Konflikt

Mikroplast har hittats i människans lungor och i vårt blod. Samtidigt pågår en politisk dragkamp om plasten i Bryssel. Del 2: Människokroppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Plastens utbredning i våra kroppar är en relativt ny upptäckt. Men forskningen går snabbt framåt. Plastpartiklar har hittats i gravida kvinnors moderkakor och i våra viktigaste organ. En helt ny studie visar kopplingen mellan stroke och mikroplast i blodet.

Och medan forskare varnar för att något måste göras pågår en dragkamp mellan politiker i Bryssel.

Det är mycket som står på spel. Plast finns inom förpackningsindustrin, i snabbmatskedjornas restauranger och runt salladen i grönsaksdisken.

Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplasten och öka återanvändningen.

Nya lagförslag som ska bidragit till att minska antalet engångsförpackningar i Europa läggs fram. Men i den avgörande omröstningen tar en svensk EU-parlamentariker täten emot förslagen.

Medverkande: Hanna Karlsson, forskningsledare för en grupp som forskar på mikroplastpartiklar på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Andrea Montano Montes, doktorand vid KI, Barbro Melgert, professor i respiratorisk immunologi, vid Groningen universitetet i Nederländerna, Rick Smith, kanadensisk toxikolog, författare och medproducent till filmen ?Plastic People?, Sedat Gündo?du, forskare i Turkiet, Guiseppe Paolisso professor i invärtes medicin i Italien, Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, Maria Angela Danzi, EU-parlamentariker för det italienska partiet Femstjärnerörelsen, Larissa Copello vid organisationen Zero Waste i Bryssel.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Fabian Begnert

Plastpartiklar har hittats i moderkakor och i hjärnan. I två avsnitt följer Konflikt plastens utbredning över jorden. Del 1: Världshaven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kräftfiskarna i Smögen får litervis med plastblommor i näten i vår. Buketter av vita och lila små blommor som kommer från Kina - via en container som fallit över bord. En symbol för något mycket större och skrämmande.

Fiskaren Sixten Söderberg följer med oro hur plasten fortsätter att öka i haven. ?Jag tror inte gemene man fattar hur allvarligt det är. Det går fortfarande att göra om och göra rätt men varje dag som går, varje timme som tickar så tickar det åt fel håll.?

Plastkonsumtionen ökar. Men vi vill gärna sopa den under mattan - och den rikaste delen av världen har länge exporterat vår egen skit till Asien där den ofta dumpas illegalt och läcker ut i jorden och vattnet.

Plasten har gått från hjälpreda till ett globalt problem. Vi möter mannen som myntade begreppet mikroplast, marinbiologen Richard Thompson som skickade ut sina studenter att hitta de allra minsta plastpartiklarna, mindre än sandkorn. De senaste åren har forskningen exploderat av nyheter om hur plasten påverkar oss.

På Stockholms universitet letar forskarna efter plastpartiklar i plankton. Plasten tar sig uppåt i näringskedjan, upp till oss människor. Men vad betyder det egentligen?

Medverkande: Elias Holmberg, yrkesfiskare i Smögen, Sixten Söderberg, tidigare yrkesfiskare i Smögen, Rick Smith, biolog och författare, Elena Gorkhova, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet, Richard Thompson, professor i marinbiologi vid Plymouth universitetet, Shiori Shakuto, antropolog vid Sydney universitetet.

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Tekniker: Jakob Lalér

Programledare och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

En desertör från kriget i Ukraina mördas i Alicante. En annan kidnappas av säkerhetstjänsten FSB i Armenien. Att lämna Putins armé tycks förenat med livsfara. Ändå tar tusentals risken. Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av året 2024 kom nyheten att en rysk desertör mördats i södra Spanien. Spanska journalister har underrättelsekällor som misstänker att det är ett beställningsmord från Kreml. Bara någon månad tidigare kidnappas en rysk desertör i Armenien, människorättsaktivisten som undersökt försvinnandet hittar band till säkerhetstjänsten FSB.

? När jag frågade på vilka grunder gör man det då sa han att det finns en direkt order från Putin att alla desertörer ska överlämnas till Ryssland, berättar Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien.

Konflikt får tag i en rysk desertör som först gick under jorden och gömde sig i Ryssland efter att han fått lämna kriget tillfälligt på grund av en skada. Vi får en inblick i flykten till Finland, där han i dag sökt asyl. En som inte fick asyl är den ryske Wagnersoldat som deserterade och tog sig under dramatiska former till Norge. Det blev nyligen klart att Wagnerdesertören Andrei Medvedev fick avslag på sin asylansökan, med motiveringen att Wagner inte var en del av de ryska reguljära ryska styrkorna i Ukraina under tiden då han deltog i kriget. Något som hans advokat starkt ifrågasätter.

Medverkande: ?Alex?, rysk desertör i Finland, Ivan Chuviliaev, organisationen Idite Lesom som hjälper ryska desertörer, Rafa Burgos, journalist på tidningen El Pais i Alicante, Brynjulf Risnes, advokat för Wagnerdesertören Andrei Medvedev i Norge, Jan Espen Kruse, norsk utrikesreporter vid NRK, Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien, Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Stina Fagerberg

Tolk: Naufal Alizade

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.

Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.

Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike

Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.

Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.

Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg

Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Haiti har varit instabilt i åratal, men läget nu beskrivs som värre än på väldigt länge. Hur blev det så här och hur hänger dagens akuta kris ihop med landets koloniala historia?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Élise Joseph, haitisk psykolog vid FN:s migrationsorgan IOM, Monique Clesca, haitisk journalist i Port-au-Prince, Ulrika Richardsson, FN:s koordinator för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i Haiti, Marlene Daut, professor på Yale-universitet i Connecticut, Catherine Porter, journalist på New York Times, baserad i Paris, Jean-Marc Ayrault, tidigare fransk premiärminister och utrikesminister, i dag chef för en stiftelse för minnet av slaveriets grymheter, Åsa Odin Ekman, biståndsarbetare vid IOM på plats i Haiti, Fathon, boende i Port-au-Prince, Robert Zephir och Mona Zephir, svensk-haitier i Bagarmossen i Stockholm, Marie Fequiere, svensk-haitier i Hässelby, Rachell Berry, ordförande i Haitikommittén i Sverige mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Jacob Gustavsson

Reporter: Rouzbeh Djalaie

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Zelenskyj behöver 500.000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över.

Ukrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas.

Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget.

Medverkande: Soldaten Bogdan, gruppbefälet Andryj, Lesia Vasylenko, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske drönarpiloten Braun. 

Programledare och producent: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh Djalaie

Tekniker: Maria Stillberg

Konflikt ser närmre på Irans ökända gisslandiplomati. Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff. 

Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna.

För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats:

? Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet.

Medverkande: Matts och Kerstin Floderus, Johan Floderus föräldrar, Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, Fariba Adelkah, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, Jean-Francois Bayart, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Hedvig Holgersson och Massood Qiam

Tekniker: Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Mitt under brinnande krig har idén om en tvåstatslösning återuppstått. Går det att väcka liv i en tanke som dödförklarats så många gånger?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hoppet om fred i Mellanöstern stod på topp 1993 när PLO:s Yassir Arafat skakade hand med Israels premiärminister Yitzhak Rabin. Idag har fredsprocessen och planen för en tvåstatslösning dödförklarats och återuppstått flera gånger om.

På marken har våldet traumatiserat båda sidor. Kriget fortsätter på Gazaremsan och i Israel har skräcken efter Hamas terrordådet lämnat djupa sår. Ändå väljer USA:s president nu att lyfta tanken på en tvåstatslösning.

Kan krisen bli det som får allt att vända eller är motiven bakom planen något helt annat?

Medverkande: Aaron David Miller som jobbat som MÖ-rådgivare för flera amerikanska regeringar sedan 70-talet och framåt, Chuck Freilich, säkerhetsanalytiker och tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare i Israel, Khaled Elgindy, föreståndare för Israel-Palestina programmet vid Middle Eastern Institute, familjen Abu Sultan i Uppsala, Heli Mishael en av ledarna inom fredsrörelsen Standing Together i Tel Aviv , Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent Sveriges Radio.

Reportar: Rouzbeh Djalaie, Samar Hadrous Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Aleksej Navalnyjs död i ett ryskt fängelse har skapat sorg och ilska inom oppositionen. Men också mer beslutsamhet och under ytan formeras det nya motståndet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara timmar efter nyheten om Aleksej Navalnyjs död samlades oppositionella ryssar utanför Rysslands ambassad i Stockholm, liknande demonstrationer hölls på fler håll i Sverige och världen.

Konflikt ringer upp ledande personer inom den ryska oppositionen för att bättre förstå Navalnyj och hur oppositionen nu formerar sig för att fortsätta hans kamp.

I Göteborg möter vi den unga generationen ryska oppositionella ? där Pavel Chupronov, som fått exil i Sverige på grund av sitt motstånd mot Kreml sedan lång tid, organiserar sig för att fortsätta i Navalnyjs anda, han som en gång inspirerade honom att gå in i politiken och göra motstånd mot Putin och Kreml.

Och så ser vi närmre på ett nytt motstånd som sakta formerat sig inne i Ryssland, där fruar till män som mobiliserats in i kriget, blir allt mer högljudda i sina protester.

Medverkande: Anastasia Shechvenko, rysk dissident i exil som beskrivs som Mikhail Khodorkovskys högra hand, Dmitry Dudkov, rysk oppositionspolitiker i exil, Pavel Chupronov, en av ledarfigurerna i ungdomsrörelsen Vesna i exil i Göteborg, Marina Slashcheva och andra regimkritiska ryssar i Stockholm och Göteborg, Marija Andrejeva, fru till en av alla ryska män som mobiliserats in i kriget i Ukraina och som nu protesterar mot Kreml mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Johanna Melén

Tekniker: Fabian Begnert

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Hamas terrordåd mot Israel leder inte bara till krig. Det har också gjort att bistånd frysts inne när behoven är som störst. Hur blev det så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: 15-åriga Sahar från Sundsvall, Yossi Melman, israelisk säkerhetsexpert, Jörgen Jensehaugen, historiker vid peace research institute i Oslo, Omar BenJakoub, reporter på tidningen Haaretz, Espen Barth Eide, socialdemokratisk utrikesminister i Norge, Anna Sundström, generalsekreterare för biståndsorganisationen Olof Palmes Internationella Center, Anna Eggelind, internationell chef på biståndsorganisationen Diakonia, Linda Säll, regionalansvarig för Mellanöstern och Nordafrika på stiftelsen Kvinna till Kvinna, Muhammad Issa, kommunikatör på organisationen WeTheatre på Västbanken, Johan Forsell, moderat biståndsminister i den svenska regeringen.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Lama Alshehaby

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Runtom i Europa åtalas, straffas och fängslas klimataktivister i något de själva beskriver som ökad repression. Kommer det stävja eller snarare radikalisera klimatrörelsen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Michel Forst, FN:s rapportör för miljöförsvarare, Brigitte Gothière, aktivist i Frankrike, aktivister i Just Stop oil i Storbritannien, Last Generation i Tyskland och Återställ Våtmarker i Sverige mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Pontus Mattsson och Marcus Hansson

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Konflikt ger sig in i en gråzon där gränsen mellan pornografiska filmer, övergrepp och sexköp har suddats ut. Hur kan en porrfilmskonsument veta att hen inte sitter och tittar på sexuella övergrepp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Paulina, Anna och Sara berättar om sina upplevelser av sexuella övergrepp som filmats och blivit porrfilm som lever sitt eget liv på nätet.

