Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

I lagens namn

I lagens namn

Ett aktualitetsmagasin om lag och rätt, brott och straff med spänning och djup. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/ilagensnamn

Avsnitt

"Alla kan bli lurade"

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom.

Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om. Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år. När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin.
2020-08-23
Länk till avsnitt

Utvisningsdömda brottslingar blir kvar i landet

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker.

Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom  oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen. Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria. Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet. Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han. Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson. Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning. Här är några exempel: En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige. Fakta: Så många utvisas ej  Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning. Fakta: Så tycker partierna Fråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas? a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott) 6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna) 0 av 8 riksdagspartier. Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)? a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen) 5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott). 1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna. c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. Reporter: Josephine Freje. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.
2020-08-16
Länk till avsnitt

Priset för att lämna ett kriminellt sammanhang

Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val.

Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö. Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut. Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara. Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening. Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En del kommuner, som de i storstadsregionerna, har uttalad avhopparverksamhet medan det på andra håll är oklart vems ansvaret är. Men när I lagens namn pratar med socialtjänster, polis och organisationer berättar många om att allt fler som verkar vilja lämna ett kriminellt liv. Siffror som I lagens namn fått fram från de tre storstadskommunerna visar att det i Stockholm och Malmö varit ett ökande inflöde sedan 2017. I Göteborg ligger det på ungefär samma nivå. Malmö stads konsultationsteam har hittills i år haft kontakt med 38 personer som vill hoppa av och där polisen gjort en hotbildsbedömning, för tre år sedan var det 50 personer på ett helt år. Stockholms stads enhet för hemlösa, som även jobbar med avhoppare, har hittills i år haft ett inflöde på tolv personer, att jämföra med elva personer hela förra året. Alla avhoppare fångas dock inte upp i dessa verksamheter, det finns exempelvis sociala insatsgrupper i flera kommuner som även de hjälper personer som vill lämna kriminalitet. Fotnot: Sharif och Sara heter egentligen något annat, och Sharifs röst är utbytt. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Avhoppare - statistik: Stockholms stad 2020 12 (till och med 17 juni) 2019 11 2018 2  2017 5 Personer som kommer till enheten för hemlösa via polisens sektion för brottsoffer och personsäkerhet, de har en mycket hög hotbild och måste ofta flytta från Stockholm samt få skyddade personuppgifter. Malmö stad 2020 - 38 (till och med slutet av juli) 2019 - 70 2018 - 68 2017 - 50 Personer som fått en hotbildsbedömning av polisen och som har kontakt med Malmö stads konsultationsteam. Göteborgs stad dec 2019 - juli 2020 13 potentiella kontakter, 5 startade insatser 2019 37 potentiella kontakter, 12 startade insatser 2018 38 potentiella kontakter, 10 startade insatser 2017 7 potentiella kontakter, 4 startade insatser
2020-08-09
Länk till avsnitt

Ny teknik kan fo?rba?ttra obduktioner

Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen.

Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik eller virtuell obduktion på brottsoffer. Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen. På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen. Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till. I dagsläget görs CT-scanningarna främst i Linköping utanför Rättsmedicinalverkets ordinarie verksamhet. Men nu har rättsmedicin köpt egen utrustning som kommer att hamna i Solna. Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.
2020-08-02
Länk till avsnitt

Människoexploatering - sekretess sätter stopp för brottsbekämpning

En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss.

Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år". Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom. Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om. När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss. Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor. En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år. Reporter: Johannes Jakobsson. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.
2020-07-26
Länk till avsnitt

Body farm ? möjligt i Sverige?

Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem.

Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda inomhus eller ute i naturen. I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag. Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund. Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.
2020-07-19
Länk till avsnitt

"Jag skulle få ett skott i pannan"

Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag.

Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna. Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar. Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som får ansökan på sitt bord. Det är en utmaning för de utsatta att bli trodda och att få förståelse för sin situation som utsatt för stalkning, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet. I många många ärenden så har det inte varit ett våldsbrott och då blir det svårt ibland att få kontaktförbud. Fotnot: Anna är ett fingerat namn. Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.
2020-07-12
Länk till avsnitt

Vittne dömd för mened ? hoten fortsätter

En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten.

 Rami är en av drygt 200 personer som sedan 2015 dömts för mened. Han berättar hur han blev vittne till ett grovt brott och på grund av det fick motta hot. När han kontaktade polisen var det för att få hjälp att hantera hoten samtidigt som Rami inte ville göra någon polisanmälan. Han trodde att det skulle förvärra situationen. Den polis han träffade ska, enligt Rami, ha lovat honom anonymitet. Men när det blev rättegång om det grova brottet kallades Rami att vittna. Han vågade inte berätta och blev själv åtalad och dömd för mened. Samtidigt har hoten och även utpressning mot honom fortsatt. Men för Ramis del är förtroendet för polisen brutet. En polisman ska ju vara någonting man ska lita på men hos mig finns ingenting som heter lita på en polis, säger han. Fotnot: Rami heter egentligen något annat. Reporter: Hannah Engberg. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
2020-07-05
Länk till avsnitt

"Vart leder ett rättssamhälle om ingen vågar vittna?"

Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen.

I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020. Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord. 30 personer säger själva eller anses av polis eller domstol ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar för att ljuga i rätten. Och det kan då ha kostat dem några månaders fängelse när de dömts för mened. I flera domar står att personerna borde polisanmält hoten och sökt hjälp - men det är tydligt att man inte vågar. Efter att dubbelmordet i Kista avhandlats i domstol anmäldes och åtalades två personer för mened. I förundersökningen om mened gällande ett av vittnena, en kvinna, framgår att hon känt sig hotad. Polisen tror att hon ändrade sitt vittnesmål just på grund av hoten. I lagens namn har sökt kvinnan men hon har inte gått att nå. Inom rättsväsendet berättar många om hur svårt det kan vara att få människor att våga vittna om vad de sett eller hört. Men för Mikael, som var vittne i dubbelmordet i Kista, var det inte aktuellt att låta bli trots att han av polisen fick höra att det kunde uppstå en hotbild mot honom. Men tvekade du någon gång om du skulle låta bli att vittna? Nej jag gjorde inte det. Jag har fått frågan efteråt också, skulle du göra om det här om det skulle bli aktuellt. Svaret är ja på den frågan. Men samtidigt har jag full respekt och förståelse för de som under hot och våld inte ställer upp och vittnar. Men jag menar, vart leder ett sådant rättssamhälle om ingen vågar vittna? Det måste ju vi på något sätt hjälpas åt att stävja, säger Mikael. Fotnot: Mikael heter egentligen något annat. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
2020-06-28
Länk till avsnitt

"Det är bedrövligt"

Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation.

Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet. Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv. Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall. Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra normer. För norm har visat sig väldigt väldigt viktigt när vi pratar om särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar om hur behandlar vi de här grova brotten i förhållande till andra brott, säger Varg Gyllander, samordnare för satsningen i polisregion Stockholm. Det är svårare att få polisanställda att engagera sig mer mot brott även grova brott som handlar om särskilt utsatta. Fotnot: Linnea är ett fingerat namn, hon lever med skyddad identitet. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Johannes Jakobsson. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.
2020-06-21
Länk till avsnitt

"Ingen klarar att medla i nuläget"

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning?

Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.
2020-04-13
Länk till avsnitt

"Jag ska skicka dig till himlen"

Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan.

Rättegången handlar om en händelse som skedde 2017, då en känd rappare från norra Stockholm blev förnedrad av andra personer. Det hela filmades och lades ut på sociala medier. I början av februari skedde förhandlingen om grovt olaga tvång där Solna tingsrätt lånat en av säkerhetssalarna i Stockholms tingsrätt. Innan förhören med målsägande och de två misstänkta börjar sker en ordväxling mellan dem, som I lagens namn spelar in. Trots att domaren i målet ber dem vara tysta fortsätter de tjafsa, både på svenska och på annat språk. Översättningen visar att målsägande bland annat säger "jag ska skicka dig till himlen" två gånger, något som riktas mot en av de åtalade. Efter att I lagens namn sökt åklagaren i målet om grovt olaga tvång för en kommentar om det som sades har det gjorts en polisanmälan. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Evalisa Wallin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
2020-02-19
Länk till avsnitt

Abidaz - strävar efter att bli bättre

Gangsterrappen skildrar kriminalitet - och kan samtidigt vara en väg ut, möjlig annan karriär. Artisten Abidaz har under hösten jobbat frenetiskt och för I lagens namn berättar han varför.

Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.
2020-01-01
Länk till avsnitt

Polishat och samhällsförakt - eller krass verklighet?

Hur dikt och verklighet påverkar varandra diskuteras ständigt inom populärkulturen. Vi djupdyker i gangsterrap - vad händer när skildring av kriminalitet och faktiskt begångna brott går hand i hand?

Polisen Tobias Yström berättar att han lyssnat på och sett musikvideos på gangsterrap i jobbet, för att använda i polisutredningar. Men att han inte brukar lyssna privat eftersom han tröttnat på språket i vissa låtar. Det är lite polishat, samhällsförakt. Glorifierande av en värld som jag tycker är ganska dålig, säger Yström. Artisten Abidaz beskriver tiden i Sverige som en krigstid, att hans låtar speglar den krassa vardag och verklighet han ser. Alla påverkas av det, vi som lever i förorten. Det är svårt att undvika. Hur mycket man vill undvika så påverkas jag mycket av det. Man måste tänka på andra sätt, vara mer vaken. Vad man rör och inte rör, vad man säger och inte säger. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.
2019-12-26
Länk till avsnitt

Rättspolitisk debatt om skjutningarna

Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas?

Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen. I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.
2019-09-08
Länk till avsnitt

Allt fler mordåtalade frias

Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort.

Det är stora skillnader mellan dödsskjutningar som lett till åtal på 90-talet jämfört med senaste åren. På 90-talet fälldes de allra flesta som åtalades, medan det på senare år är en större andel som frias. Katri Reyna Väänänen är mamma till Yonathan som blev mördad i Kista i mars 2017, och mordet på hennes son är ett av de fall som klarats upp senaste åren. Den åtalade mannen dömdes till livstids fängelse. Det betyder att någon åtminstone får stå till svars för det. Det betyder inte att Yonathan kommer tillbaka. Det betyder inte att någonting egentligen blir förändrat men om han hade blivit frikänd vet jag inte hur jag hade reagerat.  Jag tänker också på barnen, min dotter Keyla och hans två bröder, att han har tre yngre syskon och att det är viktigt för dem att få se att någon får konsekvenser. Det blir jättekonstigt om deras storebror blir mördad och inget händer. För min egen del är det som att jag kan lägga åtminstone det ältandet bakom mig, säger Katri. Tekniker: Fredrik Nilsson. Research: Robin Ejderklev. Programledare/producent: Evalisa Wallin. Om undersökningen I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mord (dödligt våld) som skett med skjutvapen under åren 1995-1999 samt 2013-2017. Underlaget bygger på laga kraft vunna domar som begärts ut från domstolar och fallen har spårats med hjälp av bakgrundssamtal med polis, åklagare, kriminologer samt i viss mån medierapportering. Det kan saknas enstaka ärenden men bör täcka in om inte alla så i vart fall nästan alla dödsskjutningar som lett till åtal. I materialet har, utöver den som åtalas för mord/dråp, även de som åtalats för medhjälp, anstiftan, skyddande av brottsling, vapenbrott (direkt kopplat till mordvapen) och andra eventuella brott direkt kopplade till mordet inkluderats. Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 1995-1999  16 fall varav ett med två offer 17 offer  24 åtalade personer 2 personer friade Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 2013-2017 47 fall varav tre med flera offer  51 offer  125 åtalade personer 58 personer friade
2019-09-01
Länk till avsnitt

Svindlaren som charmade alla

Mannen skröt om stora inkomster, bjöd generöst och charmade många. Men pengarna han spenderade var andras. Trots flera polisanmälningar kunde mannen fortsätta svindla flickvänner, vänner och företag.

