarskapet och jag brinner för att skapa team och boosta människors kompetenser och bygga ihop människor. De sociala frågorna ligger mig också varmare om hjärtat, så socialstyrelsen kändes rätt.

Det kan fortfarande finnas en sorg när medarbetare kommer på en idé som de sedan får göra ut och jag inte får delta operativt, men jag blev bra skolad i Upplands Väsby där laget går före. Jag som är gammal mittfältare älskar laget. Jag vill känna det i min grupp och då får jag kliva tillbaka. Men jag tror att när jag klev över till chefsroll när jag jobbade i kommun så blev vi som ett slags inhousebyrå och då kunde jag vara operativ i ledarskapet. Det var en bra känsla att jag fick det att fungera?, säger Linda Corswall.

 

Lyssna på hela avsnittet

Torkild Sköld är officerare som sadlade om och idag är han flitigt anlitad föreläsare som fokuserar på att få oss upptäcka vårt egenvärde. Idag är han veckans gäst i Kommunikationspodden.

Torkild Sköld besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och han försöker förstå varför vi har så svårt att prata om vilka vi faktiskt är. 

- Jag jobbade ett kort tag med rekrytering, och när jag bad klienterna att kort berätta vilka de var - så berättade dem vad de har gjort. För vi är så prestationsinriktade så vi kan inte ens säga vill oss själva vem vi är. Det intressanta jag märkte då var att mina kollegor som också jobbade som rekryterare, hade inte heller lärt sig skilja på sak och person, säger Torkild Sköld. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

Som kommunikatörer har vi alla varit där. Någon chef kommer plötsligt en dag och säger att hen vill pryda omslaget av en prestigefull tidning, som om det vore den enklaste saken i världen. Johanna Snickars, kommunikations- och varumärkeschef för Alight, vet hur strategin ska läggas upp. 

 

Efter tjänster vid Nordnet, Ericsson och Microsoft är Johanna Snickars idag kommunikations- och varumärkeschef för Alight. Alight bygger och driver solcellsanläggningar och idag är Johanna gäst hos Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. 

- Sätter du en strategi så märker du ganska fort om det funkar eller inte. Det viktiga för mig är att bygga förtroende genom  att ta ansvar, att "går det inte vägen, så är det på mig", säger Johanna Snickars som i podden också utvecklar på vilket sätt kommunikatörer kan utöva sitt ledarskap gentemot ledningsgrupper och interna beställare. 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Louise Barnekow, VD på Mynewsdesk, besöker denna vecka Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om insikter, utmaningar för kommunikatörer och även diskutera AI, ett verktyg som Mynewsdesk numera arbetar med i sina tjänster. 

Mynewsdesk släppte för en tid sedan en rapport för Nordens som är byggd på en undersökning där 450 kommunikatörer har svarat på frågor. Kommunikationsexperter har också bidragit i rapporten med sina insikter. Utöver den utvecklade också Louise Barnekow sina resonemang om AI. 

- Detta är en typ av revolution som hänt med de här fantastiska algoritmerna som finns på marknaden. Det frigör tid, det kommer bli ett nära samarbete med AI och det blir högre kvalitet när vi faktiskt får tid att tänka stort och vara kreativa. Den kreativa processen tror jag man fortfarande behöver människor till som skapar nytt innehåll. Det finns tillkortakommanden inom vissa ämnen som AI är väldigt känslig med att ge rekommendationer kring, där det ligger väldigt starka värderingar i, där är AI väldigt neutral. Så om du vill vara opinionsbildande behöver du en kommunikatör som tar sig an den vinkling som behöver göras, säger Louise Barnekow. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barncancerfonden genererade över 500 miljoner till barncancerforskning 2021. Johnny Kroneld, chef för kampanj och event är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

?TikTok är en självklarhet bland kanalvalen men vi måste släppa kontrollen på ett annat sätt, för det är användarna som är kreatörerna?, säger Johnny Kroneld.

 

Max Landergård och Caroline Thunved tar emot Johnny Kroneld, chef för kampanj och event vid Barncancerfonden i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

 

Hur segmenterar ni?

Vi segmenterar otroligt många målgrupper, vi har barnfamiljer men de är segmenterade ytterligare, hur gamla är dina barn, var befinner du dig karriärmässigt, åldersmässigt? det finns otroligt mycket att ta hänsyn till. 

 

Vilket segment är enklast att få pengar från?