? Jag hade en förövare som först skulle vara min partner men som vid första tillfället blev min förövare och sålde mig och våldtog mig så han hade ju ett kontaktnät med män som fick utnyttja mig på det sätt som han bestämde. Han hotade mig och min familj under hela den här tiden så jag var helt maktlös och var tvungen att göra det de sa för att överleva.

Hör också männen som konsumerar porr regelbundet, trots att de vet att risken för övergrepp i porrfilmsindustrin är stor.

Medverkande: Max Waltman, universitetslektor i statsvetenskap vid högskolan i Halmstad, Meghan Donevan, forskningsledare på Talita, Paulina Bengtsson, Anna Lidén, ?Sara?, som alla utsatts för filmade sexuella övergrepp, killar i 20-årsåldern i Stockholm om deras porrsurfande på nätet, en man i 30-årsåldern som konsumerar förnedringsporr

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Maria Sveland och Lotten Collin

Tekniker: Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln om ingen hittar en lösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare?, säger Öystein Elgan uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet.

Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien.

Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra.

Nu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll.

Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza.

Medverkande: Öystein Elgan, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen, Dhaifullah al-Shami, informationsminister i houtiernas toppskikt, Jakob P Larsen, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, Burak Sakir Seker, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilansare i Jemen.

Det här är historien om hur det gick till när demonstranter för klimatet plötsligt riskerade fängelse enligt sabotagelagen trots Sveriges yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt går igenom domar mot klimataktivister som deltagit i demonstrationer som hindrat trafiken. Hur kom det sig att åklagare började använda sig av sabotagebrottet i sina åtal? Och vad får det för konsekvenser?

Medverkande: Klimataktivister som demonstrerat i Stockholm på olika platser, Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, Linus Gardell, advokat åt flera av de personer som åtalats för sabotage sedan 2022, Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, Tobias Kudrén, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Fernando Arias och Lotten Collin

Tekniker: Fabian Begnert

Tolkar och vakter skyddade svenska soldater i Afghanistan. Nu lever de under dödshot. Samtidigt fortsätter andra länder sin evakuering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Om de hittar mig nöjer de sig inte med att döda mig. De kommer att stycka mig i bitar?, säger Rohina som vi valt att kalla kvinnan som under 7 års tid jobbade som vakt på den svenska militärbasen i norra Afghanistan.

Nu lever hon gömd ? i skräck för att talibanerna ska hitta henne. Ett liv i ständig förflyttning från plats till plats.

Och hon är inte ensam. Omkring en fjärdedel av de totalt 200 lokalanställda afghaner som genom åren jobbat för försvarsmakten uppskattas vara kvar i Afghanistan. Vi har kontakt med både tolkar och andra som nu gått under jorden.

Forskaren Sara De Jong har tittat på hur olika västländer som haft insatser i Afghanistan har hanterat frågan om de lokalanställda. Sverige hjälpte många afghaner i utsatta positioner att lämna landet när talibanerna kom tillbaka till makten i augusti 2021. Men de extraordinära åtgärderna avslutades i december 2021. I dag hänvisas de som är kvar till krångliga flyktvägar med osäker utgång medan länder som USA och Storbritannien fortfarande hjälper hundratals av sina tidigare anställda, varje månad.

Utrikesminister Tobias Billström får frågan om regeringen kan tänka sig att se över möjligheterna till hjälp för de som riskerat och fortsätter riskera sina liv för Sverige?

?En vakt jag pratade med nyligen valde att vara lojal mot Sverige, om han valt Tyskland istället hade han kanske varit i säkerhet där nu i stället, säger Afghanistan-veteranen Björn Blanck som engagerat sig för sina tidigare kollegor.

Medverkande: Nasrin Nour, tidigare tolk vid den svenska basen i norra Afghanistan, Rohina och Monisa som var vakter på den svenska basen, Björn Blanck, Afghanistan-veteran, Richard Bennet, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, Tobias Billström, utrikesminister, Sara De Jong, professor vid York University i Storbritannien, Sascha Richter, Afghanistanveteran vid en tysk organisation som hjälper personer som tidigare jobbat för de tyska styrkorna i Afghanistan mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg

Tekniker: Jacob Gustavsson

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

Men proteströrelsen 2011 ? 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression ? och krig.  

Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Johanna Melén
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.

Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?

I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser. Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.

I linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill politikerna göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.

Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.

Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret. Konflikt träffar polismästare Carin Götblad.  

Konflikts redaktion:
Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg

Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Tourists go home!? sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.

Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?

De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.

Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.

Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.

Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist

Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Sverige och en rad andra västländer vill satsa på ny kärnkraft i en tid där kärnkraftverk har blivit ett militärt mål i både freds- och krigstid. Blundar politikerna för riskerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Aziz Dag, vd för Westinghouse Sverige, Mycle Schneider, tysk kärnkraftsanalytiker som årligen publicerar World Nuclear Industry Status report, Paul Dorfman, kärnkraftsanalytiker kopplad till University of Sussex i Storbritannien, Phuc-Vinh Nguyen, forskare vid franska Jacques Delors Energy Center, Dmitry Gorchakov, rysk kärnkraftsingenjör vid Bellona foundation, Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, Claudia Kemfert, professor i energiekonomi och aktiv vid ansedda tyska ekonomiforskningsinstitutet DIW i Berlin mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]  

Varför engagerar konflikten mellan Israel och Palestina människor som lever tusentals mil därifrån? Och vilken roll spelar den stora diasporan i kampen om narrativet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i världen leder kriget i Gaza till protester, konflikter och politiska schismer. Vad är det som gör att en så pass geografiskt begränsad konflikt får så stor påverkan globalt?

Revend Shexo och David Rasmusson rapporterar från Malmö, en stad där situationen i mellanöstern påverkar mycket, inte minst i stadens skolor. Nu är stämningen intensivare än på mycket länge.

Love Lyssarides besöker Argentina där man har man en stor judisk diaspora. Där påverkar konflikten på andra sidan jordklotet både politiken och fotbollen.

USA har länge varit Israels mest trofasta allierade, och även där finns en stor diaspora. Men inom det demokratiska partiet höjs nu röster för en kursändring. Ginna Linberg rapporterar från ett splittrat Washington.

Så vad är det som gör att en väldigt geografiskt begränsad konflikt får sådan stark påverkan och väcker sådana känslor i hela världen? David Rasmusson besöker Lunds universitet för att söka få svar.

Finns det just nu något utrymme för dialog? Revend Shexo träffar två personer som arbetat med att föra samtal mellan svenska judar och muslimer, men som nu upplever allt fler stängda dörrar.

Medverkande : Sara Wettergren (L), skolkommunalråd Malmö, Björn Westerström, utbildare Malmö stad, Karin Aggestam, föreståndare Centrum för mellanösternstudier i Lund, Hernan Feler, fotbollskommentator, Kevin Ary Levin, sociolog , Jasmin Khwaiter, lärarstudent, Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Revend Shexo, Ginna Lindberg, Love Lyssarides

Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Israels militära svar på Hamas attack föder ilska på Västbanken. Målet är att radera terrorgruppen men kan effekten bli den motsatta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Splittringen mellan palestinska grupperingar har länge stått i vägen för en fredsprocess med Israel. Men kriget som startade med Hamas attack mot israeliska civila har också enat palestinierna.

I skuggan av den israeliska markoffensiven i Gazaremsan ökar våldet på Västbanken, med godtyckliga arresteringar och dödande även där. Och Hamas verkar nu ha fått ett uppsving hos palestinier på Västbanken.

Medan Fatah är den politiska rörelse som länge haft starkast stöd på Västbanken har Hamas styrt Gazaremsan. Under perioder har splittringen varit så påtaglig att man kunnat prata om att bröder lyft vapen mot bröder.

Men nu verkar något ha hänt. Konflikt träffar Wajiha Ajaj på Västbanken som förlorat sin dotter, och vi hör unga palestinska män som menar att allt fler nu förlorat tron på den palestinska myndigheten och istället vänder sig till Hamas.

Skiftet syns också bland etablerade politiker. Fatah-veteranen Qadura Fares, tycker att det är dags för Fatah och Hamas att närma sig varandra. Frågan är då vilken som blir den gemensamma vägen framåt, förhandling eller väpnad kamp?

Medverkande: Qadura Fares, Fatah-veteran, Dalal Iriqat, palestinsk expert på diplomati och förhandling vid arabamerikanska universitetet i Ramallah, Ismael Hussam, ung palestinier i Jenins flyktingläger, Wajiha Ajaj, mamma till en 37-årig palestinier som dödades av bosättare efter Hamasattacken, Bilal Daer Shalaldeh, 28-årig palestinier från Hebron, Hugh Lovatt, European Council on Foregin relations mfl.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Reportrar: Alice Froussard, Johan-Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Lotten Collin

Tekniker: Fabian Begnert

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.

Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.

Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike

Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.

Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.

Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg

Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige.

Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.

Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.

-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.

Hon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.

Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.

Juana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?

I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. 

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]

Reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Ivan Garcia
[email protected]

Tekniker: Jakob Lalér

Den ukrainska motoffensiven skulle befria stora delar av landet ur Putins grepp. Men trots månader av blodiga strider har frontlinjen knappt rört sig. Vad innebär det för krigets och landets framtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt återvänder till Ukraina. Ett Ukraina där optimismen som präglade sommaren känns som bortblåst. Då fanns stora förhoppningar om hur den stundande motoffensiven skulle bli avgörande för kriget. Att ukrainska styrkor, beväpnade med moderna vapen från väst, skulle lyckas bryta igenom de ryska försvarslinjerna. Det fanns de som pratade om att ukrainarna skulle nå Azovska sjön och skära av ryssarnas försörjningslinjer.

Men än så länge har motoffensiven bara kommit ett par kilometer.  En av de stora anledningarna är att ryssarna fick tid på sig att förskansa sig och minera stora delar av frontlinjen. Lubna El Shanti träffar minören med stridsnamnet Varan som berättar om det mödosamma och tidsödande arbetet där ryska och ukrainska styrkor spelar schack med varandra på de leriga fälten. Ett schackparti där pjäserna bytts ut mot minor.

