Signumpodden med John Sjögren

I det här avsnittet presenteras årets tredje nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en artikel av diplomaten Robert Rydberg som ger ett katolskt perspektiv på kriget i Gaza. Finns det något hopp om en fredlig lösning på den blodiga konflikten? Numret innehåller också en text av Hans Joas, professor i religionssociologi vid Humboldt-universitetet i Berlin, som tar avstamp hos den polske essäisten och poeten Adam Zagajewski och religionsfilosofen och psykologen William James för att tala om de mystika erfarenheternas envisa vägran att försvinna. I numret finns också ett antal texter, bland annat Edel Irén Lappins ledare, som berör frågor kring barn och familj.

Intresset för psykedelika har exploderat de senaste åren. Det forskas intensivt på området och det finns studier som antyder att olika psykedeliska substanser kan hjälpa mot depression, PTSD och beroendeproblematik. Men psykedelika har också använts i religiösa sammanhang i kulturer världen över och ruset genererar ofta djupt mystika erfarenheter. Finns det en psykedelikans spiritualitet? Och vilka är riskerna med dessa potenta preparat?

Gäst i avsnittet är Leonidas Aretakis, chefredaktör på tidningen Flamman, kulturskribent i Dagens Nyheter och författare till boken ?Extas i folkhemmet. Sveriges psykedeliska historia.? Det blir ett samtal om extas, berusning och faran med att försöka ta genvägar till andliga insikter.

Det här avsnittet handlar om en av de stora religionshistoriska klassikerna: Mircea Eliades ?Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning? som nyligen kommit i nyöversättning på Stolpe förlag. Det blir ett samtal om cyklisk kontra linjär tidsuppfattning, om historiens fasa, om lidande, om arketypernas och den rituella upprepningens kraft. Gäst i avsnittet är författaren Victoria Larm.

Benediktinermunken Christopher Jamison blev bekant för många genom BBCs tv-program ?Klostret? och ?Tystnaden?. Genom sina uppskattade böcker ?Rummet inom dig? och ?Lyckan kommer? har han också visat sin förmåga att förmedla klostervisdom för vardagslivet och att kommunicera andliga insikter på ett tillgängligt sätt. I sin nya bok, ?Nådens språk?, visar Jamison hur det sätt på vilket vi lyssnar, talar, läser och skriver kan vara kanaler för nåd och kärlek. I det föredrag vi här ska få ta del av tar Jamison bland annat Shusaku Endos roman ?Tystnaden? och Marilynne Robinsons roman ?Jack? som exempel för att visa hur nåden kan verka i våra liv. Föredraget följs av ett samtal med jesuitpater Dominik Terstriep.

?Här är jag: vad vill du att jag gör?? En ung konvertit står inför jungfru Maria. En ensamstående mamma som hankar sig fram som skribent för New Yorks vänstertidskrifter ställer sig helt till Guds förfogande, och blir en central men ständigt kontroversiell gestalt i den amerikanska katolicismen. Dorothy Day är sedan några år tillbaka förklarad ?Guds tjänare?, och befinner sig i en saligförklaringsprocess. Själv ville hon inte bli helgonförklarad. För, som hon sade: ?Så lätt ska ni inte kunna avfärda mig!?. I det här avsnittet får vi ta del av ett föredrag, hållet vid Katolskt forum i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm, av Signums redaktör och redaktionssekreterare Magdalena Dahlborg om Dorothy Days fascinerande levnadsöde.

De kvinnor och män som under senantiken drog ut i öknen för att bli de första kristna munkarna nöjde sig inte med att vara anhängare av en tro, de var radikala lärjungar som tog efterföljelsen på djupaste allvar och lät den omforma hela livet. Men vad var det som drev och inspirerade dem? Vilka visioner hade de? I boken ?Dagligbrödet? möter vi dessa frågor utifrån det mest nödvändiga i livet: maten. Hur kommer det sig att den köttfria fastematen blev munkarnas dagliga föda? Hur påverkade den deras liv? Om detta handlar Tomas Einarssons bok, som är utgångspunkt för det här samtalet. Det handlar om efterföljelse, vår relation till skapelsen, om extremismens frestelse och om längtan efter ett återställt paradis.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan John Sjögren och David Thurfjell, inspelat vid Katolskt Forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm, utifrån Sjögrens bok ?Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld?. Det blir ett samtal om sanningens natur, om fantasins förhållande till verkligheten, om en besjälad värld, om Guds försyn och om sagans särskilda förmåga att väcka lika mycket sorg som glädje i läsaren.