Det här stack ut jättemycket, säger målsägandebiträdet Hanna Lindblom. Jag har aldrig varit med om något liknande. Mannen dömdes tidigare i år till två års fängelse för flera bedrägerier mot sin tidigare sambo, kvinnor han dejtat, vänner och företag. Totalt handlar det om över en miljon kronor som han lurat till sig och värst drabbad är den före detta sambon. Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.
2019-08-25
Länk till avsnitt

Polisen: Vi kanske inte mäktar med

En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd.

Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning. Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund. Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.
2019-08-18
Länk till avsnitt

Risk att förgiftningar inte upptäcks

Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid.

Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler. Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning. Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord. Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet. De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts. Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs. Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga. Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg. I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning. Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg. Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre. Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman. Jennifer Rochette, I lagens namn i P1 [email protected]
2019-08-11
Länk till avsnitt

Talande tystnad i svenska parallellsamhällen

Två områden i olika delar av Sverige - men där samhällsaktörer talar om tystnadskultur. En person beskriver ett maktvakuum där grupper med våldskapital positionerat sej. Men vad gör man åt det?

Vittnen som inte vågar komma till rättegången, misshandel som aldrig polisanmäls och främmande personer som knackar på och har synpunkter på din dotters klädsel. Så kan det se ut på vissa flera platser i Sverige. Det handlar om områden där egna normsystem skapats och där man löser sina konflikter själv - utan att blanda in varken polis eller svensk lag. Man anmäler inte brott utan man sköter det själva helt enkelt eftersom tilltron till vårt samhälle och vår rättsstat inte är så stor, säger Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef i Borås. Det kallas för parallella samhällen och de finns i storstädernas förorter, men också i mindre städer på östkusten och västkusten, de kan uppstå i kriminella mc-gäng och bland släkter och etniska grupperingar. Hur har det blivit så här och vad gör man åt det? Våra reportrar har gjort en resa på var sin sida av ett Sverige, där parallella samhällen vuxit fram på östra och västra sidan. Från Bagarmossens centrum till Borås utsatta områden och tar reda på vilka satsningar och strategier man använder för att knäcka tystnadskulturen. Fotnot: Här går det att läsa mer om vilket stöd du kan få som vittne. Reportrar: Robin Ejderklev & Jennifer Rochette. Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.
2019-08-04
Länk till avsnitt

Kritik mot långa utredningstider vid relationsvåld

Färre åtal, färre fällda gärningsmän, färre färdiga utredningar. Det handlar om brott i nära relation, en brottslighet som ska vara prioriterad men där I lagens namns granskning ger en annan bild.

2010 lagfördes nästan 3000 personer i Sverige för brott i nära relation. Förra året var siffran nere på 1800 personer. Och mellan 2013 och förra året så har snittiden för polisen att utreda ett brott i nära relation och lämna det till åklagare ökat. Ett av brottsoffren bakom statistiken är Linnea, en kvinna i 25-årsåldern, som numera har skyddad identitet. I drygt ett år levde hon med en man som misshandlade henne. Vid ett tillfälle börjar han sparka henne och hon kryper ihop i ett hörn. Ögonen blir liksom kolsvarta. Hela ansiktet blir spänt och jag kände det här blev inget bra. Jag kryper ihop i ett hörn. Och han säger "gå ut härifrån" och när jag vägrar så fortsätter han sparka. Han sparkar mot mina armar och till slut så känner jag liksom snart så sparkar han mig i huvudet och då det överlever kanske inte jag. Linnea blir till slut utelåst och får sova i hundkojan. En tid senare tar relationen slut och hon anmäler då sin sambo. Till polisen lämnar hon bilder och även en lista på vittnen till polisen - ändå tar utredningen över ett år. Fotnot: Linnea heter egentligen något annat. Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist. Producent/programledare: Evalisa Wallin.
2019-07-28
Länk till avsnitt

Digitala bevis avgörande vid övergrepp mot barn

Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår.

Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum. Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid. Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt. Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer. I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det. Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt. Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp. Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige. Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt. P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att arbete pågår för att tillträda konventionen, men att det inte finns närmare tidsplan i dagsläget. Reporter: Jennifer Rochette. Tekniker: Johan Hörnqvist. Programledare/producent: Evalisa Wallin.
2019-07-21
Länk till avsnitt

Skrev ut recept på narkotika mot swishningar

En läkare skriver ut narkotikaklassade mediciner mot swishningar utan frågor. För Gabriella öppnas Pandoras ask när hon enkelt får fler tabletter. Men hösten 2018 grips läkaren.

Opioider ligger bakom majoriteten av de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige. Och det är opioider som den dömde läkaren i stor utsträckning skrivit ut till personer mot överföringar på några tusenlappar för varje recept. I Gabriellas fall handlar det om bensodiazepiner. Läkaren kommer i kontakt med personerna på olika sätt men försäljningen av recept sker genom telefonkonversationer. Åklagare Lucas Eriksson beskriver det som spiken i kistan när polisen hittar konversationerna på läkarens dator. Där framgår det att han ber personerna om nya personnummer för att undvika att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ska upptäcka förskrivningarna av de beroendeframkallande medicinerna. Gabriella får tusentals tabletter utskrivna under några månader och börjar ta lån för att kunna swisha läkaren. En annan person överför drygt 60 000 kronor till läkaren under två månader för att få smärtstillande piller. En polisanmälan mot läkaren görs redan 2017 då Gabriellas anhöriga kontaktar polisen. Vid samma tid får även IVO in anmälningar mot läkaren. Polisens utredningar tar dock inte fart förrän IVO:s utredning är klar i september 2018. Då får polisen fler namn på personer som fått recept förskrivna utöver Gabriella, och hittar fler swishöverföringar som tyder på att läkaren sålt recept. I november 2018 tar det stopp. Då blir läkaren häktad misstänkt för grovt narkotikabrott. I februari 2019 sker rättegången i Stockholms tingsrätt och läkaren döms till fängelse i tre år och åtta månader. Någon förhandling i hovrätten blir det aldrig eftersom läkaren drar tillbaka sitt överklagande - trots att han under polisutredning och tingsrättsförhandling förnekat brott. Gabriella har under hösten och våren genomgått behandling mot sitt missbruk och när I lagens namn träffar henne i april 2019 är hon sjukskriven. - Jag kämpar. Det kommer dagar när jag vill ha tillbaka mina tabletter. Bara för tre dagar sen grät jag mej själv till sömn för att jag ville ha tabletterna. - Men med guds hjälp och alla otroligt fina människor omkring mig och allra helst min familj så kommer jag klara det här, säger Gabriella. Programledare/producent: Evalisa Wallin. Research: Robin Ejderklev. Tekniker: Johan Hörnqvist & Fredrik Nilsson. [email protected]
2019-07-14
Länk till avsnitt

Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD

Sara vaknade när hon kände fingrar i sig. Mannen hon sagt nej till att ha sex med våldtog henne. Men han hävdar att hon gav ett tyst samtycke - och nu ska fallet prövas i Högsta domstolen.

Det jag hoppas är väl att det ska bli dömt som våldtäkt eftersom det är det det är, säger Sara. Hösten 2018 träffades Sara och mannen som senare kom att åtalas för våldtäkt. De hade då haft kontakt under två års tid via sociala medier och eftersom han bodde några mil från Saras hemstad kom de överens om att han skulle få sova över. Mannen skrev också att han ville ha sex med Sara. Då skrev jag bara vadå, alltså du får ju komma och sova här om du vill men det kommer inte bli något sex, säger Sara. Det blev sent och Sara hade lämnat dörren olåst men gick själv och lade sig. Bredvid sig i dubbelsängen bäddade hon med ett annat täcke som var tänkt för mannen. När han kom vid klockan ett på natten hälsade de bara kort på varandra. Jag vet inte om jag kan som ha somnat eller om jag slumrade till eller om jag bara var riktigt trött. Jag förstod liksom inte vad som hände där och då. Och så vaknade jag av att han fingrade i mig och jag tyckte det var jätteotäckt och visste inte vad jag skulle göra. Sara berättar att hon blev som paralyserad, och rädd. Hon låg helt stilla och kom sig inte ens för att säga nej. Mannen lägger sig över Sara och har sex med henne. På morgonen när han gick tänkte hon att det som hänt kanske var hennes eget fel. Man känner sig som så äcklig av sig, att det känns som att man gjort fast man har ju inte gjort något, men det känns som man har gjort någonting fel. Tankarna gick väl mer mot att jag har varit med om något sexuellt som jag inte var med på, men att våldtäkt är ett så grovt ord och att det borde väl vara våld inblandat för att det ska räknas som en våldtäkt. Hon berättade för några få personer vad som hänt och gjorde till slut en polisanmälan. Mannen dömdes till fängelse för våldtäkten, samt andra seuxalbrott mot andra personer, i både tings- och hovrätt. Men i sommar ska våldtäkten mot Sara prövas i Högsta domstolen. Mannen, som anser att det handlade om frivilligt sex, överklagade till HD och fick prövningstillstånd. Han blir inbjuden till den här lägenheten. Redan där ligger hon i sängen, naken med bara trosorna på. Efter en stund så vill han ha en sexuell akt med den här kvinnan, hon vänder sig om, och han genomför ett samlag, men sen när hon då inte vill längre, hon kryper ner i sängen, då avslutar han det hela. Sen får han sova över, hon riktar ingen kritik mot honom. Där menar jag då finns ett samtycke hela vägen, säger mannens advokat Jörgen Frisk. Men hon hade ju varit tydlig med, innan de sågs, att hon inte var intresserad av att ha sex? Så var det ju. Men hennes då beteende när han kommer in, att hon ligger i princip naken i sängen, ger ju för honom ett intryck av att hon kanske vill ha sex, säger Frisk. I juli meddelar Högsta domstolen domen mot mannen. Det är det första fallet som prövas i högsta instans efter lagändringen 1 juli 2018. Sara hoppas då kunna få ett avslut. Jag har haft ångest, jag har mått dåligt, vissa nätter har jag drömt mardrömmar om händelsen. Och det är inte så lätt att bara släppa något som dessutom inte är klart. Men jag tror att då allt är klart så kommer jag kunna lägga det på is på något sätt. Fotnot: Sara heter egentligen något annat. Om samtyckeslagen Den 1 juli 2018 skedde en ändring i sexualbrottslagstiftningen. För att bli dömd för våldtäkt med den gamla lagen krävdes det att det förekommit våld, hot eller att man utnyttjat någons särskilt utsatta situation, exempelvis haft sex med någon som sovit eller varit drogad. Den nya lagen innebär att samtycke måste finnas och att man vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Dessutom tillkom rubriceringen oaktsam våldtäkt, som inte kräver något uppsåt utan innebär att en gärningsman kan dömas om han eller hon varit grovt oaktsam i förhållande till att den andra inte deltagit frivilligt. Om domarna I lagens namn har gått igenom alla våldtäktsdomar, ej våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt, som avgjorts i hovrätten baserat på den nya lagstiftningen under perioden 1 juli 2018 då lagen trädde i kraft, till och med sista maj 2019. Det är totalt 60 domar och i majoriteten av fallen skulle ha bedömts som våldtäkter även med den gamla lagstiftningen. Men i sju fall har lagändringen haft en avgörande betydelse. I sex av de fallen har det handlat om att den tilltalade dömts för att det saknats samtycke, det har alltså inte förekommit något våld, hot eller att målsägande varit i en särskilt utsatt situation. I ett av de fallen har den tilltalade dömts för oaktsam våldtäkt, en ny rubricering som tillkom i samband med den nya lagen. I tio fall, där det inte funnits någon frivillighet och också förekommit exempelvis våld eller hot, har det dömts ut några månaders längre fängelsestraff än vad det skulle ha blivit med den gamla lagstiftningen. Reporter: Jonna Westin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Programledare/producent: Evalisa Wallin. [email protected]
2019-07-07
Länk till avsnitt

Längtan efter Svenssonlivet - om att hoppa av ett kriminellt gäng

Du är på väg att lämna kriminaliteten, vapnen och våldet men har samtidigt foten kvar. Hur gör du för att lämna de som kanske är dina enda vänner men även konflikter som hotar dig till livet?