David Rasmusson ringer upp militära experter i USA och Storbritannien som i somras hoppades på ett ukrainskt genombrott. Nu konstaterar de att motoffensiven misslyckats.

Även i Ukraina börjar man nu tala om en motoffensiv som inte gick som planerat. Lubna El Shanti träffar ukrainare som berättar att det inte gått som man hoppats, men att man samtidigt vet att man inte har något annat val än att fortsätta kämpa. Valet de står emellan är kamp eller underkastelse.

Men Ukrainas framtid kanske inte avgörs i Kiev. USA har länge varit Ukrainas största supporter, men nu höjs allt fler röster där för att det är dags att börja förhandla. Edgar Mannheimer pratar med forskare som menar att Ukraina kan bli ett nytt Korea, ett delat land som aldrig fått fred, men väl ett permanent krig stillestånd.

Även i Ryssland finns det de som nu talar om att det är dags att börja förhandla om fred, men de blir ofta utskrattade i rysk stats-tv och Putin har inte visat några tecken på att vilja förhandla rapporterar Maria Persson Löfgren.

Men även om de territoriella vinsterna för Ukraina har varit mindre än man räknat med så betyder de allt för de människor som nu befriats. Vi får träffa Oksana som efter att ha levt under rysk ockupation nu återigen är fri.

Medverkande: Gordon ?Skip? Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oksana, invånare i byn Robotyne, Mykola Bielieskov , militärexpert vid organisationen ?Come back alive? i Kiev, Varan, minröjare, Charles Kupchan, professor i internationella relationer vid Georgetown University, John Tefft, före detta amerikansk ambassadör i Ryssland, Aleksandr Golts, rysk journalist och analytiker.

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Tusentals civila rapporteras döda samtidigt som striderna i Gaza blir alltmer intensiva. Israels mål är att utradera Hamas och man hävdar att bombningarna är proportionerliga. Men runtom i världen höjs nu röster om att det som pågår riskerar att, och till och med utgör flera brott mot internationella lagar och regelverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Shareef Abu Watfa, boende i Gaza, Agnés Callamard, generalsekreterare Amnesty International, Mark Klamberg, professor i folkrätt, Mikael Fakhri, professor i juridik och FN:s särskilde rapportör för frågor som rör rätten till mat, Nobuo Hayashi, utredare av krigsbrott och brott mot mänskligheten i forna Jugoslavien, Sami Abu Salem, Sveriges Radios medarbetare i Gaza, Donia Ashour, boende i Gaza, Mahmoud al Shaer, boende i Gaza, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige, Rami Khoury, journalist och analytiker, Michael Robbins, chef Arab Barometer.

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, David Rasmusson

Tekniker: Elin Hagman

Producent: Simon Moser
[email protected]

Fängelser för minderåriga kan inom kort bli verklighet i Sverige. Samtidigt verkar andra länder nu välja en helt motsatt väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omkring 100 minderåriga sitter häktade i Sverige idag. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten i stort går ner begår ett litet antal barn mycket grova brott, mord, sprängdåd och vapenbrott.

En utredning föreslog nyligen att kriminalvården ska ta över ansvaret för merparten av de barn som döms för grova brott. Men barn har rättigheter som inte vuxna har. Rätt till vård och behandling, rätt till att få ha kontakt med sin familj - och skolplikt.

-Det här är nytt för oss, men om det här är bästa lösningen så är vi beredda att ta det här uppdraget, säger Fredrik Thunberg, chef för Täbyanstalten.

Vi besöker ungdomsavdelningen på Täbyanstalten där kriminalvårdarna nu förbereder sig för att ta emot 15-17-åringar och ställs inför frågor som: Är det ok att låsa in ett barn från 19.00 till 07.00?

Agneta Bäcklund, som utrett frågan om ny påföljd för minderåriga, ser särskilda ungdomsfängelser som den bästa lösningen nu. Men hon påpekar att utredningen tror att den här förändringen kräver tid om den ska bli bra och har förslagit att den blir verklighet först år 2028. Samtidigt vill regeringen se ungdomsfängelser redan om 2 år.

Ett land som har lång erfarenhet av barn i fängelsemiljöer är USA. Där möter vi en kille som fängslades som 13-åring. Men trenden på andra sidan Atlanten har nu svängt och barns fängelsestraff ifrågasätts.

Medverkande: Statens utredare, jurist Agneta Bäcklund. På Täby-anstalten utanför Stockholm möter vi kriminalvårdschef Fredrik Thunberg och Sami Tesfay chef på ungdomsavdelningen. Vi träffar Jonathan Eliasson som är institutionschef för SIS-hemmet Klarälvsgården i Värmland och hör Lotta Sylwander på FN:s barnfond Unicef.

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]

Tekniker: Fabian Begnert

Reportrar: Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Rouzbeh Djalaie och Ginna Lindberg.