Med denna julbetraktelse önskar Signum och Signumpodden sina läsare och lyssnare en God jul och ett Gott nytt år. 

Varför vara kristen? Det är temat för det senaste numret av tidskriften Signum. Numret innehåller personliga texter av bland andra Josefin de Gregorio, Erik Helmerson och John Sjögren. Men också en intervju med ett antal unga katoliker om deras tro. Hur kommer det sig att dessa unga katoliker lyfter fram sanningsfrågan som central för deras tro? Hur ska man tolka religionens återvunna synlighet i offentligheten? Hur ser tvivlets relation till tron ut? Och vilken roll spelar tillbedjan och dyrkan i den kristna tron? Detta är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Gäst i det här avsnittet är en av Sveriges främsta jazzsångerskor, Isabella Lundgren. Isabella är känd för sin unika röst och en särskild intensitet och närvaro i sina framträdanden. Hennes musik bär också på en utpräglat andlig dimension och för Isabella går sökandet efter Gud och utforskandet av musikens djupaste källor hand i hand. Det blir ett samtal om musikens förunderliga språk, om skapandets villkor, om Billie Holiday, Frank Sinatra, Joni Mitchell, Bob Dylan och Gustav Mahler.

Gäst i det här avsnittet är den amerikanske och katolske teologen William T. Cavanaugh. Cavanaugh har gjort sig känd som en av de ledande politiska teologerna och har tidigare skrivit om bland annat religiöst våld och konsumism. I sin kommande bok ?The Uses of Idolatry? skriver han om avgudadyrkan som ett av vår tids stora problem. Är vi verkligen så sekulariserade som vi tror? Har det heliga i själva verket bara förflyttats från den religiösa sfären till den sekulära? På vilket sätt är konsumism och nationalism en form av avgudadyrkan? Och hur kan inkarnation och sakrament fungera som ett botemedel mot avgudadyrkan? Det är några av frågorna som tas upp i avsnittet.

I det här avsnittet presenteras årets sjunde nummer av tidskriften Signum, ett nummer som har tema ekologi. I avsnittet presenteras bland annat påven Franciskus apostoliska uppmaning Laudate Deum, som är en uppföljning och en påminnelse om encyklikan Laudato si från 2015. I skrivelsen uttrycker påven en frustration över att förändringarna går för långsamt och att det även bland många katoliker finns grupper som förnekar klimatförändringarna. Även syster Ingrid Robinsons text om ett ekologiskt förhållningssätt utifrån en monastisk miljö och erfarenhet presenteras. Också Lucas Briolas artikel, som låter Laudato si samtala med Andra Vatikankonciliet, diskuteras. Där blir det som påven Franciskus talat om som det ?teknokratiska paradigmet? tydligt; den moderna tendensen att reducera världen och naturen till ett objekt att bemästra och manipulera.

Det här avsnittet handlar om den norske författaren Jon Fosse, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur för sin, som Svenska Akademien formulerade det, ?nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara?. Fosse, som 2013 konverterade och blev upptagen i katolska kyrkan, är en utpräglad mystiker och hans pjäser och romaner utgör ett slags växelspel mellan mörker och ljus. Gäst i avsnittet är Leif Zern, författare och mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter, som skrivit boken ?Det lysande mörkret? om Fosses dramatik.

Det här avsnittet gästas av författaren och litteraturvetaren Judith Kiros. I våras kom Judiths bok ?Det röda är det gränslösa? (Albert Bonniers förlag), en diktsamling som utgår från medeltidsmystikern och anakoreten Julian av Norwichs uppenbarelser. Judith är också aktuell med ett av bidragen till antologin ?Ringens återkomst? (Norstedts), om Tolkiens sagovärld. Avsnittet utgår från dessa två centrala engelskspråkiga författare: Julian av Norwich och J.R.R. Tolkien. Det blir ett samtal om hopp och hopplöshet, om skrivandet som existentiell praktik och om kärlekens självutplånande kraft.