Barnfamiljer är de vi riktar oss mot. De som är 30-45 är föremål för de stora kampanjer som vi sjösätter tre gånger per år. Men det är samtidigt lite mer komplext än då. Som målgruppen yngre vuxna är inga stora givare, men de sprider gärna budskapet, det finns en brand love där. Å andra sidan har vi en mognare målgrupp som är 65 plus och ger stora donationer. Det går att vara effektiv för att kunna nå på ett trovärdigt sätt, säger Johnny Kroneld.

 

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden. 

Jennie Knutsson kom till en organisation i fritt fall, åtminstone om man skulle lita på vad siffrorna sa om Aller som arbetsgivarvarumärke. Då inleddes en resa hon berättar om i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Aller Media, grundat 1927, äger idag bland annat fyra kommunikations- och contentbyråer som är samlade inom Ahead Group (Narva, Make Your Mark, OTW och Oculus), e-handelsbolag och även tidskrifterna som de kanske är mest kända för. Femina, Hänt Extra med flera. 

Aller Media visade dåliga siffror när det kom till arbetsgivarvarumärke. Jennie Knutsson fick i uppdrag att vända trenden.  - Ledningsgruppen var för det första på och ville att jag skulle driva. Samtidigt var det en pedagogisk utmaning för kommunikation är inte en vetenskap på det sättet, där jag kan visa på ett diagram att "här är vi nu och följer vi bara den här formeln så kommer vi lyckas på tre år", men jag hade en känsla och en tanke att det här måste vi bygga, säger Jennie Knutsson.

Hör mer I Kommunikationspodden där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

El, vatten och wi-fi. Saker konsumenter tar för givna. Hur ska Pia Rosin, kommunikationschef vid Telenor, bidra till att göra erbjudandet relevant? Idag är hon gäst i Kommunikationspodden. 

Pia Rosin började inom Kinnevik med investeringar relation 2001, och hon säger att Stenbeck var närvarande, alltid - enligt henne. 

- Han hans i huset, alltid, på ett sätt som var helt enormt. Snacka om kulturbärare. Jag pratade i telefon med honom en gång och jag minns att jag ställde mig upp när vi pratade, säger Pia Rosin.

När det kommer till kommunikation har Pia en fast övertygelse. 

- Utgå inte från vad du själv vill sälja. Utgå från vad andra har nytta av och vill veta. Var lite bjussig, då kommer folk att lyssna på dig. Vi kan bjuda på smarta tjänster och information. Hur man skyddar sig från bovar på nätet, eller vilken standard på wifi man ska ha. Vilka tekniska prylar som drar olika ström i olika sammanhang, sådana saker, säger Pia Rosin. 

Lyssna på mer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Fredrik Kullberg, journalist på tidningen Chef och författare till boken ?Svensk Floskelordbok - managementjargong, politiska plattityder, värdegrundbabbel? gästar Kommunikationspodden.

Bokaktuelle Fredrik Kullberg har kroknat på floskler, till den grad att han skrivit en hel bok där han listar ord som han tycker speglar tidsandan. Nu är han veckans gäst i Kommunikationspodden, där han gästar programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. 

- En annan viktig sak vad gäller uppkomsten av det här snömosiga språkbruket är expertsamhället. Framväxten av de här många högspecialiserade funktionerna som vi sett så många av de senaste decennierna. Högutbildade människor som jobbar med högspecialiserade saker. Ganska hög status. Ganska hög lön. Funktionerna är inte glasklara för gemene man, plus att de är nya så pass nya, så har det blivit viktigt att skapa et fackspråk som skiljer den egna specialistfunktinen från andra. Det har fått det här språket att växa fram och blomstra, till exempel inom HR. Det här terapeutiska. Man pratar mycket om upplevelser. Som om ni får ett nytt misslyckat digitaliserat planeingssystem som är så misslyckat att ni varken kan planera ert arbete eller er framtid, så blir det gärna en fråga, inte främst om organisation utan om medarbetarupplevelse. Det här är eventuellt något som du upplever i din hjärna. Det hör man på ordet, att det är något subjektivt. Det hör man på ordet. Och på blir det ett subtilt sätt att förflytta ansvar från organisation till individ, säger Fredrik Kullberg.

Hör hela avsnittet i Kommunikationspodden. 

Efter 20 år som AD på byrå ville Helena Lyth växla om. Idag driver hon helenalyth.se och är sitt egna mediehus med kanalnärvaro och framträdanden. I Kommunikationspodden berättar hon om hur livet so influencer ser ut. 

