I lagens namn

2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar.

Progamledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini & Lars Truedson
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected]

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.

Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.

- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?

Reporter: Robin Jonsson
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected]

Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen. 

Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs. 

I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör. 

Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist 
Ansvarig utgivare: Nina Glans 
Kontakt: [email protected] 

Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.

Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.

I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?

Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Elin Rosenberg
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected]

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.

Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Mattias Pleijel
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder.

I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken
samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar?

Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Diljot är en av många i Sverige som misstänks vara offer för människohandel på arbetsmarknaden. Flera myndigheter beskriver det som ett skuggsamhälle där få fall leder till åtal och en ekonomi som letar sig in överallt. 

Det görs just nu flera satsningar mot arbetslivskriminaliteten i Sverige där bland annat polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att komma åt problemet. Samtidigt är en myndighet som ofta upptäcker spår av exploatering begränsad att tipsa polisen på grund av absolut sekretess. 

Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Kontakt: [email protected]

Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ha ett syskon som begår brott ökar enligt forskning risken för att ett syskon också ska hamna i kriminalitet. Ändå saknas riktat stöd till just syskon till brottsmisstänkta.

Det menar stödorganisationen BUFFF som ser allt större behov att rikta sig mot syskonen i en tid då allt yngre människor blir misstänkta och döms för grova brott.

Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Jennifer Ahlbom
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Kontakt: [email protected]

Under våren larmar åklagare och Tullverket att Helsingborgs hamn blivit ny transitpunkt för internationell kokainsmuggling till norra Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I december månad förra året bryter två mörkklädda män sig in på hamnområdet i Helsingborg. Måltavlan är en banancontainer från Sydamerika med ett värdefullt innehåll. Vad de inte vet är att Tullverkets spanare är dem hack i häl.

Männen visar sig komma från Albanien och sakna koppling till Sverige. Så vad gör de i hamnen? Vem har skickat dem och varför har det plötsligt beslagtagits rekordmängder kokain i Helsingborgs hamn under det senaste året?

Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Elin Rosenberg
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected]

I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.

Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Peter" levde i över 20 år med en kvinna som utsatte honom för både psykisk och fysisk misshandel. Men när han sökte hjälp erbjöd inte samhället det som han hade behövt. Nu pratar han ut om de traumatiska åren.

Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle lider våldsutsatta män av stress, ångest och depression. Ofta söker de varken hjälp eller berättar om relationsvåldet som de utsätts för. Forskaren själv beskriver problemet som en tyst epidemi.

Siffrorna är annars tydliga både i Sverige och internationellt gällande det dödliga våldet. Och relationsvåldet drabbar också i betydligt större utsträckning kvinnor. Men forskning visar också att män sällan anmäler, pratar om eller söka vård för det de utsatts för.

När män utsätts för relationsvåld visar siffror från BRÅ att de inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som kvinnor. Och endast en tredjedel av alla skyddade boenden tar emot män.

* Peter heter egentligen någonting annat och hans röst är utbytt

Tusentals förövare har sen 2020 kommit undan att betala skadestånd. Många brottsoffer vittnar om en svår process där de varken vågar, vill eller förstår hur de ska driva in sina skadestånd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många brottsoffer har svårt att få ut sina skadestånd efter att de utsatts för brott. Flera jurister är kritiska mot hur systemet är utformat där väldigt mycket ansvar läggs på brottsoffren själva.

För ett år sen gjordes lagändringar med syfte att stärka brottsoffers möjligheter att få ut sina skadestånd - man såg då en brist i systemet. 

I den nya lagen höjdes beloppen markant för den som utsatts för kränkningsbrott, men det gjordes knappt några ändringar som skulle göra det lättare för brottsoffren att få ut sina pengar. Istället har det med den nya lagen riskerat bli ännu svårare att få ut skadestånd.

Enligt vår uträkning så har nästan 22 000 av de gärningsmän som har blivit föremål för indrivning av skadestånd hos Kronofogden sedan 2020 - i alla fall än så länge - kommit undan utan att betala.   