?För att gå till botten med den internationella kris som koranbränningarna har utlöst, måste vi återvända till tillkomsthistorien bakom de mänskliga rättigheterna.? Så skriver Fredrik Heiding i ledaren i senaste numret av Signum, som diskuteras i det här avsnittet. Vad är skillnaden mellan saklig religionskritik och häcklande eller hädelse? Har vi förlorat en förståelse för det heliga i Sverige? Och finns möjligtvis lösningen på problemet i det välvilliga mänskliga mötet? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet.

?Känslan är villkoret för all medveten existens.? Så skriver filosofen Fredrik Svenaeus i sin senaste bok ?Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv?. Känslor har ofta ansetts som något problematiskt, som ställer sig i vägen för objektivitet och som vi bör sträva efter att frigöra oss ifrån. Svenaeus argumenterar dock för att det är just genom känslorna som verkligheten får sin struktur och mening. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och får världen att vakna. Det blir ett samtal om kroppens betydelse, kännandets förhållande till tänkandet, de kollektiva känslostormarnas fara och de känslor som omger döendet och den svåra frågan dödshjälp.  

Gäst i det här avsnittet är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola. Cecilia är aktuell med boken ?Utan samvete??, i vilken hon utforskar samvetets plats i filosofin och konsten. Hur är det egentligen ställt med samvetet idag? Lever vi i en alltmer samvetslös tid? Eller är samtiden snarare präglad av en alltför uppskruvad samvetshets? Har vi förlorat kontakten med den inre röst som på samma gång utmanar oss och ger oss vår etiska kompassriktning? Det är några av de frågor som samtalet i detta avsnitt kretsar kring.

Det här avsnittet gästas av socialminister Jakob Forssmed (KD). Det blir ett samtal om existentiell hälsa och ofrivillig ensamhet, två frågor som länge engagerat Forssmed. Vad beror den alltmer utbredda ensamheten på? Och vad kan vi göra åt den? Vad har trossamfunden att bidra med vad gäller den existentiella hälsan? I avsnittet tas också den påstådda polariseringen upp samt svårigheten i att navigera med värdighet i den stundtals hårda politiska debatten.

?Regeringarna under de senaste tre decennierna har erbjudit universiteten högre och högre frihetsgrad, men universiteten själva har inte varit benägna att frimodigt ta emot denna frihet utan de försiktiga generalerna har valt att i remissrundorna retirera till tryggheten i statens famn.? Så skriver Kjell Blückert i ledartexten i det aktuella numret av tidskriften Signum. Hur är det egentligen ställt med den akademiska obundenheten? Den frågan diskuteras i det här avsnittet av Signumpodden, som också presenterar numret i övrigt som bland annat innehåller en serie texter om äktenskapet samt tre artiklar om jubilaren Blaise Pascal.

I en uppmärksammad intervju från 2013 hävdade påve Franciskus att kyrkans viktigaste och primära budskap är ?Jesus Kristus har frälst dig!?. Vad innebär egentligen det? Vad ligger i detta för kyrkan och den kristna tron så centrala begrepp ? frälsning? Det är vad det här avsnittet kretsar kring. Gäst är jesuitpater Dominik Terstriep, som är aktuell med boken ?En kort introduktion till frälsning? (Veritas) som ger en rad ingångar till frälsningens mysterium.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer om demokrati. Gäst är Erik Åkerlund, studierektor och lektor i filosofi vid Newmaninstitutet, som skrivit numrets ledartext. Det blir ett samtal om faran med att göra demokratin till en fix och färdig abstrakt idé, om det gemensamma goda och om lyssnandet som en av demokratins viktigaste praktiker. 

I det här avsnittet ska vi inte som vanligt få ta del av ett samtal, men ett föredrag om samtal. ?Det bildande samtalet? var nämligen rubriken för Anders Piltz föredrag vid Signums högtidliga hundraårsfirande 2020. Ett föredrag som blev väldigt uppskattat och som vi nu får möjlighet att lyssna till igen. Piltz är nog väl känd för de flesta av poddens lyssnare; professor emeritus i latin vid Lunds universitet, präst i katolska kyrkan, författare till ett stort antal böcker och mångårig medarbetare i tidskriften Signum. 