Helena Lyth, kreativ inspiratör, besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- När jag jobbade på byrå fanns det copy, strateg, planer och man anlitade fotografer och stylister och allt. Jag är ju allt det där. När en kund kommer måste jag kolla budget, tidplan och vad som är unikt med produkten. Det ska vara unikt och jag ska köpa, laga maten, styla, fotografera, så ska jag själv vara med på bilden, och sedan skriva texter och publicera i alla möjliga kanaler och sedan ta hand om alla kommentarer. Jag tror inte folk förstår hur mycket jobb som ligger bakom. De som jobbar såhär, som influencers, är oftast enmansbyråer, säger Helena Lyth. 

Det har nog aldrig varit så svårt eller så roligt som det är nu att vara kommunikatör. Det menar Johan Eriksson som är dagens gäst i Kommunikationspodden. 

Johan Eriksson, mångfaldig prisvinnare och idag kommunikationschef för konsultbyrån PwC gästar Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden.

Kommunikation sitter ofta högt upp på agendan på företag och organisationer. Vi som representerar yrket sitter ofta i högsta ledningen vilket gör att omvärlden förstår att vi bidrar med ett värde, menar Johan Eriksson

- Området har utvecklats enormt. Tänk bara vad mycket som hänt på 10 år. Mycket brus vilket ger en utmaning men också möjligheterna. Å ena sidan var det enklare förr att nå ut med något internt och alla samlades kring sina lägereldar eller att man PR-mässigt får genomslag om man finns med på Rapport 19.30. Idag finns fler möjligheter men det är svårare eftersom det är ständig konkurrens om uppmärksamheten. 

Johanna Lindell, VD på DIK, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon lägger fokus på att diskutera arbetsmiljön för kommunikatörer. 

 

DiK representerar 900 olika yrkeskategorier, där kommunikatörer utgör en stor del av medlemmarna i fackförbundet. Johanna Lindell, VD på DIK, gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion under veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Som kommunikatör förväntas du vara en allkonstnär. Du ska vara strateg, producent? Du ska vara expert på alla kanaler. En hel del tycker kanske ?det är väl bara att göra?, bara för att man själv lägger upp bilder på Facebook. Alla kan lägga upp någon rolig grej på Facebook, men att ha hela strategin för en organisations kanal i sociala medier är något helt annat. Många har vardagen att vara ensam som kommunikatör och då har du aldrig någon att bolla med, säger Johanna Lindell." 

Lyssna på hela intervjun här. 

Efter att ha innehaft tjänsten som kommunikationsdirektör vid Systembolaget kommer Kristina Stutterheim byta jobb. Som konsult ska hon rekrytera chefer. Som gäst i Kommunikationspodden pratar hon förändringsledning och om den perfekta arbetsintervjun. 

 

Som kommunikationschef för Lärarförbundet, Riksteatern och senast kommunikationsdirektör i fyra år för Systembolaget sadlar Kristina Stutterheim om och ska som konsult rekrytera chefer. 

I Kommunikationspodden gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved. 

- Jag har rekryterar ganska många genom åren och när man väl sitter där så tycker jag man märker om personen är ?här?, är personen nyfiken, har personen ett intresse. Har man förberett sig? Även på chefsnivå kan det hända att man inte förberett sig, som på frågan om man vad vill utveckla hos sig själv. Det säger mig två saker, antingen att man inte är förberedd eller saknar självkännedom. 

 

Hur genomförs en lyckad förändringsledning, hur ska ledarskapet av idag utformas och hur ser Kristina Stutterheim på kommunikatörens roll? Hör allt i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Bokaktuelle Per Schlingmann besöker Kommunikationspodden för att prata om kommunikationen under valrörelsen, krigets effekter och vad som krävs av en ledare idag. 

Tillsammans med Kjell A. Nordström har Per Schlingman just släppt boken Momentum som analyserar omvärldshändelsernas påverkan på samhället. Med klimatkris, finanskris och ett pågående krig är det många aspekter att förhålla sig till, som också banat väg för ett nytt sätt för ledningar att se på kommunikation, menar Schlingmann. 

- Det är styrelser som diskuterar frågor som tidigare legat hos kommunikationschefer och HR. Där har det skett en stor förskjutning i vad som är företagens konkurrensfaktorer. Där hamnar frågor som kommunikation, talangförsörjning, hur man organiserar sig, den typen av frågor, säger Per Schlingmann. 