Efter Israels hårda svar på Hamas terrorattack breder ilskan ut sig i Mellanöstern och analytiker varnar för risken att fler dras in i konflikten nu och att den geopolitiska kartan ritas om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Hashem Safieddine, Hizbollah-ledare i Libanon, Qassem Kassir, politisk skribent i Libanon som står Hizbollah nära, Ali Redaa, Hizbollah-anhängare i Libanon som stridit i Irak och Syrien, Lina Khatib, chef för SOAS Mellanösternprogram kopplat till University of London,
Nour el Hoda Zaki, journalist i Egypten, Khaled Mansour, egyptisk analytiker och skribent, Tamer (heter egentligen nåt annat), egyptisk intellektuell och lärare i arabiska, Yousef Ziberman, talesperson för det Israeliska utrikesdepartement, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Edgar Mannheimer, Lina Malers, Anja Sahlberg

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Simon Moser
[email protected]

Efter det värsta terrorattentatet i Israels historia vänder Konflikt blicken mot de som utförde de blodiga attackerna: terrorgruppen Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Tzoref, svenskt vittne till terrorattacken på kibbutzen Magen, Jeroen Gunning, professor och specialiserad på mellanösternpolitik och konfliktvetenskap på Kings College i London, Basem Naim, terrororganisationen Hamas internationella talesperson, Hadi Abdelhadi, forskare i freds- och konfliktstudier från Gaza, bosatt i Sverige, Qais Qadri, palestinsk journalist i Sverige, Dr. Nader Hashemi, vid Georgetown University forskar på frågor som rör demokrati och politik i den muslimska världen, Hugh Lovett, vid the European Council on Foreign Relations mfl

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Simon Moser och Revend Shexo

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Det dödliga våldet i Sverige eskalerar. Nu drabbas även anhöriga till gängkriminella. Konflikt träffar mammor som förlorat sina barn till gängvåldet och som nu själva blivit måltavlor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Kadalina, som egentligen heter nåt annat, vars son skjutits ihjäl. Hon bor nu på skyddad adress. Hansi Stafbom, chef för SSK Säkerhetsakademin, ett privat företag som erbjuder skydd åt dem som lever under hot. Tülün Tas, mamma till en ihjälskjuten son som gör egna efterforskningar i fallet - trots de risker det medför. Carolina Sinisalo, invald i kommunfullmäktige i Stockholms stad för Socialdemokraterna, vars båda söner skjutits, en av dem dog. Jale Poljarevius, regional underrättelsechef för polisregion mitt.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg och Edgar Mannheimer

Tekniker: Maria Stillberg
Research: Ulrika Bergqvist

En lag om naturrestaurering blottar en ny spricka i europeisk politik. Kommer bönderna avgöra nästa EU-val?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Manuel Gaviria, från det högerradikala partiet Vox i Spanien, Felipe Fuentelsaz, Världsnaturfonden i Spanien, Pekka Pesonen, generalsekreterare Copa-Cogeca, Thin Lei Win, journalist vid Lighthouse Report, Alin Mituta, europaparlamentariker från Rumänien, Rebecca Steinbusch-Lacroix, mjölkbonde Sint Geertruid, Nederländerna, Geertjan Kloosterboer, mjölkbonde i Deventer, Nederländerna, Caroline van der Plas, partiledare Bondemedborgarrörelsen (BBB), Manfred Weber, europaparlamentariker och tysk ordförande för den konservativa gruppen EPP, Heléne Fritzon (S), svensk europaparlamentariker, Johan Nissinen (SD), svensk europaparlamentariker, Jessica Polfjärd (M), svensk europaparlamentariker, Pär Holmgren (MP), svensk europaparlamentariker, Christophe Clergeau, fransk europaparlamentariker, Jutta Paulus, tysk europaparlamentariker mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Mikael Sjödell

Tekniker: Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

En alltmer infekterad strid mellan Europas bönder och innehållet i EU:s gröna giv har blossat upp. Bönder över hela Europa har börjat protestera mot EU:s arbete för att nå klimatmålen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i Europa har arga lantbrukare det senaste året kört sina traktorer till parlament och regeringsbyggnader för att protestera mot EU:s gröna giv. EU direktivet har skapat en infekterad konflikt mellan Europas bönder och politikerna i Bryssel. En strid som för vissa handlar om liv och död.  I två avsnitt skildrar Konflikt kampen mellan EU:s önskan om att rädda klimatet och bönderna som upplever att de hamnar i kläm.

Medverkande: Camilla Hansson lantbrukare utanför Genarp i Skåne som upplever att bönderna nu pekas ut som klimatbovar, Markus Hoffman, hållbarhetschef på Lantbrukarnas riksförbund LRF, Morgan Large, journalist klimataktivist och agronom i Bretagne som hotats när hon granskat Bretagnes jordbruksindustri, Nicolas Legendre, journalist och författare som skrivit om vad han kallar ett ?agroindustriellt komplex? i Bretagne, André Sergent, ordföranden för ?Chambre d?Agriculture de Bretagne?, som kallar klimataktivisternas metoder terrorism, Tommy Engborg, naturbetesbonde i utanför Nynäshamn mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Simon Moser:
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Så kunde Helsingborgs hamn bli ett nav för storskalig kokainsmuggling med förgreningar över hela världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 26 maj 2023 kallar Tullverket och åklagarmyndigheten till presskonferens. Där berättar de att det senaste året gjorts extremt stora beslag av kokain i hamnen i Helsingborg, beslag stå stora att man misstänker att Helsingborg blivit en transithamn för kokain för hela den europeiska marknaden.

Hur kan det komma sig att internationella smugglarligor valde att rikta in sig mot en med europeiska mått mätt liten hamn i nordvästra Skåne?

I det här avsnittet följer Konflikt kokainets väg från Sydamerika till Sverige.

Fernando Arias besöker kokaodlingar i Colombia, odlingar som slår nya produktionsrekord varje år.

David Rasmusson besöker Antwerpen, Europas kokainhamn nummer ett, där myndigheterna i åratal försökt stoppa smugglingen och korruption och våld som följt i kokainets spår.

Experter berättar om en allt större kokainmarknad i Europa och om hur fler kriminella organisationer nu vill ta del av den extremt lukrativa handeln.  