Det här avsnittet handlar om Märta Lindkvist som mellan åren 1916 och 1939 var en av Svenska Dagbladets mest uppskattade journalister. Hon skrev filmkritik, litteraturrecensioner, krönikor och reportage. Hennes väg kom att korsas av personligheter som Nathan Söderblom, Charlie Chaplin, Victor Sjöström och Elin Wägner. Med tiden kom hon dock främst att fokusera på kyrkliga frågor och hennes liv präglas av en djup andlig längtan och en ständig brottningskamp med Gud.

Gäst i avsnittet är Ellinor Skagegård som är aktuell med en bok om Lindkvist som, till stor del genom ett nyfunnet och tidigare okänt dagboksmaterial, låter Märta träda fram i ett nytt ljus.

I det här avsnittet presenteras årets tredje nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som innehåller en ledare om religionsfriheten som en av demokratins hörnstenar, en krönika av Natalie Lantz om den stumma bokstaven Alef och en meditation av Barbara Crostini över liknelsen om de förlorade sönerna. Bland mycket annat. Gäst i avsnittet är Signums Magdalena Dahlborg.

Det här avsnittet handlar om en av vår tids största och mest omtalade författare, Karl Ove Knausgård. Just nu aktuell på svenska med den tredje delen i Morgonstjärnanserien, ?Det tredje riket?. I avsnittet försöker John Sjögren och gästen Greta Schüldt, kulturjournalist på Dagens Nyheters kulturredaktion, ringa in vad det är som gör Knausgårds författarskap så kraftfullt och speciellt. Kanske har det till stor del med blicken att göra. En blick som söker sig djupare in i världen, in i existensens kärna, och på samma gång försöker bryta sig ut ur den. Det är ett författarskap förankrat i det immanenta, men som hela tiden söker sig mot det transcendenta.

I det här avsnittet diskuterar John Sjögren och Magdalena Dahlborg innehållet i det nya numret av Signum. Det handlar bland annat om det rättfärdiga krigets och ickevåldets dilemma, om den gudslängtan och förtrollning av världen som Therese Bohman beskriver i sin krönika och om huruvida kristna borde vara immuna mot hädelse.

Det här avsnittet handlar om Joseph Ratzinger, Benedictus XVI, som gick bort på nyårsaftonen 2022. I avsnittet ges en överblick över Ratzingers liv och tänkande. Hur ska man få ihop bilden av honom som å ena sidan en ?pansarkardinal? och ?Guds rottweiler? och å andra sidan en from, tillbakadragen och dynamisk teolog? Gäst i avsnittet är Gösta Hallonsten, professor emeritus i systematisk teologi, som under ett antal år var medlem i den internationella teologkommission som Ratzinger ledde.

Gäst i det här avsnittet är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. David är aktuell med boken ?En lockton i ödemarken?, som ur en rad olika perspektiv försöker belysa vad detta svårfångade fenomen som vi kallar för religion egentligen är för något. Det blir ett samtal om människans förmåga att besjäla världen, om längtan, om berättelsernas kraft, om tro och om religionens lockande obegriplighet.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signums pappersutgåva. Främst fokuseras på numrets ledare, skriven av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, som handlar om den omdiskuterade synodala vägen i Tyskland. Oberoende av påvens globala synodala process startade man redan i advent 2020 i Tyskland ett eget synodalt projekt, kallat ?den synodala vägen?. Projektet växte fram ur den massiva förtroendekrisen för kyrkan efter de många avslöjandena om sexuella övergrepp inom kyrkan. Men vid sidan om frågan om sexuella övergrepp är den synodala vägen också ett forum för en rad andra frågor som länge diskuterats inom kyrkan i Tyskland. Vissa av de förslag som lagts fram är dock oförenliga med katolska kyrkans troslära och ett spänt förhållande mellan Rom och kyrkan i Tyskland har uppstått. En situation som i allra värsta fall kan leda till kyrkosplittring.