Hör hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden där Per gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

En miljon dörrknackningar, skor, t-shirt och kepsar. Communication by merch ett tema när Helena Salomonsson, kommunikationschef för Socialdemokraterna är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

 

- För oss startade allt på kongressen, då Magdalena valdes som partiledare. Det var som var roligt var att se henne som person att alla ser henne som en rättfram, orädd person och de elementet ville vi ha med när vi skulle bygga kommunikationen runt henne. Budskapsmässigt blev det tydligt när vi började jobba med henne att hon hade bestämt sig för tre prioriteringar, bland annat att vända stenar. Det började hon säga i sina första tal, och det tog vi rygg på - det som hon ville säga, säger Helena Salomonson. 

Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Dokumentärfilmaren från Falun har blivit kommunikationschef för Moderaterna. Mitt under valrörelsen ger Martin Borgs en inblick bakom kulisserna på den pågående valkampanjen.

Kommunikationspodden är tillbaka! I den nya säsongen delar Max Landergård programledaruppdraget med Caroline Thunved, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer.

I säsongspremiären intervjuas Martin Borgs, Moderaternas kommunikationschef.  - Min mamma är socialdemokrat och min pappa är ohejdad centerpartist så de var inte jättenöjda i början. Familjemiddagarna är mer civiliserade nu än när jag gick med i MUF, säger Martin Borgs i Kommunikationspodden.  Vad är det som gör att du hoppar upp ur sängen? - Ja igår var det så att mitt Face ID inte kände igen mig, så just nu är det mycket. Men för mig har jag aldrig varit i närheten av något så komplext, och det blandat med engagemanget gör uppdraget oslagbart, säger Martin Borgs. Lyssna i Kommunikationspodden om Martin Borgs tankar om de olika kommunikationsinsatserna, strategi och budskap. 

Hur går det för Svenska kyrkan som varumärke? Är Gud en USP i deras kommunikation och hur ska kyrkan konkurrera om människor uppmärksamhet när medlemstal sjunker och många ser sig som sekulariserade? Har vi blivit rädda för de stora orden?

Ärkebiskop Antje Jackelén är dagens gäst i kommunikationpodden

 

Vilka konkurrenter har svenska kyrkan i dag vad gäller människors tro? Var kan svenska kyrkan differentiera sig? 

- I ytlighet, konsumism och jag skulle vilja säga en religiös analfabetism. Det finns inte utrymme för de existentiella frågor, som egentligen alla har. Frågor som vad är mening duger jag, är jag älskad. Och konsumism gör att vi blir till objekt. Vi blir kunder och konsumenter, snarare än att vi blir subjekt och medborgare och mogna personer. Analfebitismen gör att vi tappar språket för livets grundkunskap och avgrundskunskap, säger Antje Jackelén. 

 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden här!

Vilken berättelse har vi i Sverige om den svenske mannen? I marknadskommunikation, medier och diskurs pågår en intensiv diskussion sedan decennier om vem mannen är, har varit och borde vara. 

Varför är detta så intressant? Och varför går meningarna så ofta isär? Går det att vara oense? Är det för att vi vill se gemensamma nämnare när vi egentligen alla bara är individer, eller finns det tydliga gemensamma nämnare men vi är inte överens om hur vi ska tolka och använda datan? Ulf Mellström är professor i genusvetenskap. Han är bland annat författare till den uppmärksammade boken Män och deras maskiner och arbetar i dag med forskning kring mäns höga suicidtal. I över 30 år har han forskat om manlighet och i dag är han gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden.  I veckans avsnitt är temat den svenska mannen och berättelsen som densamma. Vilka som äger narrativet och hur män ska förhålla sig till det.  Finns det inte en förväntan hos kvinnor att män å ena sidan ska vara moderna men samtidigt vidmakthålla de gamla idealen av familjeförsörjare.  - Det finns fortfarande en fascination av den starka erövraren och utifrån ett genusperspektiv, utan att lägga ideologiska synpunkter på det, är det otroligt intressant. Det är ju det som är intressant med genus, den här komplexiteten vi bär med oss i vardagen och varför skulle det inte vara så? Det är det som drar mig till ämnet, varför jag är så fascinerad av det, säger Ulf Mellström.  Lyssna på intervjun i Kommunikationspodden. Kommuniktationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Hur är det att bedriva kommunikationsarbete på ett sjukhus? Anders Goliger, kommunikationsdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

Han var först journalist i 20 år vid exempelvis Tv4 och GöteborgsPosten. Bland annat arbetade han med Uppdrag Gransknings legendariske journalist Nils Hansson. I dag är Anders Goliger högst ansvarig för kommunikationen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  Nils Hansson är väl den sista du skulle vilja ha ett telefonsamtal från i din nuvarande roll? - Nej det håller jag inte riktigt med om. Det granskande journalistiken bidrar till mycket bra. Samtidigt är det ju inte det roligaste samtalet man kan ta i tjänsten, men det är viktigt att offentlig sektor granskas. Den hållningen måste man ha i mitt jobb, säger Anders Goliger. 