Man kan lätt tro att skadestånden betalas ut automatiskt efter avslutad rättegång, men det gör de inte. Istället är det upp till den som har varit utsatt för brott att själv driva in sitt skadestånd av gärningsmannen som begått brottet. 

Även om man kan få hjälp av Kronofogden kan det här bli en obehaglig process för den som blivit utsatt, särskilt när det handlar om just kränkningsbrott som misshandel, våldtäkt eller våld i nära relation där det kan finnas en hotbild.  

Att det fungerar så här har fått jurister och flera myndigheter att reagera. De vill se en ändring av hela systemet. 

Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under förra året anmäldes 26 102 fall av brott i parrelationer. Hur stort mörkertalet är vet ingen, men troligt är att det är stort. 

Brott som handlar om våld i nära relationer är ett prioriterat arbete - ändå finns exempel på där det tar mycket lång tid från att anmälan sker till dess att dom avkunnas.

I lagens namn återvänder nu till ett fall som vi följt genom åren och som visat hur långa de här väntetiderna kan bli. "Linnea", som vi har kallat henne, misshandlades, släpades i håret, sparkades och fruktade för sitt liv.

Totalt tog det fyra och ett halvt år från att hon anmälde sin expojkvän till att domen mot honom vann laga kraft. Straffet skärptes i hovrätten till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning.

Nu väljer Klara, som "Linnea" egentligen heter, att berätta om hur tiden har varit. Hon vill inte gömma sig längre.

I avsnittet hör du bland annat justitieminister Morgan Johansson få frågan om hur det kan ta såhär lång tid att få upprättelse.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren. 

I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Lars Truedson.

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Totalt sköts 45 personer till döds förra året i Sverige. I år är antalet redan uppe i drygt 40 dödsskjutningar.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna har kommit med flera förslag den senaste tiden på hur de vill stoppa kriminella nätverk och vilka förebyggande åtgärder som bör göras.

Debatten mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) handlar bland annat om vad de vill göra i kampen mot gängkriminaliteten och hur rekryteringen av unga ska stoppas.

I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säkerhetspolisen ser en ökning av unga män som radikaliseras online, så kallade ensamvargar, framför allt inom den våldsbejakande högerextremismen. Där sprids manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Samtidigt varnar den europeiska polisbyrån, Europol, för utvecklingen med 3D-printade vapen, något som blivit vanligare även i svenska brottsutredningar.
I det här avsnittet tittar vi närmare på ett fall där Säkerhetspolisen i hemlighet kartlade en 25-åring utanför Falköping. Vid husrannsakan hittades mängder med kemikalier, kartonger med vapendelar och funktionsdugliga vapen utskrivna i plast.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Pernilla Wadebäck.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
Producent: Linus Lindahl.

Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA  en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott.

? Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter:

? De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis.

I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet.

? Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn.

I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket.

*Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.

Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen.

? Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn.

Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen?

I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev.

? Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Jill Eriksson.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lagens namn har under flera veckors tid träffat poliser, Tullverket och heroinister för att få en inblick i hur heroinförsäljningen ser ut i dag, varifrån heroinet kommer, och vad som görs för att stoppa ökningen.

Enligt polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har heroinförsäljningen ökat efter pandemin. Detta eftersom priserna på drogen sjunkit. Men samtidigt som drogen blivit lättare att få tag på har polisen ont om resurser för att jobba mot heroinmarknaden.

? Idag är polisen piskad att jobba mot specifika ändamål. Det som är mest känt för allmänheten är väl skjutningar och gängkriminella. Även om de som håller på med heroinet är gängkriminella så skjuter de inte ihjäl varandra, så vi har inte haft utrymme att jobba på detta sätt igen. Det blir lite som en fristad för dem, säger Martin som är narkotikaspanare vid Norrmalmspolisen i Stockholm.

Mellan sommaren 2018 och årsskiftet 2020-2021 gjorde polisen och Tullverket riktade operationer mot heroinsmuggling och försäljning. Under den här tiden gjorde både polisen och tullen gjorde stora heroinbeslag.