Gäst i det här avsnittet är konstnären Fredrik Söderberg, känd för sina myllrande, storslagna och precisa målningar. Ofta i form av väldigt symmetriska kompositioner. Det är verk som utforskar gränslandet mellan ont och gott, och där det horribla, mörka och våldsamma kan stå sida vid sida med gestaltningar av Guds nåd och härlighet. Fredrik kom tidigt att förknippas med en esoterisk och ockult tradition, men efter att han 2016 konverterade och blev upptagen i katolska kyrkan har hans konst präglats av delvis nya motiv. I det här avsnittet berättar Fredrik om sin väg till katolska kyrkan och om inspirationerna och tankarna bakom hans rika bildvärld.

Det här avsnittet gästas av författaren Torbjörn Elensky. Samtalet utgår från boken ?Absolut text: Om att läsa världen? (Fri tanke) och rör sig kring ett tema som går som något av en röd tråd genom Torbjörns författarskap ? frågan om språkets förhållande till verkligheten. Det blir ett samtal om att läsa och skriva, om benämnandets kraft, om det paradisiska urspråket, om världens grammatik, om matematik och mycket annat. 

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, nummer 8, som också är årets sista. Det blir en presentation av artiklar som rör allt ifrån demokratifrågor och ?bruksföremål för den personliga fromheten? till julens kyrkor och en ?föga livaktig debatt mellan en levande teolog och en död fysiker?. Gäst i avsnittet är Magdalena Dahlborg.

Det sägs ofta att den psykiska ohälsan ökar på ett oroväckande sätt. Men stämmer verkligen det? En del menar snarare att det är sådant lidande som tidigare ansågs vara en naturlig del av det mänskliga livet som kommit att betraktas som sjukdom. Kan religiös tro, i synnerhet kristen tro och praktik, vara till hjälp i acceptansen av livets ofrånkomliga lidande? Och handlar inte frågan om psykisk hälsa i slutändan om den stora existentiella frågan: Vad är meningen med livet? Gäst i avsnittet är Jan Byström, psykoterapeut och präst i S:t Lars katolska församling i Uppsala.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signums pappersutgåva, som bland annat innehåller en ledare av Mikaela Luthman om prioriteringar inom vården och en artikel om ensamhet av tillträdande socialminister Jakob Forssmed. Största delen av avsnittet ägnas dock åt ett samtal om den synodala process som katolska kyrkan just nu befinner sig i. Vad går denna process ut på och vad kan den förhoppningsvis leda till? Gäst i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och medlem i Signums redaktion. 

Gäst i det här avsnittet är författaren Anita Goldman. Goldman har ett långt författarskap bakom sig, som ofta rört sig kring kvinnans plats i religionen och kulturen men som på senare år alltmer kommit att fokusera på mystik och andlighet och det som Goldman kallar för vårt ?planetära nödläge?. Och avsnittet kretsar just kring de andliga frågornas koppling till den ekologiska krisen, hur vi i moderniteten kommit att alienera oss från naturen. Det blir ett samtal om hängivenhet och uppmärksamhet, om platsens och ritens betydelse och om trädgårdsarbete som motståndshandling. 

Gäst i det här avsnittet är författaren Therese Bohman, aktuell med romanen ?Andromeda?. En berättelse om den unga Sofie som kommer till det anrika förlaget Rydéns och där finner en själsfrände i förlagets grand old man Gunnar. En djup vänskap uppstår. Det är en bok om samtidens politiserade kultursyn, och om att hitta hem i konsten och i varandra.

Det blir ett samtal om nostalgi, om konstens höghet och andliga dimensioner, om kärlek, erotik, vänskap och om att känna sig hemlös i kulturen och i världen. Men allting börjar i tv-serien Seinfeld.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signum, årets sjätte, som kommer ut i dagarna. Gäst är Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson, som skrivit numrets ledare som handlar om det stundande valet. Hur kan man orientera sig i det rådande politiska landskapet? Och varför är det kanske svårare än någonsin att urskilja hur man ska rösta? Det blir ett samtal om bristen på djupare kompassriktning, politisk kortsiktighet och den omdiskuterade frågan om religiösa friskolor.

Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, till exempel Christoffer Wedebrands text ?Liv värda att leva ? synen på samhällets minsta minoriteter?, Sr Ingrid Robinsons ?Vågar vi tala om lydnad?? samt en intervju med Harvardastronomen Karin Öberg.