Att jobba med kommunikation för ett sjukhus föreställer jag mig kan vara ett av de mest utmanande kommunikationsjobben man kan ta, fanns det några saker som gjorde att du tvekade inför att du skulle börja?  Vad Anders svarar kan du höra i veckans avsnitt. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

Josef Stalin ska ha sagt, att det viktiga är inte vilka som röstar, utan vilka som räknar rösterna. Med detta citat inleder veckans gäster sin bok som behandlar frågan om att det demokratiska systemet är satt i gungning. Det menar författarna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman som tillsammans skrivit boken Folk och vilja som nyligen gavs ut. 

Tycker inte längre politikerna att alla medborgare är lika mycket värda? Hur länge har det pågått och framför allt, hur ska vi tänka kring kommunikation, avsändare och berättelse om verkligheten innebär att de vi förr litat på måste ifrågasättas?

Folke Tersman är professor i filosofi vid Uppsala universitet och Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. De är bägge gäster hos Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Demokratin har varit anpassad efter vissa förutsättningar, handlingsutrymmet som stater haft har knaprats på bland annat på grund av globalisering och där har vi inte institutioner och mekanismer som kan lösa det på den nationella nivån, säger Folke Tersman.  Hur tycker ni att narrativet om demokrati sköts i dag? - Isabella Lövin sa när hon avgick att demokratin inte får tas för given, och det är ju en klyscha men om man ska ta den på allvar så måste diskussionen hållas levande och inte bara bli högtidsfraser, säger Torbjörn Tännsjö.  Finns det något sätt i hur man ska kommunicera politik som behöver ändras? Vilka politiska berättelser upplever författarna har varit de mest ärliga? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden! Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Resumé har löpande rapporterar om psykisk ohälsa bland medarbetare och tidningen chef skrev för något år sedan att sju av 10 chefer mår uselt. Den internationella undersökningen ISSP Work Orientation kom i slutet av 2018 fram till att över en halv miljon svenskar är missnöjda eller mycket missnöjda med sitt jobb. Det finns många skäl till att må dåligt. Men hur mår vi bra? I sin senaste bok skriver filosofen Per Bauhn om dygder, normer, värderingar och framför allt syftet. I vårt samtal pratar vi om hur vi ska fatta beslut, han reflekterar kring syftet och mening. Lättsam fredag som vanligt i Kommunikationspodden med programledare Max Landergård. 

Har folk svårt att hitta ett gott liv i dag? - Jag tror att man av och till upptäcker en viss form av vilsenhet och att det kommer till uttryck i olust och desperation. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom vi lever i en tid som är bättre än alla tider som några människor före oss har levt. Men frågan om meningen i livet är alla inte heller mottagliga för, säger Per Bauhn i podden. 

Är du snäll? Feg, grön, röd, eller kanske en giraff? Epiteten har haglat genom decennier då personlighetstester har utvecklats. Nu kommer en bok där författarna satt fokus på The Big Five - modellen som utklassar allt som tidigare gjorts. 

Petri Kajonius, docent i personlighets- och socialpsykologi och Anna Dåderman, professor i psykologi är bägge psykologiforskare och träffades på Högskolan i Väst där de båda är verksamma, då de fick idén till att skriva en bok tillsammans.  - Som kolleger har vi mötts på arbetsplatsen och identifierat att vi har gemensamma intressen. Mitt driv och iver att kunna förstå det här med personlighet i varför vi är som vi är och varför vi gör som vi gör, det får en så fin spegling i Annas långa karriär med just abnormal psykologi och även kombatanta situationer där det spelar roll vem du är. Vem som helst kan inte vara kravallpolis, eller stridspilot eller universitetsforskare. Då är frågan vad beror detta på och där har vi fått ett fint samarbete, säger Petri Kajonius.  Det har landat i boken "Vem är du?" som utkom i dagarna. Där tar forskarna greppet om The Big Five, eller femfaktormodellen som den också kommit att kallas - där de fem egenskaperna kallas samvetsgrannhet, neurotisism, extraversion, välvillighet och öppenhet.  Vad dessa egenskaper innebär och vad du kan ha för nytta av att känna till dem, det får du reda på om du lyssnar på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

 

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden.  Det var en tung panel som gästade Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och det blev ämnet till trots en uppsluppen stämning under inspelningen som gjordes inför en liten publik i coronaanpassad lokal. Panelen fick först frågan om hur coronan påverkade deras verksamheter. 

Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL. - E-handeln växte med 49% andra kvartalet, vi hade stora volymer att ta hand om och fler ville ha hemleveranser. Samtidigt som många medarbetare behövde vara hemma. Corona slog också mot oss. Så det har inte varit utan utmaningar men mycket positivt har också hänt, säger Emma Riblom. Hör henne utveckla i avsnittet. Sortera och bedöma Andreas Miller är förbundsordförande på Ledarna sedan 2018. Han har haft flera olika chefsuppdrag på Sveriges Radio, och han har tidigare varit ordförande för Medieledarna, en branschförening inom Ledarna.  - När pandemin drog igång gjorde jag en podd med ledare i pandemikrisen och ett tema som återkom, det var kommunikation. Som en butikschef som fick ta emot, sortera, bedömas och levereras till medarbetare och kunder. Det var många dimensioner och ställde stora krav på kommunikationen, säger Andreas. Hur ledarskapet utvecklats av Corona hör du i podden. 

Bunkring Caroline Starck är idag kommunikationsdirektör på Arla, tidigare kommunikationschef på försäkringsbolaget IF och dessförinnan bland annat på Ericsson.  - Folk började bunkra, det märke vi. Och restauranger stängde ner. Vi har två grenar både retail och till restauranger och univeristet bland annat. Så den ena ökade jättemycket och det andra tog tvärstopp. Det var svårt att veta hur länge det ska hålla på, en månad, ett år?, säger hon. Hur Arla tog tag i kommunikationen hör du i avsnittet.  Och var vad det den europeiska ledningen för Arla fick se i bakgrunden när Caroline Starck kopplade upp sin skärm för ett Teams-möte? 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Med ett förflutet på bland annat Samsung där han var Nordic Brand Manager är det Kalle Olsson Bexell som nu rattar kommunikationen för Ski Team Sweden Alpine som head of marketing. Vad har nya distributionskanaler under coronaåret inneburit för sändningarna och varför har de en egen talkshow?  Kalle Olsson Bexell är veckans gäst via länk hos Max Landergård i Kommunikationspodden. Imorgon lördag startat storslalom i Sölden, Österrike och Sverige är på plats. Det var in i det sista osäkert om det skulle bli av. Kalle Olsson Bexell - Vi vill ju ha samma tillgång till tävlande som de andra. Jag har en kollega som ska ner och köra en skön videokonferensbonanza á la 2020 för att försöka få alla att kunna få det. Så får vi se hur det slutar, men vi har en plan.  Hur ser utmaningarna ut kommunikativt i samband med distansarbetet?

Ski Team Sweden Alpine har en egen talkshow, vad var viktigt att ha med och får de inte det utrymmet du tycker att ni borde få, är det därför de har kanalen? Lyssna på allt i veckans avsnitt. Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.  Lyssna på veckans avsnitt här!

Som manusförfattare fick han skriva sin första TV-serie Aspiranterna för SVT 1994, sedan dess har Hans Rosenfeldt varit nöjeschef för SVT, programledare och skrivit romaner. Men det var först för tre år sedan han tyckte att han breakade. Varför är det så?

En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne verkar ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Det är med dessa rader berättelsen i romanen Vargasommar beskrivs. En kriminalserie som nu tar sin början.I veckans avsnitt av Kommunikationspodden gästas Max Landergård av manusförfattaren och bokaktuelle Hans Rosenfeldt. Han har varit nöjeschef på SVT, programledare för en lång rad program men det är som manusförfattare för Marcella (Netflix) och Bron (SVT) hans karriär tagit fart internationellt. han har varit aktiv med att skriva för olika plattformar och kanaler i över 20 år. Hur har han sett sitt eget berättande utvecklas över tid och vilka berättelser vill publiken ha i dag? Hur ser  skapandeprocessen ut och hur berättelser hos honom kommer till liv och fäster. 

Vilken personlighetstyp jobbar du bäst tillsammans med? - Jag jobbar bäst ihop med kreativa människor som tillför någonting i de processer jag är inblandad i, men som för dens skull inte tar kontroll över projektet. De som kompletterar mig, men jag har mitt kontrollbehov. Jag vill gärna att det blir på ett visst sätt och jobbar jag ihop med människor som vill ha det på sitt sätt blir det problematiskt. Jag har däremnot väldigt lätt för att ändra mig. Kommer någon med en bättre idé, så gör vi den. Jag har inga pretentioner, men när det väl ska bli ett slutgiltigt manus så vill jag att det ska bli som jag har tänkt mig. 