Insatserna, i kombination med en global coronapandemi och stängda landsgränser, gjorde att det under en period blev svårt att få tag på heroin i Sverige. Enligt Tullverket kunde ett gram, som idag kostar runt 500 kronor då kosta upp till 4 000 kronor.

"Julia" har ett fast jobb och fästman. Väldigt få vet om att hon är beroende av heroin sedan tre år tillbaka. Ett beroende som kostar henne 15-45 000 kronor i månaden.

? Jag sköter mig som vilken Svensson som helst med enda skillnaden att jag brukar heroin, säger "Julia" som egentligen heter någonting annat.

Hör henne, Markus som tidigare tagit heroin, narkotikaspanaren Martin och flera andra om heroinsituationen i dag.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisers utsatthet har hamnat i fokus efter påskupploppen då poliser fruktade för sina liv medan stenar haglade mot dem och polisbussar som kapades och sattes i brand. Runt 300 poliser kom till skada på olika orter i landet i samband med upploppen.

Rikspolischefen Anders Thornberg berättar för I lagens namn om samtalen han hade med poliser som utsattes för våld under påsken.

? Det var oerhört gripande. De här samtalen kommer jag aldrig glömma i hela mitt liv. Det kanske är de viktigaste samtalen jag har haft, säger han.

I Polisförbundets rapport med namnet ?Polisman i tjänst ska tåla?  svarade nästan 900 av drygt 2 000 tillfrågade poliser att de upplevt hot eller våld i tjänsten under fjolåret. Å i den mest utsatta gruppen - ingripandepoliser - var siffran betydligt högre - 71 procent. 

? Jag ser ju att våldet blivit mycket mycket grövre. Det kommer närmare inpå poliser, man angriper mer fysiskt, hoten å våldet riktar sig inte bara mot mig som polis utan även mot min familj och mina anhöriga. Det här är en utveckling som går åt helt fel håll, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud utsedd av polisförbundet

Den första juli trädde en ny lag i kraft som ger poliser utökad rätt till skadestånd. Förslaget kom redan innan påskupploppen.

En av de poliser som råkat illa ut i tjänst är Per Gustafsson. Han och hans kollega Magnus åkte ut på ett till synes vanligt rutinuppdrag till resecentrum i Skövde 2018. De skulle lugna ned några berusade män på platsen. Men allt gick snett. Per misshandlades så pass allvarligt att han blev liggande livlös på stengolvet. Han överlevde men har inte kunnat arbeta som polis sedan dess.

I lagens namn berättar om Pers liv efter misshandeln, hur ledningen och facket ser på polisers säkerhet i dag och vad som måste göras för att situationen ska bli bättre.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Pernilla Wadebäck.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
Producent: Linus Lindahl.

Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt. 

?Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt?.

Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.

I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.

I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.

UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt.

"Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott.

"Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Susanna Hestréus.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lagens namn har i flera tidigare program berättat om Järvakonflikten och veckans program handlar om grupperingarna som tagit vid när tidigare ledare i konflikten börjat avtjäna fängelsestraff eller mördats.

Två män sköts på en innergård i Hjulsta i augusti 2021. I I anslutning till brottsplatsen ligger en lägenhet som kan ses som ett högkvarter för ett av gängen i konflikten i Järva. Männen som träffades av skotten på innergården tillhör ett rivaliserande gäng från Tensta.

? Det finns en tydlig territoriell uppdelning mellan två kriminella nätverk där det i sig är anmärkningsvärt om en eller flera personer ur det ena nätverket rör sig in på det andra nätverkets område, vilket ju också var fallet här, säger kammaråklagare Carl Mellberg.

Det här var ett få mordärenden i konflikten som lett till fällande domar. Mycket tack vare en ny DNA-metod som utvecklats i Nederländerna

? Ur mitt perspektiv så är det här något av det största som har hänt på biologisektionen på NFC, säger Staffan Jansson som är forensiker på Nationellt forensiskt centrum.

