Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Medierna

Medierna

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/medierna

Avsnitt

SVT förvarnade misstänkta brottslingar och förvirrat icke-avslöjande om påstått vaccin-fusk i Ekot

SVT förvarnade misstänkta brottslingar om polisens razzia i stor fastighetshärva i Luleå. Om Ekots förvirrade uppföljning på Göteborgs-Postens avslöjande om fusk i vaccinkön. Och så om att staten ställer allt tydligare krav på innehåll, när mediestödet nu förhandlas om.

SVT förvarnade om stor polisrazzia i Luleåhärva Vi brukar säga att nyhetsjournalistik ska vara konsekvensneutral. Alltså publicera uppgifter som är sanna och relevanta, oavsett vilka konsekvenser det kan komma att få. Men är det verkligen alltid så enkelt? I måndags gick SVT Norrbotten ut med uppgifter om att polisen förbereder en stor razzia i Luleå. Tillslaget hörde till en omfattande härva av grov brottslighet kopplat till det kommunala fastighetsbolaget Lulebo. SVT skrev: Under stor sekretess ska polisen under måndag och tisdag genomföra tillslag hos ett femtontal personer som representerar andra företag i Luleå och de ska hämtas in för förhör. Reporter: Tonchi Percan Svag Ekot-uppföljning på GP:s vaccinavslöjande Efter ett starkt journalistiskt avslöjande följer inte sällan sämre kopior. Vi kan kalla det copycat-journalistik. Grunden är att när någon redaktion genom ett avslöjande visat på ett problem är det mycket enklare för andra redaktioner att följa upp med liknande historier. Manegen är redan krattad eftersom publiken har en förförståelse för problemet och helst också redan är riktigt förbannad över det. När Sveriges Radios Ekot i veckan rapporterade om att ännu en länk till vaccinationsbokning i Västsverige hade spridits och fler hade gått före i kön, då var det Göteborgs-Postens avslöjande från februari de försökte kopiera. Men kopian var sämre än originalet. Reporter: Johan Cedersjö Statliga innehållskrav i allt mer politiserat mediestöd Just nu pågår en process som ska bestämma exakt vilka formuleringar det är som ska styra vilka som i framtiden ska vara berättigade till statligt mediestöd. Tidigare har presstödet styrts av tabeller och siffror. Mätbara och handfasta variabler. Men efter den senaste utredningen om mediestöd har en annan parameter blivit aktuell i diskussionen. Nämligen om ett medie, som söker stöd, levererar redaktionellt innehåll av hög kvalité. I år har myndigheten för press radio och tv för första gången känt sig nödgade att faktiskt definiera vad det här betyder. Resultatet är ett förslag om att bara medier som inte sprider felaktig eller manipulerad information eller vilseleder kring etablerad vetenskap ska kunna få mediestöd. Reporter: Erik Petersson
2021-03-06
Länk till avsnitt

Politik, positionering och policy. Avgörande läge för framtidens internet när mediehusen och techjättarna formar en ny relation

Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna.

Hör Johan Lidberg, Associate Professor of Journalism vid School of Media, Film and Journalism. Svensken som varit med och format lagförslaget i Australien. Hör Thomas Mattsson, Ordförande för Utgivarna och tf. VD för TU Medier, Petra Wikström, Schibsted, Sara Övreby, Google Sverige och Anders Ygeman, digitaliseringsminister om lagstiftning som är på gång i Europa och spelet mellan mediehusen och techjättarna i kampen om ersättning. Hör amerikanska professorn Jeff Jarvis, Karin Pettersson, Aftonbladet och Martin Ahlquist, Svenska Dagbladet om hur opartiska medierna är när de bevakar en fråga de själva är part i. Reportrar: Erik Petersson, Alexandra Sannemalm och Johan Cedersjö.
2021-02-27
Länk till avsnitt

Facebook blockar medier i Australien, utgivare rasar mot Postnords senaste drag och om rubriker, älskade men ständigt kritiserade

Banbrytande utveckling i veckan i Australien när Facebook sätter hårt mot hårt men Google väljer annan väg. Postnords varannandagsutdelning sätter skräck i tidningsbranschen. Rubriker, en älskad men ständigt kritiserad konst. Vad hände egentligen med Bulletins satsning på nyheter Ivar Arpi?