Vilken är den mest användbara kritik han fått? Varför pressar han sig själv så hårt? Lyssna på senaste avsnittet av Kommunikationspodden!

 

Detta är det tredje och avslutande avsnittet i kommunikationsdramat om byrån Creatograph. Den lilla start upen Creatograph har precis fått sitt första stora uppdrag. Offerten är godkänd och nu ska de skapa en presentationsfilm för det svenska IBS-sällskapet.

VD:n Cecilia Groop har sammankallat två av sina kollegor till ett kreativt möte. Eventprojektledaren Anders Wingegren har precis dragit sin storslagna och kostsamma idé. Nu är det dags för byråns egna regissör Daniel Burman att presentera sin idé som ska vara en varumärkesstärkande aktivitet för byråns kund svenska IBS-sällskapet.

I ljuddramats andra del får reklambyrån Creatograph i uppdrag att skapa upplevelser åt svenska IBS-sällskapet. Cecilia Frodes och Magnus Kreppers karaktärer försöker men får inte till det. 

Creatograph är reklambyrån i Stockholm som kämpar i motvind. Men nu finns det en chans till ljusning. IBS står för irritable bowel syndrome. Fenomenet är också känt som colon irritabile ? känslig tarm. Har du IBS har du magsmärtor, gaser, diarré och förstoppning. Vänföreningen det svenska IBS-sällskapet vill driva forskningen framåt. För att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke har Svenska IBS-sällskapet bett Creatograph om nya idéer och den här morgonen är det kreativt möte som VD:n Cecilia Groop bjudit in eventprojektledare Anders Wingegren och regissör Daniel Burman till. 

Ljuddramat Creatograph är en satsning från Storstad i samarbete med Resumé och sänds i tre delar i Kommunikationspodden. Nu kan du lyssna på senaste avsnittet här. 

Kommunikationspodden bjuder i dag på första avsnittet av ljuddramat Creatograph med Cecilia Frode och Magnus Krepper i ett par av rollerna. Dramat gestaltar kommunikationsbyrån Creatograph, som ständigt kämpar i motvind.  Att driva en kommunikationsbyrå är inte alla gånger enkelt. Den här historien tilldrar sig på en liten start up i Stockholm. Cecilia Groop är VD. Hon har varit utbränd tre gånger och strör bisorpol i sitt te. Hon har lovat ägarna att byrån ska vara börsnoterad inom ett år och brukar tänka på en podd där någon sa att de är en Ameri-can och inte en Ameri-can?t. Cecilia säger därför ja till allt, så länge det går fort och går att fakturera.

Anders Wingegren är en karismatisk eventprojektledare. Han oroar sig aldrig, förutom att bli utstött. Han gillar event, röda mattor och puss på kinden. Champagnehinkar, GANT, seglarloafers och solnedgångar. Anders är rädd för åldrandet och slänger sig därför med ungdomliga uttryck. Anders brukar säga att han är bra på att delegera, det brukar Daniel säga är en finare omskrivning för att vara lat. 

Daniel Burman är byråns regissör. Han tror att hela världen ser ner på honom under tiden han blickar upp mot de stora mästarna Zetterling, Altman och Spielberg. Han vill tillhöra de övre konstnärliga luftlagren. Han hoppas att byråjobben kan skapa en portfölj med tillräcklig verkshöjd som kan ge honom tillträde till Oscarsstayetter och Guldpalmer.

Dessa tre själars vägar har korsats och tillsammans bildar de en brokig skara som kallar sig Creatograph. De har inte alltid så lätt att umgås, men vad skulle Anders göra utan Cecilias driv, vad skulle Cecilia göra utan Daniels integritet och vad skulle Daniel göra utan Anders fingertoppskänsla för vad som är inne och inte. 

Och det är här vi möter dem. 

Den här morgonen är Daniel Burman och Cecilia Groop inbjudna till deras kund motorsågsbolaget. Motorsågsbolaget står i begrepp att lansera en ny produkt och har därför beställt en reklamfilm för Facebook av kommunikationsbyrån Creatograph.  Ljuddramat Creatograph är producerat av Storstad i samarbete med Resumé.  Lyssna på avsnittet här. 

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med. 

Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ?Till världskapitalismens försvar? som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare. 

