Filosofiska rummet

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  
Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.
Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  

Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheter

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Böcker:
Den sista utposten: en berättelse om svensk fotboll - Noa Bachner
Fever Pitch - Nick Hornby
Podd:
Soul Music: Sunshine on Leith - BBC

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner.

Vad svarar filosoferna?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Marie Liljedahl

Research: Therése Lager

Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är det förbjudet att använda psykedelika, men från att ha varit i vanrykte har det tänts ett nytt intresse för psykedelikans effekter. På Karolinska institutet pågår forskning om det psykedeliska ämnet psilocybin kan hjälpa mot depression, och det arrangeras resor till Holland i svensk regi för den som vill utforska sig själv med hjälp av psykoaktiva droger.

Genom historien har det funnits ett intresse för psykedeliska preparat och vad det gör med vårt psyke och vår kunskap om hur världen är beskaffad. Psykedeliska erfarenheter har nedtecknats av filosofer, konstnärer och intellektuella. Läkare intresserade sig för psykedelika redan under antiken, men i mitten av 1900-talet fick ämnet ny uppmärksamhet inom vetenskapen. Då forskades det flitigt på psykedelika, ända fram tills att substanserna narkotikaklassades på 70-talet.

Hur kommer det sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid? Hur skiljer sig det genom historien? Kan psykedelika ge oss nya kunskaper ? i så fall om vad?

Medverkande: Isabelle Ståhl, författare och doktor i idéhistoria och Leonidas Aretakis, skribent, författare och chefredaktör på Flamman.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Böcker:
Inebriantia (Berusningsmedel) - Carl von Linné
Psykonauterna - Ernst Jünger
Maniac - Benjamín Labatut
Om hasch - Walter Benjamin

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?
Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Låt: There Is a Kingdom ? Nick Cave & The Bad Seeds
Pjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i London i höst.
Bok: Kant: Die Revolution des Denkens ? Marcus Willaschek

En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?

Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?

Medverkande: Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISE

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Michael Borgert

Research: Therése Lager

Veckans tips:

Film: Contact - Robert Zemeckis, Arrival - Denis Villeneuve

Youtube-kanal: EAI - European Astrobiology Institute

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.

Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslor

Ett av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?

Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.

Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans liv
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Film:
Solaris - Andrej Tarkovskij
Böcker:
Maken - Gun-Britt Sundström
Moral - Lyra Ekström Lindbäck
Aftonland - Therese Boman

Ytterligare en bok som nämndes i programmet:
Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?

Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.

Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.

Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författare

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Film: Höstlöv som faller ? Aki Kaurismäki, The Mission ? Tania Anderson

Böcker: Kupé nr 6 och Älven ? Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal ? Edith Hammar

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. 
Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? 

Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.

Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Michael Borgert

Research: Therése Lager

Veckans tips:

Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 ? Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie)

Teater: Tre systrar ? Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom ? om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet.

Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill?

Medverkande: Christian Rück, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Bok: Virtuous Violence ? Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven Pinker
Musik: How To Dissappear Completely ? Ane Brun

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?

Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank.
Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott eller ont samvete något att bry sig om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människans samvete beskrivs ibland som en moralisk kompass som berättar för oss vad som är rätt och fel. Men vad innebär det egentligen att ha ett samvete? Vilken status har det idag? Och är samvetet en konstant eller förändras det i takt med att samhällets normer ändras? Är samvetet pålitligt?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik och författare till boken Utan samvete och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare till boken Moral: en roman.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Bok: Dagbok (två delar) ? Klara Johanson
Film: Killers of the Flower Moon ? Martin Scorsese

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?

Samhällskontraktet nu och då

Samhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet.
Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?
Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? 
Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?
Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare

Medverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Film: Snowpiercer ? Bong Joon-ho
Bok: The Napoleonic Wars ? Alexander Mikaberidze

Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är nog många som känner att vi lever i en särskilt dyster tid, med krigen i Ukraina och Gaza, höstens terrordåd i Israel och Bryssel, den brutala gängkriminaliteten och förra årets globala rekordvärme. Enligt en EU-undersökning i somras tycker omkring 70% av svenskarna att det går åt fel håll i landet. Och inom politiken beskrivs vår tid oftast som mörk.
Men är vår tid utpräglad mörk, är det synen på vår samtid eller vår framtid som präglar vårt tänkande och finns det lärdomar att dra av historien?
Filosofiska rummet om tänkandet i mörka tider.
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Henrik Berggren författare och historiker.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok: Mästaren och Margarita ? Michail Bulgakov
Podd: Once and Tooze ? med idéhistorikern Adam Tooze
Dataspel: Baldur?s gate 3

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals ? Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.