Gäst i det här avsnittet är Malin Ekman, journalist och Svenska Dagbladets USA-korrespondent som precis romandebuterat med boken ?Allt som jag finner i er ska jag finna i mig?. En koncentrerad uppväxtskildring om en komplex relation mellan en mor och en dotter. En bok som levandegör barnets inre, existentiellt rika, värld. Det blir ett samtal om arv, ensamhet, Karl Ove Knausgård, om att knyta an till världen, om gudsmöten och om att vårda sitt inre barn.

Det här avsnittet handlar om munken, kyrkoläraren, helgonet och 1100-talsmystikern Bernhard av Clairvaux. En komplex, fascinerande och inflytelserik figur i kyrkans historia. Gäst i avsnittet är jesuitpater Dominik Terstriep, kyrkoherde i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm och aktuell med boken ?En munks vishet. Bernhard av Clairvaux andliga och teologiska profil?. Det blir ett samtal om självkännedom, monastisk teologi och inte minst vishetens väsen.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signum, som kommer ut i dagarna. Gäst är jesuitpater Fredrik Heiding som skrivit numrets ledartext samt bidragit med en recension av Sakine Madons bok ?Inget är heligt? (Fri tanke). Både ledartexten och recensionen kretsar kring frågan om yttrandefrihet. Hur långt bör yttrandefriheten sträcka sig? Är yttrandefrihet och demokrati självklara syskon? Hur bör man förhålla sig till Rasmus Paludans ökända Koranbränningar? Och har yttrandefriheten blivit något av en avgud i vår tid? Det är några av de frågor som diskuteras i avsnittet.

Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, till exempel den intervju med påven Franciskus som Signum tillsammans med en rad andra jesuitiska kulturtidskrifter publicerar samt en spännande artikel av Barbara Crostini om bibliska motiv i årets Eurovision.

Det här avsnittet handlar om en av de riktigt stora teologiska och filosofiska frågorna: ondskans problem. Gäst i avsnittet är jesuitpater Rainer Carls, som är aktuell med boken ?Gud och det onda? (Artos). En bok som ger en bred översikt över teodicédiskussionens historia. Samtalet kommer att kretsa kring tre huvudfrågor: Vad är det onda? Vad är det ondas upphov? Hur kan vi bli av med det onda?

Gäst i det här avsnittet är författaren Victoria Larm, aktuell med sin debutroman ?Den nionde kretsen?. En bok vars personteckningar i stor utsträckning är inspirerade av Carl Gustav Jungs tankevärld. Den schweiziske psykiatrikern och religionspsykologen, grundare av den analytiska psykologin, som är en av 1900-talets stora tänkare kring människans själsliv. I avsnittet berör vi några av Jungs centrala idéer, som den om arketyperna, det kollektivt omedvetna och den så viktiga individuationsprocessen. Det blir ett samtal om Guds mörker, om att bli en hel människa, om att lära sig älska sitt öde och säga ett obetingat Ja till det som är.

?En grundbult för den öppna demokratin, som i vår tid även många som kallar sig liberala verkar ha glömt bort, är en villighet att ifrågasätta egna övertygelser och att nogsamt lyssna till andras argument.? Så skriver Magdalena Dahlborg i ledartexten som inleder det nya nummer av Signum och som diskuteras i detta avsnitt. Det blir ett samtal om den liberala demokratins fördelar och utmaningar. Vad i väst är värt att värna? Och försvara?

Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, som Patrizia Lorenzonis text om det religiösa våldet i Brasilien, Magnus Ringgrens presentation av Lars Noréns författarskap och Kristina Lindhs krönika om olikhetens etik.

Gäst i det här avsnittet är skribenten och poddaren Anna Björklund, aktuell med boken ?Kvinnomanualen? (Bazar förlag).?En självrannsakande och uppriktig berättelse om att våga skita i kvinnliga förebilder?, som förlaget beskriver det. Det blir ett samtal om manligt och kvinnligt, om familj och långkok, om modernitet och mekanisering, om kristendomen som moderskapets religion och om att via förlåtelse finna vägen till frid.