Och i Helsingborg träffar vi tulltjänstemännen som de senaste året gjort de största beslagen i sina karriärer.

Medverkar gör bland andra: Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, Laurent Laniel, analytiker vid EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Ruggero Scaturro, analytiker vid organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime. Teun Voeten, Socialantropolog, Stephan Vanfraechem, vd Alfaport ? Voka, Kristian Vanderwaeren, generaldirektör belgiska tullverket.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: David Rasmusson
[email protected]

Tekniker: Fabian Begnert

Israel står inför det största hotet någonsin värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla och hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin ? och de som vill ge större utrymme för religionen.

Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud ? för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.

4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.

Men det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån ? de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.

Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni.

Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.

Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]

Producent och reporter: Simon Moser
[email protected]

Tekniker: Tim Kellerman

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

Men proteströrelsen 2011 ? 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression ? och krig.  

Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Johanna Melén
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

Efter flygkraschen och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins förmodade död vad händer nu med Rysslands stormaktsspel i Afrika?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt berättar historien om den ryska legoarmén Wagners aktiviteter på den afrikanska kontinenten och ställer frågor till insatta analytiker om vad som ska hända nu, efter att gruppens ledare Jevgenij Prigozjin förmodas ha dött i en flygkrasch.

Efter statskuppen i Niger: de ryska flaggorna breder ut sig i huvudstaden

Konflikt har ett exklusivt material från Niger där journalisten Amaury Houchard möter människor där för att bättre förstå skälen bakom kuppen. Varför viftar allt fler med ryska flaggor på Niameys gator idag?

Medverkande: Ladd Serwatt, Afrikaansvarig vid organisationen ACLED, Bisong Etahoben, grävjournalist i Kamerun, Carl Michael Gräns, svensk diplomat som nyligen skrivit en rapport om Wagner i Afrika för FOI, Ilja Rozjdestvenskij, rysk undersökande journalist vid grävnätverket Center Dossier, Seidik Abba, journalist och forskare, som leder en nystartad tankesmedja om utvecklingen i Västafrika och nyligen har skrivit en bok med titeln ?Sahel vårt Afghanistan frågetecken?, Andreas Holmgren, anställd inom FN-missionen MINUSMAs civila del, medborgare i Niger efter statskuppen 26 juli 2023 mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Johanna Melén, Ulrika Bergqvist och Amaury Hauchard

Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]

Reportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip Kotsambouikidis

Tekniker: Jacob Gustavsson

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin

Motoffensiven har inletts. Kan Putins styrkor drivas ut, eller är det här Ukrainas sista chans att vinna kriget?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till ett Ukraina där förhoppningarna på motoffensiven är skyhöga. Många ser det här som den bästa möjligheten att slå in en kil i det ryska försvaret och vissa tror till och med att det här är början till slutet för ockupationen.

Samtidigt är förhållandena vid fronten annorlunda än vid den göra motoffensiven i höstas. Ukrainska styrkor är bättre utrustade, men många erfarna soldater har dödats i strider och de ryska försvarslinjerna är starkare.

Motoffensiven är också ett sätt för Ukraina att visa upp för omvärlden att den moderna militära utrustningen gör skillnad. För om deras allierade inte ser framgångar så finns det en oro för att Ukraina kan tvingas till fredsförhandlingar, förhandlingar som kan sluta med en känsla av svek.

Men det är inte bara för Ukraina som det nu står mycket på spel. En lyckad ukrainsk motoffensiv skulle kunna bidra till fler sprickor i Kremls maktapparat och fortsatta slitningar mellan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozijn och militärledningen.

Men även om ukrainska styrkor skulle lyckas återerövra stora landområden, vad finns egentligen kvar för människorna som bodde där? I många fall nästan ingenting.

Medverkande: Sir Lawrence Freedman, brittisk försvarsforskare, David Gendelman, israelisk försvarsexpert, Gordon ?Skip? Davis Jr, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor Kings collage, Pavel Filatjev, rysk avhoppare och författare, Aleksej Muchin, politisk analytiker, Sergey Sukhankin, analytiker Jamestown Foundation, Hanna Plischynska, lantbrukare

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti och Anja Sahlberg

Tekniker: Jacob Gustavsson och Maria Stillberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

En strid om ett så kallat förmögenhetsregister har satt ljus på att Sverige sticker ut internationellt med sina låga skatter som gynnar de allra rikaste med stora förmögenheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? De svenska skattereglerna för verksamhetsägare är bland de bästa i Europa. När Sverige på 80-talet började förändra skattesystemet och till sist slopade förmögenhetsskatten, det var som att Sverige plötsligt upptäckte en stor oljefyndighet, det säger Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, när Konflikts reporter i förra avsnittet träffade honom i Schweiz, dit han flytt för att undkomma Norges höjda förmögenhetsskatt.

Jens Rugseth ser med avund på det svenska skattesystemet, där Sverige har tagit bort flera skatter på kapital de senaste årtiondena.

? Vi är det land i västvärlden som sänkt skatten mest på tillgångar. Vi har tagit bort fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare.

2019 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur ett register skulle kunna upprättas över hushållens tillgångar och skulder. Det var efter att Riksbanken och Finansinspektionen, bland andra, sagt att ett sånt här register behövs för att förhindra en finanskris. Många trodde att det skulle gå obemärkt förbi, i stället har det skapat stor debatt, där flera remissinstanser varit väldigt kritiska. En av dem är Svenskt Näringsliv.