I lagens namn har träffat en person som nyligen lämnat ett kriminellt gäng och som pratar om att i framtiden jobba med unga, att rädda dem från ett liv i kriminalitet. Samtidigt som han själv verkar sakna verktygen för att faktiskt realisera planerna på att studera och leva ett hederligt liv. Kontrasten är stor i jämförelse med Branko Banic som när han klev ut från anstalt hösten 2016 lämnade det kriminella livet bakom sig. Han var under flera år medlem i Brödraskapet Wolfpack och har dömts till fängelse flera gånger. Men i dag jobbar han som fastighetsvärd på ett bostadsbolag i Stockholmsområdet. Jag lever ett vanligt liv men det jag har nu framför allt är tryggheten, jag älskar att ha rutiner och veta vad som händer på morgonen, säger Branko Banic. Det här livet känns jättebra. Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.
2019-01-06
Länk till avsnitt

Skjutningarna - ett nytt normalläge?

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen.

? Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.
2018-12-30
Länk till avsnitt

Rättspolitisk debatt inför valet

Morgan Johansson (S), Adam Marttinen (SD) och Tomas Tobé (M) debatterar skjutningar, sexualbrott, trygghet och polisbrist.

Säsongsavslutningen blir en rättspolitisk debatt som spelas in inför publik torsdag 30 augusti på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Martin Wicklin. Producent: Evalisa Wallin. Tekniker: Jan Flodby, Christer Tjernell och Fredrik Nilsson.
2018-08-31
Länk till avsnitt

Nya vapenlagen prövas av Högsta domstolen

Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir.

Den 22 augusti hölls förhandling om ett mål gällande grovt vapenbrott i Högsta domstolen, HD. Det som är föremål för prövning är dels vad som är att bedöma som grovt vapenbrott, dels om lagändringen där minimistraffet höjdes är giltig. Ett mycket ovanligt mål som kan få stora konsekvenser om HD bedömer att lagen inte kommit till på rätt sätt och därmed inte går att döma efter. - Jag antar att det är den tidigare lagen som får gälla, där minimistraffet var ett år. Men jag ska ärligt säga att jag vet inte riktigt vad det får för konsekvenser, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning som företrätt Riksåklagaren under HD-förhandlingen om vapenmålet. - Jag vet inte om det blir ett vakuum eller hur de ska hantera det här i så fall. Det ska bli spännande att se. En genomgång av flertalet domar gällande grovt vapenbrott efter straffskärpningen visar också att straffen hamnar nära miniminivån. Trots att det finns försvårande omständigheter. Reporter: Evalisa Wallin.
2018-08-26
Länk till avsnitt

Informatörshärvan i Katrineholm

Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar.

I lagens namn har varit i kontakt med flera av personerna som på olika sätt dragits in i den omfattande brottsutredningen. Det visar sig finnas intern kritik mellan olika sektioner inom polisen gällande hanteringen av informatören. Även från åklagarhåll finns kritik mot både användningen av informatörer i stort och hur 41-åringen i Katrineholm hanterats. Den omfattande härvan startade med utredningen om mordet vid Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men även vapenbrott, utpressning och andra brott ingår. Nyköpings tingsrätt meddelade sin dom i maj 2018 och under juli, augusti samt september sker förhandlingen i Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.
2018-08-19
Länk till avsnitt

Superigenkännare Londonpolisens nya vapen

Det har kallats fjärde generationens forensik, att identifiera personer utifrån några få kännetecken. I lagens namn har besökt Londonpolisen för att se hur super recognizers, superigenkännare, jobbar.

Bakom begreppet super recognizer döljer sig personer som är extremt bra på att känna igen och minnas ansikten. Det upptäcktes under forskning på ansiktsblindhet. Forskarna träffade på människor som hade så svårt att komma ihåg ansikten att de inte ens kände igen sina respektive. Men de fick även höra ifrån en annan kategori; människor som tyckte sig vara extremt bra på att komma ihåg ansikten. En polis som Josh Davies, forskare i psykologi, intervjuat hade gått på en gata i London och sett en person han kände igen från en övervakningsbild han sett en gång ett och ett halvt år tidigare. Mannen, som hade fångats av en kamera när han begick ett väpnat rån, kunde gripas och polisen hittade bytet från rånet. Här finns testet som kan ge en fingervisning om din egen förmåga till ansiktsigenkänning. Reporter: Erik Petersson.
2018-08-12
Länk till avsnitt

Brister i utredningar om åldringsbrott

Bedrägerierna mot äldre har ökat senaste åren och trots att det ska prioriteras av polisen kan utredningar ändå dra ut på tiden. I lagens namn har kollat närmare på fallet med den falske läkaren.

