Njurpodden

Den första njurtransplantationen i Sverige skedde i april 1964. Då fanns inte dagens dialys och patienten överlevde i tre år. Sedan dess har mycket hänt och förra året gjordes för första gången över 500 transplantationer i Sverige.

Torbjörn Lundgren är expert på njurtransplantationer vid Karolinska Universitetssjukhuset och har utfört ungefär 300 transplantationer. I Njurpoddens fjärde avsnitt berättar han om hur dagens transplantationer går till och om sina förhoppningar inför framtidens njurmedicin.

Vilka är kriterierna för att få genomgå en njurtransplantation? Hur ser tillgången på organ ut? Hur går det till att hitta rätt njure till donationen? Och hur ser livet ut efteråt? Kan man vinna basketserien i USA med en transplanterad njure?

När Håkan Hedman blev njursjuk på sextiotalet kunde dialys bara ges vid akut njursvikt. Transplantation kunde vara direkt livsfarligt. Men Håkan var inte rädd. Idag är han förbundsordförande i Njurförbundet som har kämpat för en bättre, tryggare vård för njursjuka i över 50 år. Njurpoddens tredje avsnitt handlar om livet som patient och hur det har förändrats sedan Håkan insjuknade. 

Mycket har blivit bättre, men än finns det kvar att göra. Bland annat behöver kommunikationen mellan specialistmottagningar bli bättre och fler unga patienter behöver utredas för transplantation. Men vem sköter kommunikationen idag? Hur kan vi öka antalet organdonatorer i Sverige? Och hur kan en njurtransplanterad prins hjälpa till?

Peter Stenvinkel började som njurläkare i en tid när njursjukas kost skulle vara så proteinfattig som möjligt. Idag jobbar han som överläkare och professor i medicinska njursjukdomar på Karolinska institutet. På vägen dit insåg han att det finns mycket mer att undvika än bara protein.

I Njurpoddens andra avsnitt berättar Peter om kostens betydelse för njurarna. Förutom livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes, som ligger bakom 40 % av all njursjukdom, så kan nämligen själva maten påverka hur njurarna fungerar. Genom att undvika ultraprocessad och överdrivet fet, salt eller söt mat kan man ge sina njurar ett längre och friskare liv.

Men vad ska vi äta istället? Vad kan man göra om man redan har nedsatt njurfunktion? Och vad kan vi egentligen lära oss av naturen och savannens stora katter?

När Marie Evans läste till läkare tyckte hon att området njursjukdomar var komplext och svårt att få grepp om och bestämde sig för att försöka lära sig mer. Idag är hon överläkare i nefrologi (njurläkare) och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset. 

I premiäravsnittet av Njurpodden berättar Marie att man räknar med att 10 % av befolkningen har en nedsatt njurfunktion. Något som de flesta inte vet om eftersom njursjukdom ofta är en tyst sjukdom under lång tid innan den ger symtom och upptäcks. Att tidigt testa och hitta de patienter som löper risk för att utveckla njursjukdom gör att prognosen kan förbättras med hjälp av olika behandlingsinsatser och livsstilsförändringar. 

Men vilka ska testas, hur går testet till och vilka är behandlingsinsatserna och livsstilsförändringarna och vilka risker finns om njursjukdomen inte upptäcks i tid?