Facebook sätter hårt mot hårt i Australien Google gör tvärtom I onsdags brakade det loss rejält i den nya medievärldens fundament. Det skedde i Australien men utvecklingen down under skickar chockvågor och politiska signaler över hela världen. Det handlar om det som vi rapporterat om under så många år. Den ansträngda relationen mellan publicister och techjättar. Australien är just nu i slutskedet av att klubba igenom ny lagstiftning som ska reglera den här relationen och för att visa sitt missnöje med var den processen är på väg, valde Facebook att spänna musklerna och helt enkelt förbjuda allt innehåll från australiska publicister på sin plattform. Det kom som en chock även om Facebook hotat med just detta. Men nästan samtidigt som det här kom en annan medienyhet från Australien med stora globala konsekvenser.  Reporter: Alexandra Sannemalm   Postnords varannandagsutdelning hotar lokaltidningarna   Från och med första februari är det nu varannadagsutdelningen av post som gäller i Skåne och delar av Småland. Det här är en förändring som diskuterats länge och som gjort många tidningsägare rasande. För tidningsdistribution med posten har varit en räddning för att nå de prenumeranter som bor allra längst ut på landsbygden. Dit det är allra dyrast för tidningarnas egen distribution att leverera. Men i och med Postnords förändring kommer nu den möjligheten att försvagas och dagstidningen inte längre bli särskilt dagsaktuell. Men frågan är vem det egentligen är som har ansvaret att ta den kostnad det innebär att alla i Sverige kan få tidningen varje dag.  Reporter: Erik Petersson Rubriker, rubriker ständigt dessa rubriker Aldrig tidigare har vi fått så många upprörda mejl om rubriker som under pandemin. Vaccinskräck, klickbete och smittspridningslurendrejeri Ja många tycker rubrikerna under coronaperioden gått långt över en gräns. Och en ständigt rörlig gräns är faktiskt vad det handlar om när det gäller rubriksättning. Rubriken ska locka till läsning och den ska ha täckning i texten. Men som vi alla vet är det högst töjbara förhållningsregler. Risken är såklart förtroendet för journalistiken. Om rubriken upplevs som vilseledande eller till och med som lögn, ja då är frågan varför läsaren ska ha mer förtroende för mediehusen än klickjagande sajter på internets bakgårdar. Reporter: Johan Cedersjö Ivar Arpi tar över Bulletin: Vad hände med satsningen på nyheter?  Det har gått nästan precis två månader sen den nya nättidningen Bulletin lanserades. Och redan har det skett en rockad på sajten: I veckan tog nämligen Ivar Arpi över rollen som chefredaktör. Lanseringen av nyhetssajten fick som bekant stor medieuppmärksamhet. Många högprofilerade ledarskribenter lämnade sina arbeten för Bulletin. Sajten utlovade kvalitetsjournalistik, granskningar och en fördjupad utrikesbevakning. Men hur har det egentligen gått med det? Reporter: Alexandra Sannemalm
2021-02-20
Länk till avsnitt

Systematiskt slarv i rapportering om partisympatier, inblick i Facebooks högsta domstol och konsten att formulera sig exklusivt

Systematiskt slarv med felmarginalen när tidningar rapporterar om partisympatier, en första inblick i Facebooks högsta domstol och så om den ädla konsten att formulera sig fram till exklusivt innehåll.

Ignorerad felmarginal i systematisk omfattning Opinionsundersökningar är idag en helt central del i väldigt mycket nyhetsrapportering. Och bland opinionsundersökningar är de som mäter hur partierna går i opinionen de som får mest uppmärksamhet. Såhär har det varit under många år och idag har alla större mediehus egna återkommande undersökningar knutna till sig. Centern går upp, Sossarna ner. Ebba Bush förtroende ökar, Per Bolunds dalar. Ja ni vet hur det låter, upp och ner sen sist och sen är det tvärtom. Men hur noga är egentligen den här rapporteringen när det gäller den statistiska osäkerhet som kommer med resultaten? Nyligen kom en avhandling som gått igenom det här på ett systematiskt sätt och resultatet är ingen rolig läsning för Sveriges politiska reportrar. Reporter: Tonchi Percan Exklusivt: Konsten att formulera sig som först  För oss journalister är det ju viktigt att vara först. Du känner säkert igen formuleringarna - berättar för första gången, nu bryter han tystnaden eller i en exklusiv intervju med... Ja, ni fattar.  Och det här kan man väl på ett sätt förstå. Det är ju själva nerven i journalistiken att kunna berätta något ingen annan tidigare berättat. Men ibland blir det helt klart krystat och komiskt. Vi har hittat flera exempel där redaktioner fått ta till en rejäl dos med kreativitet för att lyckas formulera sig som att det ska låta som om de är först.  En fråga ställs i alla fall ytterst sällan, eller ska vi kanske säga nu, för första gången. Spelar det här egentligen någon som helst roll för publiken? Reporter: Alexandra Sannemalm Facebooks högsta domstol under lupp För två veckor sen fattade Facebooks så kallade högsta domstol, tillsynsrådet, sina första beslut. Och i dagarna väntas nu ett avgörande i nästa fall, ett fall som kommer få storpolitiska konsekvenser oavsett utfall. För Facebook har nämligen bett rådet att ta ställning till Donald Trumps avstängning från plattformen. De sociala mediernas självreglering pekas av en del ut som framtiden och lösningen på den diskussion som finns idag om det offentliga samtalets hälsa. Så vad kan man då säga redan nu om var gränserna går? Vilken riktning pekas ut i de första besluten och vilka konsekvenser kan ett sådant här system få? Reporter: Erik Petersson
2021-02-13
Länk till avsnitt