I avsnittet hör du åklagaren som arbetade med fallet i Hjulsta, Garip som hjälper ungdomar att ta en annan väg i livet än den kriminella och Ramou som själv förlorat en anhörig och som tillsammans med andra startat en samtalsgrupp för att hjälpa dem som har samma upplevelser som hon själv.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
Producent: Linus Lindahl.

"Marie" har precis lämnat sin dotter på Kulturskolan i Husby centrum när hon hör skott avlossas. Framför henne avrättas en man och hon själv är nära att träffas av skotten. Händelsen och de två gärningsmännen fastnar på film bara en av dem döms.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kameraövervakningen har blivit allt vanligare på gator och torg i Sverige. Allt fler kameror har monterats upp i det offentliga rummet de senaste åren och polis, kommuner och politiker vill gärna se att ännu fler sätts upp för att motverka brottslighet.  

Men duger bilder och film som bevis när ett mord har skett? Riskerar kameran att slå ut ett vittnes trovärdighet? Och värderas polisspanares uppgifter fortfarande lika högt i en domstol?

I lagens namn berättar den här veckan om fall där övervakningsfilmer varit avgörande bevisning för fällande domar men också exempel där film och utpekanden av gärningsmän inte räckt i domstol. Vi hör också polisens kamerasektion berätta om att samtliga poliser i yttre tjänst kommer att bära kroppskameror inom en snar framtid.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Jill Eriksson.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
Producent: Linus Lindahl.

Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Kriminalvården befinner sig i ett väldigt allvarligt läge, utifrån kapacitetsbristen, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.

Under nästan hela 2000-talet minskade trycket på kriminalvården i Sverige stadigt. Beläggningen på anstalter och häkten i Sverige var så låg att kriminalvården började nedmonteras. Men 2016 vände trenden plötsligt. En kombination av ökningen av grova brott i spåren av en växande gängkriminalitet och skärpt lagstiftning ändrade situationen för kriminalvården drastiskt. I mitten av juni låg beläggningsgraden på 113 % på svenska anstalter.

? Kriminalvården skiter fullständigt i vilka dom sätter i en och samma cell. Det kan vara några som inte förstår varandras språk och då ska man samsas på tio kvadratmeter eller nått. Dela samma toalett och ha sina grejer och allting. För en del funkar det för andra inte, säger Jakob som avtjänar ett straff för mord.

De senaste åren har också rapporter om hot och våld mellan intagna och hot och våld mot anställda ökat på anstalter och häkten.

? Vi ser att säkerheten utmanas, alltså klienternas säkerhet och personalens säkerhet och det är en prioriterad fråga, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.

Överbeläggningarna på anstalter och häkten ses som en av anledningarna till det ökade antalet incidentrapporter.

? Vi kommer ha det tufft 2022, 2023, kanske 2024. Sen har vi en gedigen planering för att skapa mer platser och få in medarbetare. Men dom närmsta åren kommer befinna oss i ett läge ganska likt det här, säger Joakim Righammar.

I lagens namn har tittat närmare på situationen inom Kriminalvården och vad konsekvenserna av överbeläggningarna blir.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Susanna Hestréus.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet.

Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag.

Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna?

Medverkande: 

Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, Socialdemokraterna

Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna

Adam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Viktor Papini

Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen.

De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan.

De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser.

De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt.

Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Mikael Funke, Jill Eriksson
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Viktor Papini

Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden.

För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn.

Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse.

Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar.

Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott.

* Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Mikael Funke
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Viktor Papini

Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor.

Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet ?  till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker ? och så finns det dom som tar till våld.

Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel?

* Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/

Reporter: Josephine Freje
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet.

Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet.

För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret.

Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot.

*Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut. 

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?I lagens namn? tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör ? med krypterade tjänster såsom encrochat.

Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen?

Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system.

Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld

För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat -  den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid.

För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i.

Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras.

Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt.

Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation.

I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa.

Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS.

Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA.

? Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad.

Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till.

Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt.

? Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd.

För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken.

? Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg.

Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023.

? Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping.

Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän.

? Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet.

I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler.

Och de som för in pistolerna i landet ? och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff.

Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Reporter: Mattias Pleijel

På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär.

Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken.

P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar.

- Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC.

Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen.

Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar.

- Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö.

När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt.

- Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren.

Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala.

Programledare: Martin Wicklin

Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

Producent: Viktor Papini

De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits.

P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar.

- Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året.

Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige.

- En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på en timme, och paketerar ihop det. Det är mekanikerprecision alltså och det går fort och det är mörkt, så att, de här är duktiga på det de gör, säger Rino Carlsson, nationell samordnare för båtsamverkan inom polisen.

Under Corona har stölderna av båtmotorer minskat kraftigt. Men polisen ser redan en tydlig ökning i takt med att gränserna öppnas igen. Pandemin har också lett till att det råder brist på reservdelar och motorer vilket gör att polisen spår en ännu kraftigare ökning av stölder nu under slutet av sommaren då många återgår till sina arbeten.

- Ja, jag har gått ut och varnat just för att det kommer troligtvis att öka och det är ju stora värden vi pratar om, så det är klart att de måste jobba igen de här nu, säger Annika Eriksson som  är ansvarig för båtsamverkan inom polisen i Norrtälje, som är hårt drabbade av båtmotorstölder.

Programmet "I lagens namn" har gett sig in i en värld full av stulna båtmotorer, vinkelkapar, förrådshotell och ljusskygga kriminella.

Programledare: Martin Wicklin

Reporter: Mikael Funke

Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

Producent: Viktor Papini

Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott.

En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing.

Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning.

2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgick brottsvinsterna till hela 35,6 miljoner kronor vilket är den högsta summan sedan augusti 2018 då det uppgick till nästan 39 miljoner.

Inflödet av bedrägeripengar har enligt polisen varit så stort för vissa kriminella grupperingar att de till och med kunnat dra ner på sin narkotikaförsäljning.

Inte sällan är det pensionärer som luras på sina besparingar och det är svårt att komma åt bedragaren. Istället är det ofta yngre målvakter som åker fast för att ha mottagit pengar som de sen tagit ut och lämnat från sig. Ibland vet de inte ens att de begår en brottslig gärning.

I lagens namn har spårat pengarnas väg från offret till de kriminella gängen och träffat både de som blivit lurade men också de som hjälpt bedragarna att ta ut pengar.

Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Producent: Viktor Papini

Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tulltjänstemän har tidigare bara kunnat se på ifall en kontrollerad last med misstänkt stöldgods beslutar sig för att åka ifrån kontrollen och lämna landet. Befogenheter för att kvarhålla misstänkta personer har saknats och man har varit tvungna att invänta polis.

Det ska åtgärdas då en ny lag börjar gälla den 1 augusti. Tullen får nu utökade befogenheter att kvarhålla misstänkta och utföra fler kontroller. Men kommer det verkligen sätta stopp för de internationella stöldligorna? Lagen döms ut av flera experter då det inte skjuts till mer resurser för att möjliggöra fler kontroller vid den svenska gränsen för utgående gods.

- Så länge inte tullen fått i uppdrag att titta på utgående gods så kommer det inte bli någon skillnad med den nya lagen, säger Monika Krüger som är gruppchef på gränspolisen i Stockholm.

P1 programmet ?I lagens namn? har begärt ut statistik på hur många kontroller tullen gör och förra året kontrollerades drygt 36 000 fordon på väg in i landet, på väg ut gjordes det drygt 350 stycken. Det betyder att mindre än bara en av hundra kontroller sker på last som lämnar Sverige.

Flera bransch- och intresseorganisationer som drabbats hårt av stölder har också ställt sig kritiska till den nya lagen och kräver fler kontroller på utresa.

- Vi tycker att det är alldeles för blekt, den är tandlös, säger Mats Galvenius som är VD för försäkringsbranchens gemensamma organisation Larmtjänst.

Enligt finansminister Magdalena Andersson, som ansvarar över Tullverket, är den nya lagen bara en pusselbit i regeringens större satsning där främst polisen ska arbeta mot ligorna.