Polisanmälningarna började komma in i början av 2016. Äldre berättade att de blivit uppringda av en person som utgav sig för att vara läkare, att han gav besked om en allvarlig diagnos och även att han hade en lösning. Astrid Ståhl, 82, var en av de som blev uppringda. Hon fick höra att hon fått en allvarlig cancerdiagnos. - Så säger han att eftersom du är så gammal är det dumt att du ska opereras, du kan få en medicin så du slipper strålningen och operation och cellgifter, så säger han att det finns en medicin och att en kollega till England kan ta hem det här till dig så ses vi på torsdag på Mälarsjukhuset så kan du börja äta den på en gång. Hon förde aldrig över några pengar utan polisanmälde. Astrid Ståhl blev utsatt för bedrägeriförsöket i februari 2017 och hennes fall, liksom ytterligare ett 70-tal, gick till slut till åtal. Mannen dömdes till sex års fängelse av Hovrätten för västra Sverige, för 24 grova bedrägerier och 37 försök till grova bedrägerier.  Det tog över ett år från att första anmälningarna kom in fram till att mannen kunde gripas. Enligt en intern rapport från polisens Circa-grupp, som specialiserat sig på brott mot äldre, finns det problem med samordningen av utredningar om åldringsbrott. Konsekvensen blir att utredningar drar ut på tiden. Dessutom väljer förundersökningsledare "att inte samordna eftersom materialet i andra ärenden är tunt och bevisning redan gått förlorad står i rapporter. Det kan få till följd att gärningspersonerna bara döms för en bråkdel av de brott de begått och påföljden blir kort. Reporter: Evalisa Wallin.
2018-08-05
Länk till avsnitt

Problem med bilmålvakter fortsätter växa

De är skyldiga samhället miljoner i obetalda skatter och avgifter. Bilmålvakter står som ägare till tusentals bilar som andra kör. En del tjänar svarta pengar på upplägget medan andra blir lurade.

Tillsammans äger de 30 tyngsta målvakterna i Sverige fler än 36 000 bilar som används av andra. I storstäderna har man beslagtagit tusentals bilar senaste året - men problemet fortsätter växa. Reporter: Joakim Palmkvist.
2018-07-29
Länk till avsnitt

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender.

Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. Samtidigt skulle stora samhällsekonomiska vinster göras om fler hoppade av från det kriminella livet. - Jag tog en risk i mitt liv med att hoppa av. Jag hade ju ett dödshot på mig. Efter det blev det förvärrat. Jag tänkte ett samtal bort så är de här, säger Markus vars skyddade identitet blev röjd efter kommunens placering. Reporter: Erik Petersson.
2018-07-22
Länk till avsnitt

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott.

Antalet ärenden som NFC får in har mer än fördubblats på några få år.  Marua Ajouz försvann våren 2003 och hennes huvud hittades hösten samma år. Först våren 2017 hittades resten av kroppen och spåren väntar fortfarande på att undersökas av NFC. - Man får nytändning och hoppas att fallet kanske går att klara av. Men sen tog det slut, säger Abdel Ajouz, bror till mördade Marua. Reporter: Joakim Palmkvist.
2018-07-15
Länk till avsnitt

Hot mot domstolar ökar

Hoten mot domare, och även andra inom rättsväsendet, ökar. Särskilt verkar det gälla vid omdiskuterade sexualbrottsmål.

Sven Jönson, domare vid Svea hovrätt fick för några år sedan gå runt med personlarm på grund av hot, och Erica Hemtke, domare vid Södertörns tingsrätt, läste på nätet om hur hon skulle gruppvåldtas och skjutas i samband med Fittjamålet. - Om det blir alltför mycket hot och hat mot domare så kan det leda nånstans leda till en omedveten påverkan i hur man dömer, säger Fredrik Wersäll, tidigare president för Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.
2018-07-08
Länk till avsnitt

Handel med illegala reptiler ökar

Den illegala handeln med hotade djur och växter utgör världens fjärde största svarta handelsekonomi. Vi har fördjupat oss i en ljusskygg värld av krokodiler, spottkobror och ödlor värda fantasibelopp.

Det har gjorts en del uppskattningar på hur mycket den här handeln omsätter: Enligt en rapport som organisationen Global inititive against transnational organized crime gjort tillsammans med Världsnaturfonden omsätter den illegala handeln med hotade djur och växter enligt olika uppskattningar så skilda belopp som mellan 62 och 200 miljarder kronor varje år.  Reporter: Erik Petersson.
2018-07-01
Länk till avsnitt

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade.

Det handlar om illegal jakt på statens stora rovdjur: björn, lodjur och järv. Men vad säger de åtalade idag får du höra en av dom för första gången. Vad handlar det här om egentligen och finns det mer än ett perspektiv gömt i de daggbeslöjade djupa skogarna i Norrbottens inland? Programledare Martin Wicklin reste dit för att titta närmare på det.
2017-08-20
Länk till avsnitt

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer.

Det finns ingen forskning om ifall nödvärnsinvändningar har ökat, men det är en uppfattning många jurister länge haft. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping: Det är min uppfattning att det gör det. Vad det sedan beror på är lite svårare att avgöra. Det har ökat i synnerhet i det vi brukar benämna som krogslagsmål, säger lagmannen Conny Jörneklinth. Och deras uppfattning får stöd i statistik som I lagens namn har tagit fram. Vi har undersökt domar om grov misshandel i hovrätten och kommit fram till att användningen av begreppet nödvärn har närmare dubblerats under en sexårsperiod. 2010 får vi 36 träffar på begreppen i juridikdatabasen Acta publica, 2016 är samma siffra 78. Detta ger åtminstone en indikation på att intrycket stämmer. Domstolar dömer också ofta olika när det handlar om nödvärnsfall. Peter Wahl blev knivstucken av en granne, kniven träffade några centimeter från hjärtat. Grannen gick helt fri genom att hänvisa till självförsvar. Min advokat ringde mig och sa att det inte var sant, helvete fick han bara en månad, tänkte jag. Nej, han blev helt frikänd, fick jag höra. Nicklas blev förra året misshandlad av en man med en hammare. Han slog tillbaka med en mopedhjälm. Nicklas friades i tingsrätten, men dömdes till fem års fängelse i hovrätten. Åklagaren överklagade och det drogs vidare till hovrätten, de hade exakt samma bevisning men så gör de 180 grader och mitt liv slås i spillror. Dennis Martinsson är doktor i straffrätt och expert på nödvärn. Han menar att det är svårt när misstänkta hävdar nödvärn. Ja åklagaren måste bevisa att det inte finns skäl till nödvärn. Det kan vara svårt, säger han.
2017-08-13
Länk till avsnitt

Vart tionde mord har hedersförtecken

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet.

Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar. Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring. Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.
2017-08-06
Länk till avsnitt

Man får nöja sig med en ordningsvakt

35 kommuner och landsting uppger att deras kostnader för ordningsvakter och väktare ökat på grund av att polisen inte längre räcker till.

Det visar en undersökning I lagens namn genomfört. I exempelvis Hudiksvall har man numera ordningsvakter på akuten för att polisen inte kommer tillräckligt snabbt. Ska det vara så, frågar vi polis och politiker.
2017-07-30
Länk till avsnitt

Brott med falsk identitet

Den terrormisstänkte Rachmat Akilov som häktades efter attacken på Drottninggatan satte ljuset på hur lätt det är att utnyttja falska och felaktiga identiteter i brottsliga syften.

Det finns fall där kriminella använder både tre och fyra falska identiteter i avancerad brottslighet riktad mot välfärden i form av bidrags och skattefusk, men också organiserade ekobrott och terrorbrott. Det är en verksamhet som omsätter miljarder kronor av skattebetalarnas pengar. I lagens namn kan berätta om en person som på egen hand ökat Sveriges befolkning med 11 personer genom att via folkbokföringen skapa 11 unika identiteter genom vars uppgifter han kunnat beställa guld, köpa fastigheter och annan kriminalitet.
2017-07-23
Länk till avsnitt

Bygga bort brottslighet

I lagens namn om hur samhällsplanerare och arkitekter kan ligga i framkant när det gäller att förhindra och förebygga brottslighet. Poliser på miljömöte i grannskapet är en allt vanligare syn.

2017-07-16
Länk till avsnitt

Tolv skjutningar med samma vapen - men polisen samordnade inte utredningarna

Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan.

Det som är skrämmande är att man kan använda samma vapen gång på gång på gång utan att torska. Att det här vapnet har kunnat leda till att så många personer har kunnat dött, säger Mohamed Ahmed. Han var på väg hem en kväll i oktober 2013 och skulle köpa mat på en grill i Tensta. Det är vad Mohamed Ahmed kommer ihåg av den dagen. Han och tre andra personer blev beskjutna utanför grillen. Det inkom ett larm via radion och larmet som kommit var skottlossning, man hade sett ett fordon lämna platsen. Mycket mer än så visste vi inte, berättar polisen Anton Larsson. När vi kommer närmare så får vi veta att flera skadade körts till sjukhus. Det kommer folk utspringande från en lokal restaurang som ropar att det befinner sej en skadad inne på restaurangen. Det var Mohamed som låg inne i restaurangen och kämpade för sitt liv. Det här var en av de första gångerna som jag tog hand om en verkligt skadad person, säger Anton Larsson. Jag kunde bara agera på att han andades väldigt dåligt och att hans hjärta slog svagt. Jag kan bara göra första hjälpen, man känner sig maktlös i den stunden. Mohamed fördes till sjukhus och vaknade först en tid efter skjutningen. Då gav läkarna honom beskedet att han inte skulle kunna gå igen. Under några år har han också varit rullstolburen. Men när I lagens namn träffade honom i maj i år kom han till intervjun gåendes med hjälp av två käppar. Mohamed har gett upp hoppet om att skjutningen mot honom och tre andra personer i Tensta ska bli löst. Vid den händelsen och ytterligare elva andra skjutningar användes ett och samma vapen. Pistolen, en HP Vigilante, togs i beslag förra sommaren från en man i 30-årsåldern som är tidigare känd av polisen. Men det dröjde innan vapenundersökningen var klar och det stod klart att pistolen var det så kallade strykjärnet. Smeknamnet hade man myntat på NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping. De första hylsorna från vapnet kom in redan 2012, och sedan fortsatte det med ytterligare fynd på brottsplatser. Totalt tolv gånger har polisen hittat spår efter att det skjutits med pistolen. Namnet strykjärnet kommer från det mönster som vapnet sätter på botten av hylsorna, slagstiftet sätter ett strykjärnsliknande avtryck när kulan skjuts ut. Utredningen om vapenbeslaget hann bli klar och åtal väcktes i Solna tingsrätt, i december 2016, innan vapenundersökningen från NFC var klar i februari i år. När polisen som hållit i utredningen, Malin Amgard-Hansson, fick beskedet försökte hon få åklagaren att öppna förundersökningen igen för att kunna förhöra mannen om skjutningarna. Men det ville inte åklagaren. Hon menade att de inte gjorde någon skillnad i det grova vapenbrottet som hon åtalade, att förundersökningsledarna i de andra ärendena fick ta det vidare och att det inte skulle göra någon skillnad för våra brott, säger Malin Amgard-Hansson. De andra utredningarna handlar om skjutningar från september 2012 till våren 2016. Totalt nio människor har kommit till skada och det har även skjutits i offentliga miljöer på dagtid. När I lagens namn kontaktar Eva Wettborg på forensiskt analysteam vid Stockholmspolisen visar det sig att det finns en rad brister i utredningarna. Tekniska spår har inte registrerats i utredningarna, rapporter från NFC har inte lagts in och förundersökningarna har heller inte öppnats trots att vapnet hittats. I december 2014 var det solklart att alla ärenden hörde ihop och det är ju några år sen. Jag har varit här i nio år i augusti och jag är fortfarande fundersam varje dag över hur lite det här har gått framåt. Då vet vi ändå att i domar så väger forensiken tungt, och ändå nyttjar vi inte det som sammanställs här i våra utredningar för att få det vidare, säger Eva Wettborg. Hon är besviken på hur de totalt tolv utredningarna hanterats, att polisen borde gjort ett bättre jobb. Ibland är det så att jag skäms som polis. Jag har ändå varit otroligt stolt men det är pinsamt hur vi blir sämre och sämre på att ta hand om det som drabbar våra medborgare, säger Eva Wettborg. När Mohamed Ahmed får se listan på skjutningar där vapnet använts och inser att det han råkade ut för är en i raden av totalt tolv skjutningar blir han fundersam kring hur mycket polisen gjort för att hitta pistolen. Om folk vågar gå runt med ett vapen som kan kopplas till så här många brott. Då är man inte ens oroad över att polisen överhuvudtaget, säger han. Jan Evensson, polismästare med ansvar för samordning av grova brott, säger att det inte var någon rolig läsning att läsa in sig på strykjärnets historia inför intervjun med I lagens namn. För oss finns det inget försvar för det här, vi ser direkt när vi får upp ärendet att det inte är samordnat som vi vill. Det borde ha gjorts vid åtminstone tre tillfällen. Då finns det ingen anledning att försvara sig. Stockholmspolisen ska nu se över samordningen av liknande utredningar och även hur information från NFC ska utnyttjas bättre. Den man som förra sommaren greps med vapnet dömdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, trots att det handlade om ett grovt vapenbrott. Han var dessutom dömd för liknande brottslighet tidigare. Domen har vunnit laga kraft
2017-07-09
Länk till avsnitt