Med det här avsnittet inleds en ny serie med lite kortare avsnitt som kommer att släppas i samband med varje nytt nummer av Signums pappersutgåva, som kommer ut med åtta nummer per år. Dessa avsnitt kommer presentera och diskutera innehållet i det aktuella numret. I dagarna kommer årets tredje nummer av Signum ut, som av naturliga skäl kretsar en hel del kring kriget i Ukraina. Gäst i avsnittet är Signums mångåriga medarbetare Kjell Blückert som också skrivit numrets ledare, om Johannes Paulus II:s klassiska liknelse om öst och väst som Europas två lungor.

I avsnittet berörs också Per-Arne Bodins artikel om storfursten Vladimir som kristnade Kievriket 988 och som spelar en stor roll än idag. Även Thomas Bremers artikel om den ryska ortodoxins svåra läge i Ukrainakonflikten tas upp, samt biskop Erik Vardens text om läkedom i skuggan av övergreppsskandalerna och Henrik Sahl Johanssons recension av Lars Anderssons ?Jordens ansikte?. Bland mycket annat.

Gäst i det här avsnittet är Erik Varden, biskop i Trondheims katolska stift och aktuell på svenska med boken Vaka med mig (Silentium förlag). En serie betraktelser där Erik Varden, dag för dag genom stilla veckan, beskriver påskens mysterium som grunden i den kristnes tillvaro. Det blir ett samtal om livet och döden, om monastisk spiritualitet, om den provocerande kristendomen, om Guds tårar och, inte minst, om Gustav Mahler.

För den som vill läsa mer om och av Erik Varden rekommenderas hemsidan coramfratribus.com som bland annat innehåller predikningar och reflektioner av biskopen.

Det här avsnittet handlar om en av filosofi- och litteraturhistoriens verkliga klassiker: Platons ?Staten?. Ett verk som, visar det sig, säger en hel del om vårt samtida samtalsklimat, om woke- och cancelkulturen. Vi kommer särskilt att dyka ner i och utforska Platons allra mest berömda bild, den av grottan och de skuggbilder på grottans vägg som vi människor misstar för den sanna verkligheten.

Gäst i avsnittet är författaren och skribenten Lena Andersson. Lena är aktuell med boken ?Resten av verkligheten?, en samling med krönikor skrivna mellan 2018-2021.

Det här avsnittet gästas av författaren Johan Heltne. Johan är aktuell med boken Sympati för djävulen, i vilken Johan beskriver såväl sin uppväxt inom Livets Ord som sin tid på författarskolan Biskops-Arnö. Miljöer som bär på slående likheter. På Livets Ord handlade det om en tystnadskultur driven av idealet om den goda människan, fri från moraliska brister och misslyckanden. På Biskops-Arnö om en hårt ideologiskt driven litteratursyn, där moralisk tydlighet uppvärderas och moralisk oklarhet misstänkliggörs.

Det blir ett samtal om självkastration och stumhet och om att hitta sin röst i en förstummande miljö. Johan berättar också om hur mötet med den kristna östliga traditionen och konstnärer som Dostojevskij och Tarkovskij, samt mötet med lärare som Magnus Nyman och Torsten Kälvemark, öppnade upp för en friare och mer komplex konst- och människosyn.

Det här avsnittet gästas av Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och skribent på bland annat Expressens kultursida. För en tid sedan skrev Joel en uppmärksammad artikel i tidningen Dagen om ekumeniken i Sverige. Efter ett sekel av givande dialog tycks det nu som om de olika samfunden slutit sig alltmer kring sig själva. Det har blivit viktigare att hävda den egna identiteten än att betona det gemensamt kristna. Stämmer detta? Och vad beror det i så fall på? Är det identitetspolitiken som smugit sig in i kyrkorna? Det blir ett samtal om varumärkeskonfessionalism, om att våga vara öppen med de egna bristerna, om faran med en relativismens ekumenik, om att gräva där man står och om katedralen som ett ideal.

Gäst i det här avsnittet är artisten och låtskrivaren Tomas Andersson Wij. Genom Tomas texter går ett spår som handlar om hemkomst, om återvändande och om uppväxtmiljöernas betydelse. Men vad är egentligen det hem vi längtar efter? Och är det möjligt att nå dit? Det blir ett samtal om den gudagnista vi alla bär inom oss, om att minnas vem man innerst inne är, om kampen mellan ljus och mörker, om att vara olyckligt förälskad i Gud och om en av de mest avgörande insikter man göra i livet: den om att det inte finns någon ensamhet.