Sveriges 100 mest populära podcasts
I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet.
Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och vill att fler med funktionsnedsättning inkluderas i föreningslivet. Ett ideellt arbete ger ofta mening, sammanhang och arbetslivserfarenhet som kan leda vidare till annan sysselsättning. Vi träffar Emelie Edin, verksamhetsutvecklare, och Navid Kamyab, ambassadör för Volontärbyrån.
Hugo Karlsson har autism och är sedan 14 år på Inuti, en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning. Tillsammans med Lotte Nilsson Välimaa, konstnärlig handledare, pratar vi om hur de tillsammans skapar förutsättningar för skapande och personlig utveckling.
Runt om i landet finns sociala företag som erbjuder arbetsträning och personlig utveckling för de som står utanför arbetsmarknaden. Nina Skobalj, 34 år, har autism och arbetstränar efter en längre sjukskrivning på Kreativ Verkstad, som är en del av M29 gruppen. Tillsammans med handledaren Kristin Nyfelt pratar vi om vad som är bra med den här typen av stöd.
Unga som har svårt att komma in i arbetsliv eller studier behöver ofta olika typer av stöd från flera håll. För att underlätta för gruppen finns så kallade samordningsförbund där kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar tillsammans. Tina Claesson, samordnare på Hoppet, hjälper bland annat unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åldern 16?35 år. Vad behöver de för att närma sig en sysselsättning?
Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade. Vad beror det på och hur kan man bryta utanförskapet? Vi pratar med Elin Pietras folkbildningsutvecklare på Riksförbundet Attention och 21-åriga Leonardo Möller Flores som varit hemma i långa perioder men nu tagit sig vidare.
På en arbetsinriktad daglig verksamhet erbjuds personer med funktionsnedsättning sysselsättning på en arbetsplats. Tanken är att skapa en meningsfull sysselsättning, och ibland leder det även till anställning. Så blev det för Markus Törnfeldt. Han har autism och jobbar i dag på ett äldreboende. Catrin Ovebring, arbetskonsulent på Misa, har hjälpt honom på vägen.
Om man har svårt att hitta ett jobb eller inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning, vad finns det för alternativ då? Vi pratar med Jenny Svahn, kurator på ett habiliteringscenter för vuxna, som vägleder personer med funktionsnedsättning.
Klas Nelfelt föddes med hörselnedsättning. I 20-årsåldern fick han reda på att han även skulle förlora synen. Hur hanterade han det? Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, berättar hur man kan förbereda sig inför en så omfattande förändring. Hon jobbar utifrån en modell som heter livsomställningsmodellen.
Niclas Wennerlunds dotter föddes med en funktionsnedsättning som kräver personlig assistans dygnet runt. För honom tog det många år att nå acceptans och ta sig ur sorgen över att livet plötsligt vände. För Funka olika berättar han om vägen dit och hur han nu även motiverar andra genom löpargruppen ?Bara vanlig?, en grupp för personer med funktionsnedsättning.
Träning är viktigt för alla men ofta nödvändig för den som har en rörelsenedsättning. Men ibland kan det vara motigt att få träningen gjord. Anna Dejler,sjukgymnast (fysioterapeut), vet hur man motiverar och peppar barn och ungdomar med rörelsenedsättning till träning.
Vad gör det med en som förälder, när ens barn en dag slutar gå till skolan? En som vet är bloggaren som kallar sig Supermamsen. Hon är förälder till tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i perioder inte gått i skolan. Vi pratar om hur hon jobbat med sig själv och hur hon haft ork att hantera en så utmanande familjesituation.
I det här programmet får vi tips på hur man kan motivera barn och ungdomar med adhd till behandling. Går det att få en motvillig tonåring att ge det en chans? Vi pratar med en barn- och ungdomspsykiatrier, en psykolog och en 16-åring som har adhd.
Gäst i det här programmet är Sara Melin, mer känd som Lilla Speedos mamma, bloggaren som delar med sig av hur det är att vara förälder till barn med adhd. I dag fungerar livet bra för henne och barnen, men så har det inte alltid varit. Hur har hon hittat ork och kraft när det varit som tyngst? Och vilka förändringar har lett till att hon är där hon är i dag?
Det krävs motivation och vilja för att förändra ett beteende, men hur gör man om det saknas? Vi träffar Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, som är expert på motiverande samtal, en metod som kan locka fram den inre drivkraften för förändring.
Ett barn med trotssyndrom, ODD (Oppositional Defiant Disorder), får ofta utbrott, accepterar inte gränser och har svårt att följa regler. Det är viktigt att göra något åt, annars riskerar beteendet att bli värre. Vi träffar Linda Andersson, förälder till ett barn med adhd och trotssyndrom samt Maria Helander, psykolog med stor erfarenhet av att ge stöd till familjer. Vad krävs för att bryta mönstret av bråk och trots?
Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ?vanlig? trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi som har stor kunskap om beteendeproblem och adhd.
Hur är det att leva med sensorisk känslighet och vad kan man göra för att orka med vardagen? Vi träffar Hanna Danmo som har autism och Anna Sjölund som är beteendevetare och förälder till ett barn som är intryckskänslig.
Sensorisk känslighet, eller intrycksallergi som det ibland kallas, är vanligt vid autism. Men vad är egentligen intrycksallergi och hur kan det ta sig i uttryck? Vi pratar med Janina Neufeld som forskar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med fokus på annorlunda perception vid KIND på Karolinska institutet.
Det kan vara kul att dejta men också krävande. Att förstå och tolka andra är inte lätt för någon, än mindre om du har autism. Nu finns det en dejtinghandbok för personer med autism. Vi pratar med författarna och psykologerna Sofia Asplund och Lisa Nordenstam samt Hanna Danmo från Autism Sverige, som testläst boken. Har de knäckt kärlekskoden?
Är det enklare att dejta eller att vara kompis med någon som också har intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller spelar det ingen roll? Och var träffar man kompisar? Hör Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, som båda har lindrig IF, berätta om sina tankar om relationer.
Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda flyttade hemifrån för flera år sedan och Sharon bor idag i en servicelägenhet medan Mattias nyligen fått ett förstahandskontrakt. Hör dem berätta hur de får ihop vardagen med eget hushåll och ekonomi, samt vilket stöd som varit hjälpsamt.
Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har gått i anpassad skola, så kallad särskola hela skolgången. Idag har de sysselsättning via en daglig verksamhet men vägen dit har inte varit smärtfri. Hör dem berätta om krossade yrkesdrömmar och nya möjligheter.
Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda hade svårt att acceptera diagnosen, men idag vill de själva sprida information om IF för att hjälpa andra och krossa fördomar. Hör om deras väg till acceptans och hur de ser på funktionsnedsättningen idag.
Det är vanligt att ha svårt med socialt samspel och social ömsesidighet vid autism. Barn med autism kan därför behöva hjälp med att utveckla vänskapsrelationer. Tillsammans med Anna Backman, psykolog och forskare, ska vi prata om vänskap och hur du kan hjälpa barnet med det.
Hur kan man hjälpa barn med autism att få en meningsfull fritid? Är det viktigt att ha aktiviteter utanför hemmet och skolan? Vi pratar med psykologen och forskaren Anna Backman.
Barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism spenderar mer tid vid skärm jämfört med andra unga. Framför allt dataspel lockar. Varför är det så och hur kan man hjälpa sitt barn om skärmen blir ett problem. Vi träffar Lisa Thorell, forskare vid Karolinska institutet, och Lo Brundell som håller i online spelgrupper för unga med NPF via Attention Stockholm.
Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är inte lika aktiva på nätet som andra ungdomar. Varför är det så? Vi pratar med forskaren Kristin Alfredsson Ågren, som studerat internetanvändning och digital delaktighet bland unga med IF.
Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på olika hinder när de ska använda internet. Vi pratar med Stefan Johansson, teknologie doktor, om vad det innebär att stå utanför det digitala samhället och vad som kan göras för att öka delaktigheten.
Internet har öppnat upp helt nya möjligheter samtidigt oroar sig många över utvecklingen. Vad vet vi om hur barn och unga påverkas av att spendera alltmer tid med en skärm? Vi pratar med Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete,som forskat om barn och ungas nätanvändning i över tjugo år.
Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn. Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.
?Sällsynt mitt i livet? är namnet på samtalsgrupper för vuxna med ett sällsynt hälsotillstånd. Vi träffar Erica Lundström och Karin Högvall från Riksförbundet sällsynta diagnoser som varit med och startat grupperna. Att känna sig annorlunda och att leva ett liv som ständig expert, är exempel på ämnen som tas upp i dem.
Att vara förälder till ett barn med en diagnos som få känner till kan leda till en känsla av ensamhet. Då kan det vara skönt att träffa andra vars barn har ett sällsynt hälsotillstånd. Vi besöker Astrid Emker, pedagog och Cecilia Stocks, socionom, på Ågrenska, som håller i samtalsgrupper för föräldrar. Vad pratar man om i grupperna och var finns likheterna mellan familjerna?
I det här programmet pratar vi med Yennifer Ehmsen och Cecilia Boij, föräldrar till barn med diagnoserna Prader Willis syndrom och Williams syndrom. De berättar om hur det var för dem att få barnens diagnoser och tiden efter. Vi fördjupar oss också i diagnostik och sällsynta hälsotillstånd tillsammans med Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet.