I nästa vecka släpper han sin senaste bok ?Öppen/Sluten? och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden.  - Öppen är definitivt hotad i dag och man kan se det rent direkt från många av våra politiska institutioner som vill ha en lösning för framtiden vilket kan innebära handelshinder och självförsörjning som är ett sätt att hålla borta konkurrens från annat håll, säger Johan Norberg i veckans avsnitt.  Lyssna på podden här. 

Waking up, powermind, calm, motivation, headspace. Alla är dem appar som gör anspråk på din förmåga att leva i nuet. Men hur pass användbart är det att leva här och nu? Författaren Bengt Ohlsson diskuterar mindfulness i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Bengt Ohlsson är författare. Hans krönikor följs av tusentals i Dagens Nyheter och förutom att ha skrivit ett tjugotal böcker och vunnit Augustpriset skriver han också relationsråd till läsare i Amelia. I somras deltog han  som programvärd i Allvarligt Talat och fick en fråga om nuet och den frågan och det svaret handlar veckans avsnitt i Kommunikationspodden om. 

- Att leva i nuet förutsätter historielöshet. På en arbetsplats strävar man ju efter någonting. Ett bättre kvartalsresultat eller att få det eller det kontot. Det är ju väldigt framåtsyftande. I romanskrivandet måste du både vara extremt mycket i situationen och det du skriver just nu, samtidigt som du måste ha en känsla för var det här nuet förhåller sig till vad som kommer i nästa kapitel, i nästa och nästnästnästa. Och ha en vag känsla för vad som hänt innan. Det är därför författaryrket är så knepigt. Du ska ha 100-procentig närvaro i det du skriver, och inte. Det är en omöjlighet men det är en omöjlighet du har att hantera, säger han.  Lyssna på senaste avsnittet här!

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren. 

 

I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan? 

I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att 

 

- Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han. 

 

- Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han. 

 

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

Det började med en krypande känsla av att allt inte går rätt till, och har mynnat ut i en bok om hur genus kommuniceras och behandlas på svenska lärosäten. I dag släpps boken Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

2016 inledde regeringen sitt arbete i vad de kallar för Jämställdhetsintegrering. På regeringen hemsida kan man läsa att ?Att utveckla jämställdhetsintegrering som strategi är en av de viktigaste prioriteringarna inom jämställdhetspolitiken. Regeringen bedriver ett arbete med att stärka jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter.? Denna Jämställdhetsintegrering, inte minst på landets universitet var något som fick dagens gäster att skriva en hel bok de kallar Genusdoktrinen och nu är de här för att berätta om den. Välkomna till Kommunikationspodden Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. 

Gästerna i Kommunikationspodden är Anna-Karin Wyndhamn är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs univeristet och även författare.  Ivar Arpi, ledarskribent Svenska Dagbladet och också medförfattare till Genusdoktrinen.

Anser ni att yttrandefriheten har förändrats, får man inte säga vad man vill längre?

- Det har aldrig funnits någon total frihet, men det är uppenbart att vi rör oss mot att det begränsas mer och mer. Det vi skildrar i boken och som många vittnar om är att många är rädda för repressalier och att man inte får forska om vad man vill, säger Ivar Arpi. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Det moderna kriget är här och nu"

Coronaläget har satt nytt ljus på frågan om globalisering och nationsgränser - och vad händer när andra staters trollfabriker letar sig in i ditt vardagsrum och den mobilen du scrollar runt på? I det här avsnittet ska vi prata om informationspåverkan och en ny typ av krigsföring som använder långt fler än soldater i gröna uniformer som brickor i sitt spel.

Även om Anton Lif är krisrådgivare till vardags kallar han sig också propagandaofficer. Detta sedan han ingick i PsyOps-förbandet i Enköping, ett engagemang som bland annat tog honom till Afghanistan. I dag gästar han Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi använder metodik från sälj och marknadsföring för att vinna kriget. Istället för klassiska militära maktmedel så anvämnder man ordet, text och bild för att påverka olika målgrupper, säger Anton Lif.  

Hur orolig ska man vara som privatperson, tjänsteman eller företagare att man används i syften man kanske inte ens har koll på?

- Man ska räkna att man gör det, att man används kontinuerligt. Jag nyttjas som en bricka i spelet dagligdags. Jag delar information utan att vara medveten om det. Men vi är alla delar av en verlkighet där vilseledande information sprids, säger han. 

Vilka är hans tydligaste svenska case på informationspåverkan i närtid?

 

Har frågan om informationspåverkan blivit viktigare nu?

Vilka tecken har han sett till informationspåverkan under rådande pandemi?

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!