Jojo-publicering i Sportbladet om Djurgårdstränarens nazistinspiration och ICA-Stig trollar Medierna

Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade Djurgårdstränarens nazistinspiration. ICA har, ännu en gång, trollat hela mediesverige inklusive oss på Medierna i P1. Och så om teknikjournalistik. En genre med porösa gränser mellan annonser och redaktionellt material.

Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade För en vecka sen fick en intervju som fotbollsjournalisten Erik Niva gjorde med Djurgårdens tränarduo rejäl spridning. Kim Bergstrand, en av tränarna, fick en fråga om var han får inspiration till sitt ledarskap ifrån, och han svarade då att han finner den överallt, och tog som exempel nazistregimen i Tyskland på 30- och 40-talet. Citat: Man kan säga vad man vill om några hemska människor som levde i Tyskland på 30- och 40-talet, men de fick folk att göra saker i ett sammanhang. Det här uttalandet fick direkt omfattande kritik, men mitt i den stormen valde Aftonbladet att avpublicera klippet. Detta efter citat en kontakt med Kim Bergstrand. Senare kom klippet upp igen, men vad var det egentligen som hände på vägen och varför var nazistreferensen aldrig ens med i den skrivna texten? Reporter: Johan Cedersjö Ica trollar än en gång hela mediesverige - inklusive Medierna Vad händer egentligen med journalistikens trovärdighet när reklamkampanjer från kommersiella bolag når hela vägen in på redaktionell plats. Hur ska medievärlden klara, nej jag orkar inte det här igen. Reporter: Alexandra Sannermalm Teknikjournalistiken under hård kommersiell press I veckan fick vi ett mejl till redaktionen. Det var en chefredaktör för en svensk tekniksajt som fått nog. Branschens redaktionella integritet är påväg att gå helt förlorad. Teknikjournalistiken har blivit så smutsig de sista åren att han nu är mörkrädd. Det handlar om en lite speciell genre journalistik. Av teknikintresserad för teknikintresserade. Men det är också en bransch som precis som alla annonsberoende genres fått det allt svårare ekonomiskt de senaste åren. Hur gör man för att behålla integriteten när styrkeförhållandena mellan granskarna och de som granskas är så astronomiskt ojämna? Reporter: Erik Petersson
2021-02-06
Länk till avsnitt

Integritetskränkande dödsruna i Kvällsposten, Dansk dokumentärfejd nu i SVT och hur stod offentlighetsprincipen pall Coronaåret 2020?

Kvällsposten publicerade extremt integritetskänsliga uppgifter om nyligen bortgången sportjournalist. Om SVT som nu sänder den danska och omstridda dokumentären Krigsfotografen. Och så om offentlighetsprincipen, vi sammanfattar om den stod pall för coronaåret 2020?