Och även om tulltjänstemännen nu får ökade befogenheter och själva tror att fler kontroller skulle vara en bra metod, så vill hon inte ge tullen några nya direktiv om att öka antalet kontroller.

- Om jag trodde att det var en effektiv metod, då hade vi ju naturligtvis gjort det för länge sen. Men bedömningen är ju att jobba på ett underrättelsebaserat och modernt sätt är väldigt mycket effektivare än att man står och letar efter en nål i en höstack.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Mikael Funke
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Viktor Papini

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om.

Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år.

När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot

? Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag.

Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom ? oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas.

Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in.

Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige:
? Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet.
Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er?
? Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström.

Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss.

Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder.

? Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.

Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland:

? Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria.

Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet.

Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen.

? De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han.

Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott.

? Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson.

Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning.

Här är några exempel:
? En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar.

? En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg.

? En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige.

Fakta: Så många utvisas ej 
Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad.
Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning.
Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning.

Fakta: Så tycker partierna
Fråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas?
a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott)
6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna.
b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas)
2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet.
c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna)
0 av 8 riksdagspartier.

Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)?
a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen)
5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna.
b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott).
1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna.
c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen)
2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet.

Reporter: Josephine Freje.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö.

Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut.

? Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara.

Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening.

Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En del kommuner, som de i storstadsregionerna, har uttalad avhopparverksamhet medan det på andra håll är oklart vems ansvaret är. Men när I lagens namn pratar med socialtjänster, polis och organisationer berättar många om att allt fler som verkar vilja lämna ett kriminellt liv.

Siffror som I lagens namn fått fram från de tre storstadskommunerna visar att det i Stockholm och Malmö varit ett ökande inflöde sedan 2017. I Göteborg ligger det på ungefär samma nivå.

Malmö stads konsultationsteam har hittills i år haft kontakt med 38 personer som vill hoppa av och där polisen gjort en hotbildsbedömning, för tre år sedan var det 50 personer på ett helt år.

Stockholms stads enhet för hemlösa, som även jobbar med avhoppare, har hittills i år haft ett inflöde på tolv personer, att jämföra med elva personer hela förra året.
Alla avhoppare fångas dock inte upp i dessa verksamheter, det finns exempelvis sociala insatsgrupper i flera kommuner som även de hjälper personer som vill lämna kriminalitet.

Fotnot: Sharif och Sara heter egentligen något annat, och Sharifs röst är utbytt.

Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Avhoppare - statistik:
Stockholms stad
2020 12 (till och med 17 juni)
2019 11
2018 2 
2017 5
Personer som kommer till enheten för hemlösa via polisens sektion för brottsoffer och personsäkerhet, de har en mycket hög hotbild och måste ofta flytta från Stockholm samt få skyddade personuppgifter.

Malmö stad
2020 - 38 (till och med slutet av juli)
2019 - 70
2018 - 68
2017 - 50
Personer som fått en hotbildsbedömning av polisen och som har kontakt med Malmö stads konsultationsteam.

Göteborgs stad
dec 2019 - juli 2020 13 potentiella kontakter, 5 startade insatser
2019 37 potentiella kontakter, 12 startade insatser
2018 38 potentiella kontakter, 10 startade insatser
2017 7 potentiella kontakter, 4 startade insatser

Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik ? eller virtuell obduktion ? på brottsoffer.

Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen.

På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen.

Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till.

I dagsläget görs CT-scanningarna främst i Linköping utanför Rättsmedicinalverkets ordinarie verksamhet. Men nu har rättsmedicin köpt egen utrustning som kommer att hamna i Solna.

Reporter: Jennifer Rochette.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år".

Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom.

Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering.

? Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om.

? När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss.

Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor.

En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år.

Reporter: Johannes Jakobsson.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda ? inomhus eller ute i naturen.

I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag.

Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund.

Reporter: Jennifer Rochette.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna.

Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar.

Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som får ansökan på sitt bord.

? Det är en utmaning för de utsatta att bli trodda och att få förståelse för sin situation som utsatt för stalkning, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet. I många många ärenden så har det inte varit ett våldsbrott och då blir det svårt ibland att få kontaktförbud.