I Sverige lever runt en halv miljon med en sällsynt diagnos, eller sällsynt hälsotillstånd som det heter numera. Det finns upp till 8 000 kända "sällsynta" diagnoser. Hör Katja Ekholm, sjuksköterska, barnmorska och genetisk vägledare på Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet.
Barn som har autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att se poängen med att leka och samsas med andra. Det kan man behöva öva på tillsammans med barnet. Psykologen Bella Berg ger tips på hur.
Barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att utveckla lekar och lära sig samspel. För att skapa en positiv relation till barnet finns en övning som heter ?Barnets stund?. Den går vi igenom med psykologen Bella Berg. Men vi börjar med lekens betydelse för utvecklingen.
Problem med mun- och tandhälsa är vanligt hos personer med funktionsnedsättning. Det beror ofta på fel kost och brist i omvårdnaden. Vi pratar med Erik Kollinius, tandläkare på en av Folktandvårdens mottagningar för specialisttandvård, om hur det kan bli bättre.
En fjärdedel av alla med autismdiagnos får senare också diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (IF). Vad innebär det och hur påverkar det livet? Gäster är psykologen Eric Zander och Chanelle Yake, förälder till en sexåring med autism och på väg att få diagnosen IF.
Många som har autism har samtidigt adhd. Hur påverkar det livet och hur samspelar diagnoserna? Det pratar vi om med Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Martina Löwenham, förälder, och Alexander Skytte som själv har autism och adhd.
I det här avsnittet går vi igenom vad autism är tillsammans med Eric Zander, psykolog och doktor i medicinsk vetenskap som i sitt jobb möter barn och unga med autism.
Felix, 18 år och Filippa, 19 år går ut skolan till sommaren. Theo, 18 år har ett år kvar. Vad vill de göra då? I det här programmet pratar vi framtid, jobb och relationer, och om det påverkas av att ha lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF.
Theo och Felix, 18 år, och Filippa, 19 år, har bytt skola många gånger. Nu går alla anpassad skolgång, även kallad särskola, vilket man har rätt till om man har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, IF. Hur är det och vad gör en skola bra?
Theo och Felix, 18 år, och Filippa, 19 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF. Vad innebär diagnosen för dem och hur är det att ha IF i förhållande till andra som inte har det?
Visste du att språkstörning är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn? Många har diagnosen isolerat eller i kombination med autism, adhd eller IF. Ändå är kunskapen om språkstörning låg. Hör Åsa Mogren, logoped samt Jennie Sjöblom och Sofia Eriksson, föräldrar till barn med språkstörning.
Selektiv mutism är en ångestrelaterad diagnos som innebär att man pratar i vissa miljöer men är helt tyst i andra. Ungefär 1 % drabbas. Varför blir det så och vad finns det för stöd? Vi pratar med Catrin Killander, logoped, och Ebba Zettergren, projektledare i föreningen Tala om tystnad och förälder till två döttrar 10 och 12 år som båda har selektiv mutism, den ena i kombination med autism.
Att träffa andra som är i liknande situation kan vara en stor hjälp i en svår situation. I det här programmet möter vi deltagare i samtalsgrupper för mor- och farföräldrar, Josiane Mattisson från RBU, (Rörelsehindrade barn och ungdomar) och Irma Asplund från Autism- och Aspergerföreningen i Stockholm. Vad pratar man om, och vilket stöd kan man få av att träffa andra som också har barnbarn med funktionsnedsättning?
Hur påverkas relationen mellan barn och förälder när barnbarnet har funktionsnedsättning? I det här programmet träffar vi två mammor tillsammans med sina mammor och pratar om hur man stöttar varandra i livet med funktionsnedsättning. Möt Julieta Ohlsén, Gabriela Suhoschi, Jane Johansson och Isabelle Andersson.
Att få ett barnbarn med funktionsnedsättning väcker många känslor och kan även leda till kris. Som mor- och farförälder kan man behöva prata med någon för egen del liksom få hjälp i sin roll i förhållande till sitt barn och barnbarn. Ylva Nilsson, psykolog och psykoterapeut, ger samtalsstöd och Helena Larsson, kurator, ger stöd till mor- och farföräldrar i grupp.
Att få barnbarn längtar många efter, men ibland blir det inte som en tänkt sig. Vi träffar Maria Segerman, mormor till Albin som har diagnoserna adhd, autism och trotssyndrom, och Gert Nilsson, farfar till Marcus som har svår intellektuell funktionsnedsättning. Tillsammans med journalisten Monica Klasén McGrath, som skrivit en bok om att ha ett annorlunda barnbarn, pratar vi om hur det är att vara mor- och farförälder till ett barnbarn med funktionsnedsättning.