Martha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Programmet sändes första gången 11 juni 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Företagsledare har inte samma makt och kraftiga sanktioner som stater, men de kan reglera sina anställda mer i detalj. Företaget bestämmer när du ska jobba och när du har fritid. Arbetsuppgifter kan minutplaneras och kameraövervakas och toabesök klockas. Arbetsgivaren kan ha synpunkter på kläder och attityd och vad du lägger ut på sociala medier. I utbyte får du lön, pengar som ger självständighet och frihet.
Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Hur mycket  av våra friheter är det rimligt att ge upp för lönen?
Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare, doktor i teoretisk filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.

Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Programmet sändes första gången 3 september 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?

Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.

Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.

Producent: Tommie Jönsson

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.

Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om ?dödstraff är rätt? eller ?demokrati är bra?.
Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra?
Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar ? kanske ska man hellre prata om kollektiva? 
Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.

Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.

Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ?lilla jag? beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.

Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva. 
Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?
Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?

Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?

Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hamas terrorattack var avskyvärd, men ?den skedde inte i ett vacuum?? sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror? 
Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?
Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?

Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad ? hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.

Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?
Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.

Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.

I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.

Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.

Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.

Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?

Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?

Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är det strävan efter perfektion som jagar oss - förväntningar på att allt vi gör och är ska vara i toppklass medan en hel del, på sin höjd, blir sisådär? Vad innebär det i så fall att någonting är perfekt?

Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, musikern José Gonzalez och idéhistorikern Michael Azar letar i stoicism och japansk tradition efter värdet av, och skönheten i, det imperfekta och ett förhållningssätt som gör att ribban hamnar på en rimlig nivå.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.
Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?

Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. 

Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. 

Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.

Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och slagord och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal?
I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?

Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?

I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? 

Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?

Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?
Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?
Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.
Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?
Går det att skapa nya framtidsvisioner?
Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?
Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei ? allting flyter  - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring.
Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?
Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar  - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest?  Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.

Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?

Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare.

Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer ? är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången den 11 januari 2015.

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.

En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!
Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin
Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar
vid KI.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Programmet sändes första gången den 23 juni 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter.

Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler?

Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.

Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången den 8 december 2019.

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren och skribenten Lena Andersson har valt Natural Right and History av filosofen Leo Strauss. Boken sammanfattar Leo Strauss intellektuella livsprojekt. Strauss gick emot tanken att människan ständigt utvecklas som politisk varelse. Han menar att vi med fördel kan använda oss av Platons och Aristoteles kunskap om samhället och moralen. Lena Andersson tycker att Leo Strauss väcker viktiga frågor om hur vi talar och tänker om politik i vår tid, varför vi är så fixerade vid det politiska spelet, samt orsakerna till att människorna lever tillsammans som samhällsmedborgare.

Filosofen Karim Jebari har valt Virtuella världar ? filosofiska problem av David J Chalmers. Chalmers utgår från modern teknik som VR och AI för att göra en exposé av de klassiska filosofiska frågorna. Karim Jebri har valt boken för att den både rolig och full av tankeexperiment. Vad är verkligheten? Existerar vi i en virtuell värld? Kan det finnas medvetande i en digital värld?

Cecilia Sjöholm, professor i estetik har valt Theodor W Adornos Minima Moralia. Boken är skriven i kölvattnet efter exilen undan nazismen och dess undertitel är: "reflektioner från det skadade livet." Den är skriven i fragment som handlar om hur vi i våra moderna liv påverkas av kapitalismen, hur vi i vår kultur har blivit alienerade i förhållande till naturen, och hur vi i grunden är ofria. Vad innebär det att tänka fritt? Adorno kritiserar tanken att filosofin alltid ska hålla på med sådant som anses vara nyttigt för samhället, istället bör den uppmärksamma fenomen som på nya sätt säger något om våra liv, som konsten, vilket Cecilia Sjöholm håller med om.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Programmet sändes första gången 13 mars 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.

Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?

Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception.

Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?

I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet. 

Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.

Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?

Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel ? smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?

För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.

Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet ? en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet?

Ledande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.

Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.

Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.

Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.

Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?

För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Filosofer som tas upp i programmet:

John Searle

Hubert Dreyfus

Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus

René Descartes

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem?

Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.