? Jag blev bekymrad. De företagare jag träffar ofta säger samma sak. Det skickar negativa signaler. Att man ska registrera något som i förlängningen kan leda till att man ska återinföra förmögenhetsskatten och som är ett ganska grovt integritetsgrepp, säger Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation. 

Konflikt ser också närmre på en debatt om ojämlikhet i Frankrike fick en oväntad vändning.

? Brist på tillförlitlig data var en viktig förklaring till de så kallade Gula västarnas landsomfattande protester, säger den franske ekonomiprofessorn Laurent Bach.

Vi berättar också historien om hur Getty-familjen kunnat komma undan arvsskatt i USA, och om hur Kävlinge vill locka fler invånare genom att sänka skatten.

Medverkande: Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, Gisle Natvik, norsk nationalekonom, Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare, Erik Lindqvist, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation, Laurent Bach, professor i ekonomi vid handelshögskolan Essec Business School i Paris, Agneta Trygg, entreprenör i Djursholm som är en del av det globala nätverket "Millionaires for humanity", Darien Shanske, professor på UC Davis School of Law, Bob Lord, skattejurist knuten till "Patriotic millionaires", Annsofie Thuresson, kommunalråd i Kävlinge kommun (M), Ingvar Willexberg (S), andra vice ordförande i Kävlinges kommunstyrelse mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lotten Collin och David Rasmusson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Höjningen av Norges förmögenhetsskatt har skapat en exodus av superrika norrmän. Konflikt reser till Schweiz och träffar de norska "skatteflyktingarna".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Norges regering höjde förmögenhetsskatten i fjol började många miljonärer och miljardärer, rika företagare och sportstjärnor, lämna landet. Totalt har 60 miljardärer och mångmiljonärer flyttat till Schweiz, där skatten är mycket lägre. Som företagaren och mångmiljardären Jens Rugseth, som betecknar sig som "skatteflykting".

? Jag tycker det är riktigt att kalla oss det vi är. Och vi har flyttat, eller flytt, för att vi har ett skattesystem som gör det omöjligt att bo i Norge om du vill ha kvar din verksamhet. Och jag flyttade väldigt fort. Och flyktingar flyttar ju ofta i all hast. Så för mig är skatteflykting rätt begrepp.

? Vi måste ha den typen av beskattning för att de allra rikaste i Norge. Det är viktigt ekonomiskt men det är nästan ännu viktigare för att alla ska se att alla bidrar och att de som har starkast ställning bidrar mest, säger Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet. Norge har haft en förmögenhetsskatt länge, men regeringen har höjt den från 0,85 till runt 1%.

Medverkande: Leila Feratovic, journalist på den norska finanstidningen Dagens Näringsliv, Nicolay Vold, skattejurist på den norska advokatbyrån Wiersholm, Beate Normann, Norgeklubbens ordförande i Schweiz, Jens Rugseth, norsk företagare och mångmiljardär som flyttat till Lucerne, Thord Ueland Kolstad, norsk företagare och miljardär som flyttat till Lucerne, Annette Alstadssäter, professor på den norska handelshögskolan, Tim Hvarfvenius, fiskhandlare från Göteborg som säljer färsk fisk och skaldjur i Schweiz, Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet samt andra röster från Oslo.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Jakob Lalér

Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Cemil Aygan, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten, anonym, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, Berivan Firat, PKK-sympatisör i Paris, Guillaume Perrier, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, Abdullah Bozkurt, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med Levent Kenes, Murat Aslan, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, Nate Schenkkan, senior forskningschef vid Freedom House mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Filip Kotsambouikidis

Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar ? för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.

Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Edgar Mannheimer

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.

EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.

Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.

Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.

Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d?Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.

Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Jacob Gustavsson

Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl

Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.

I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.

Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.

Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.

Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.

Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson.

Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av desinformationsmonster, kapabla att påverka val runtom i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.

? Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.

Medverkande: Frédéric Métézeau, Israel-korrespondent för Radio France, Omer Benjakob, journalist på tidningen Haaretz, Laurent Richard, grundare av Forbidden Stories, Cécile Andrzejewski, grävjournalist på Forbidden Stories, Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Fernando Arias

Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.

Medverkande: Lou Montulli, entreprenör och fd anställd på Netscape, Göran Arvinius, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, Philip Eriksson, programmerare och P1-lyssnare, Arash Gilan, vd för Viva Media, Max Schrems, aktivist och grundare av NOYB, Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet

Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg

Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande.

"Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. 

Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.

Svenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. 

"Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  

Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.

Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.

Medverkande:

Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.

Reporter: Paloma Vangpreecha

Tekniker Fabian Begnert

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent Ulrika Bergqvist
[email protected]

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin

Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa.

? Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.

Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen?

Medverkande: Mahmut Tat, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, Ridvan Altun, en av ledarna för NCDK ? Kurdiska Demokratiska samhällscentret, Sidar Yigit, kurd i Sverige, Aishe Didar Göktepe, kurd i Sverige, Ben Keith, brittisk advokat, Jan Fermon, belgisk advokat, Peer Stolle, tysk advokat, Dilane Ayden, fransk advokat, David Andic, fransk advokat, Gabriel Lassort, fransk advokat, Håkan Svenneling, vänsterpartistisk riksdagsledamot, Fredrik Malm, liberal riksdagsledamot, Mikael Westerlund, svensk advokat

Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, Oscar Stenström, Johan Olsson, chef för NOA, Magnus Krumlinde, biträdande chef på Säpo och justitieminister Gunnar Strömmer, men samtliga har avböjt en bandad intervju.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]