Fotnot: Anna är ett fingerat namn.

Reporter: Jennifer Rochette.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Rami är en av drygt 200 personer som sedan 2015 dömts för mened. Han berättar hur han blev vittne till ett grovt brott och på grund av det fick motta hot. När han kontaktade polisen var det för att få hjälp att hantera hoten samtidigt som Rami inte ville göra någon polisanmälan. Han trodde att det skulle förvärra situationen.

Den polis han träffade ska, enligt Rami, ha lovat honom anonymitet. Men när det blev rättegång om det grova brottet kallades Rami att vittna. Han vågade inte berätta och blev själv åtalad och dömd för mened.

Samtidigt har hoten och även utpressning mot honom fortsatt. Men för Ramis del är förtroendet för polisen brutet.

? En polisman ska ju vara någonting man ska lita på men hos mig finns ingenting som heter lita på en polis, säger han.

Fotnot: Rami heter egentligen något annat.

Reporter: Hannah Engberg.
Reporter/producent: Evalisa Wallin.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020.

Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord.

30 personer säger själva eller anses av polis eller domstol ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar för att ljuga i rätten. Och det kan då ha kostat dem några månaders fängelse när de dömts för mened. I flera domar står att personerna borde polisanmält hoten och sökt hjälp - men det är tydligt att man inte vågar.

Efter att dubbelmordet i Kista avhandlats i domstol anmäldes och åtalades två personer för mened. I förundersökningen om mened gällande ett av vittnena, en kvinna, framgår att hon känt sig hotad. Polisen tror att hon ändrade sitt vittnesmål just på grund av hoten.

I lagens namn har sökt kvinnan men hon har inte gått att nå.

Inom rättsväsendet berättar många om hur svårt det kan vara att få människor att våga vittna om vad de sett eller hört. Men för Mikael, som var vittne i dubbelmordet i Kista, var det inte aktuellt att låta bli trots att han av polisen fick höra att det kunde uppstå en hotbild mot honom.

Men tvekade du någon gång om du skulle låta bli att vittna?

? Nej jag gjorde inte det. Jag har fått frågan efteråt också, skulle du göra om det här om det skulle bli aktuellt. Svaret är ja på den frågan. Men samtidigt har jag full respekt och förståelse för de som under hot och våld inte ställer upp och vittnar. Men jag menar, vart leder ett sådant rättssamhälle om ingen vågar vittna? Det måste ju vi på något sätt hjälpas åt att stävja, säger Mikael.

Fotnot: Mikael heter egentligen något annat.

Reporter/producent: Evalisa Wallin.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet.

? Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv.

Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall.

Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra normer.

? För norm har visat sig väldigt väldigt viktigt när vi pratar om särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar om hur behandlar vi de här grova brotten i förhållande till andra brott, säger Varg Gyllander, samordnare för satsningen i polisregion Stockholm.

? Det är svårare att få polisanställda att engagera sig mer mot brott även grova brott som handlar om särskilt utsatta.

Fotnot: Linnea är ett fingerat namn, hon lever med skyddad identitet.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Johannes Jakobsson.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar.

? Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad.

Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.
Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättegången handlar om en händelse som skedde 2017, då en känd rappare från norra Stockholm blev förnedrad av andra personer. Det hela filmades och lades ut på sociala medier. I början av februari skedde förhandlingen om grovt olaga tvång där Solna tingsrätt lånat en av säkerhetssalarna i Stockholms tingsrätt.

Innan förhören med målsägande och de två misstänkta börjar sker en ordväxling mellan dem, som I lagens namn spelar in. Trots att domaren i målet ber dem vara tysta fortsätter de tjafsa, både på svenska och på annat språk. Översättningen visar att målsägande bland annat säger "jag ska skicka dig till himlen" två gånger, något som riktas mot en av de åtalade.

Efter att I lagens namn sökt åklagaren i målet om grovt olaga tvång för en kommentar om det som sades har det gjorts en polisanmälan.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Evalisa Wallin.
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.