Polisen i motvind med skjutningar i kriminella miljöer

Den 13 oktober förra året blev Martin Lindholm skjuten med flera skott i Eskilstuna.

Mamma Gunnel Lindholm fick beskedet att sonen blivit skjuten när två poliser ringde på sent på natten. Nej nej nej skriker jag bara. Brodern Magnus Lindholm brukade följa nyhetsrapportering om skjutningar, av rädsla för att Martin skulle råka illa ut. Och han fick en nyhetsflash om en man som blivit skjuten i hemstaden Eskilstuna på kvällen den 13 oktober. Det hade plingat till i telefonen om en skjutning men just den kvällen tänkte jag inte mer på det, jag satt vid datorn och gjorde mitt, säger Magnus. Mitt i natten blev han istället väckt av sin mamma. Polisen hade ringt på och meddelat att Martin var skjuten, att det var allvarligt och att han vårdades på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det var jättejobbigt men man stänger av, man törs inte ta in riktigt hur illa det är. efter ett tag gick Magnus med in också. Vi var inne några gånger och klappade lite på honom, pratade lite med honom. Men vi visste att det var kört, säger mamma Gunnel Lindholm. Reagerade han när ni var där? Nej, det var inga reaktioner. Han var redan borta. Det är svårt att ta in när man står där, man är utanför sin egen kropp på nåt vis, det kommer långt efteråt sen. Martin Lindholm blev 31 år. Han var en av närmare 30 personer som sköts under 2016 i vad polisen kallar en kriminell miljö. I nuläget är ingen person frihetsberövad misstänkt för mordet på Martin Lindholm. Det har gjorts en hel del i ärendet så förhoppningsvis kommer vi någon vart. Men i den här konstellationen av kriminella så är man inte direkt intresserad av att prata med polisen, säger Lars Franzell vid Eskilstunapolisen. Men Martin Lindholms mamma och bror hoppas att fallet ska klaras upp. Det skulle ge dem en ro att få veta orsaken till mordet. Ibland önskar man att man var stålmannen och kunde leta upp personerna, ruska till dom och säga dom ett och annat. Men man hoppas alltid att mördaren ska åka fast på ett eller annat sätt, säger Magnus Lindholm.
2017-07-02
Länk till avsnitt

Ny teknik skapar fantombild ur en blodsdroppe

Ny chans höra berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Återutsändning för 2016.

Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd? Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär.   Men faktum är att labb runtom i världen redan idag tar fram sådana här genetiska fantombilder åt polisen. Och tekniken blir bara mer och mer förfinad. Den här veckan handlar I lagens namn om framtidens brottsjakt - i provrör och längs molekylspiraler. En jakt som också väcker etiska frågor om den personliga integriteten. Och kan verkligen generna berätta allt om ett utseende? Vi testar genom att skicka in vårt eget DNA. Vår reporter Mattias Pleijel börjar på en liten återvändsgata i Linköping - med ett över tio år gammalt olöst dubbelmord. Och en utredare som hoppas att den nya DNA-tekniken till slut ska ge honom gåtans lösning.
2017-06-26
Länk till avsnitt

De lönsammaste brotten - då och nu

Vad som varit de lönsammaste brotten har varierat mellan decennierna. På 1970- och 1980-talen var bankrån ett svar - i dag är det snarare välfärdsbedrägerier.

2016-08-21
Länk till avsnitt

Bilbedrägerier lämnas till privata utredare

Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten.

Istället lämnas den över till den privata utredningssektorn. Vi har följt två privata agenter i deras jakt på försvunna bilar.
2016-08-14
Länk till avsnitt

Brottslingar infiltrerar näringslivet

Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.

Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.
2016-08-07
Länk till avsnitt

Poliskameror minskar våld

Svensk polis kan få kroppsmonterade kameror som dokumenterar allt de gör. I London utrustas nu alla poliser i yttre tjänst med kameran som sitter synlig i brösthöjd. I Sverige kan samma sak hända nu.

Kamerabilder ger bättre bevis i brottsutredningar. Men minskar också både polisens användning av våld och dessutom anmälningar om polisvåld som görs av allmänheten.I London har världens största försök nyligen avslutats, och visade sig vara väldigt framgångsrikt. Nu ska alla Londonpoliser bära kroppskameror.I Sverige har utvecklingen precis börjat ­men exempel från Göteborg visar potentialen.Reporter: Joakim Palmkvist.
2016-07-31
Länk till avsnitt

Skarp kritik mot Högsta domstolen

Har landets högsta dömande instans blivit aktivistisk? Nu riktas tung kritik mot Högsta domstolen för att de 16 justitieråden sticker ut hakan.

Tre olika exempel visar, enligt kritikerna Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, och Anna Skarhed, Justistiekansler, på hur HD kapat åt sig makt på de folkvalda politikernas bekostnad. Det handlar om en dom i februari i år där strafflängden för mord prövades, skattetilläggsmålet 2013 och mefedronmålet om straffsatser för narkotikabrott 2011.
2016-07-24
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.