Kvällsposten publicerade integritetskränkande uppgifter  Förra veckan publicerade Kvällsposten en artikel om en ung fotbollsskribent som nyligen gått bort. Men det var ingen regelrätt dödsruna tidningen valde att gå ut med. Istället var det en artikel som innehåller både spekulationer om dödsorsaken och flera djupt personliga och mycket integritetskänsliga uppgifter. Lejonparten av artikeln, den består av långa citat från en text som en nära anhörig publicerat på Facebook. En personlig text som tidningen mest kopierat och klistrat in. Vi har pratat med sportreportrar, kollegor, som blivit illa till mods av Kvällspostens publicering. Reporter: Erik Petersson Omstridd dansk dokumentär visas av SVT SVT har nyligen visat den danska dokumentären Krigsfotografen. En film som följer fotografen Jan Grarups liv när han pendlar mellan livsfarligt arbete i världens krigszoner och familjeliv med barn hemma i Danmark. Arbetet med filmen har pågått under flera år och under processen dog Grarups exfru som också är mamma till deras tre gemensamma barn. Händelsen utvecklades till en central del i dokumentären, mest tydligt när filmens regissör är med och filmar scener från begravningen. Men just dom här begravningsscenerna, dom har blivit rejält omdebatterade i Danmark eftersom flera anhöriga till den avlidne menar att dom aldrig godkänt att deras närvaro och att sörjande skulle bli en del i filmen. Vilken koll hade SVT egentligen på den här kritiken när dom bestämde sig för att publicera och vilka rutiner finns för att säkerställa att internationella dokumentärer håller för SVT:s pressetiska kompass? Reporter: Johan Cedersjö Offentlighetsprincipen prövad under 2020 År 2020 blev ju minst sagt ett annorlunda år och mycket av journalistiken har ju handlat om hur Sverige har hanterat coronapandemin. En oumbärlig nyckel i arbetet med att granska kommuner och myndigheter, det är ju en väl fungerande offentlighetsprincip. Så sett över hela året, hur väl har den då fungerat? Reporter: Alexandra Sannemalm
2021-01-30
Länk till avsnitt

Uthängd riksdagspolitiker, storbråk på youtube och förvirrad rapportering om förvirrade fiskar

Halländsk riksdagspolitiker uthängd för rattfylleri, nu pudlar chefredaktören. Självförstärkande storbråk på Youtube efter att influencer rankade flickor på Tiktok. Och så får vetenskapsradion kritik för förvirrad rapportering om förvirrade fiskar.

Riksdagsledamot hängdes felaktigt ut för rattfylleri Som förtroendevalda får riksdagsledamöter finna sig i att deras liv och gärning synas i medier. Allmänintresset är stort och det inte bara för deras arbete inom politiken utan även för deras vardagsliv. Men det finns såklart gränser, även här. Och även om mediernas strålkastarljus lyser extra på politiker, kan samma krav såklart ställas på att rapporteringen är saklig, relevant och baserad på kontrollerade uppgifter. I december krockade den halländska riksdagsledamoten Sara Heikkinen Breitholtz med en buss och en utredning om rattfylleri inleddes. Alla lokala redaktioner rapporterade om det här med både namn och bild. Men när Hallands Nyheter sen felaktigt slog fast att hon blåst 1.0 promille, tog den här storyn fart rakt in i en publicistisk seriekrock. Reporter Alexandra Sannemalm Kritik mot youtuber i en parallel medieoffentlighet På Youtube och bland influencers har det stormat mer än vanligt i veckan. Hårda verbala attacker har utdelats och i livesändningar och evighetslånga instagramstories har det skapats nya lojaliteter och fiender. Allt påhejat, och kanske till och med framdrivet, av den ofta unga publikens omättliga behov av innehåll som väcker känslor. Har du missat det här är du inte ensam. Utöver några få artiklar på  kvällstidningarnas nöjessidor och en TT-artikel som knappast lyftes fram av dom etablerade medierna, har det varit tyst bland dom ska vi säga vuxna i rummet. Ingen debatt, inga kommentarer eller krönikor. Det är intressant i sig. För det är närmast som en parallell offentlighet som utspelar sig på nätet. Som finns där, lever sitt eget liv och lockar en publik inte sällan betydligt större än de flesta svenska dagstidningar. Bråket det började den här gången när en youtuber bestämde sig för att göra en video där han bedömde unga flickors sexualitet när dom dansade på appen Tiktok. Reporter: Tonchi Percan Förvirrat om förvirrade fiskar i Vetenskapsradion I veckan sände Vetenskapsradion på djupet två program om något som kallas replikationskrisen. Det handlar om hur ett stort antal vetenskapliga studier inte alls får samma resultat när andra forskarlag försöker upprepa dom. Någonting som ju ställer frågor om forskningens tillförlitlighet. Ett exempel man lyfte fram i programmet handlar om hur fiskar beter sig i försurade vatten. Ett ämne det forskats mycket inom dom senaste tio åren, men där en ny studie kommit fram till helt andra resultat än alla andra. Vetenskapsradion drog hårt på detta och slog fast att den nya studien falsifierar ett helt forskningsfält. Men är det verkligen så? Reporter: Erik Petersson
2021-01-23
Länk till avsnitt

SVT-ängslan kring Trumps lögner? Skellefteåhalsduk på vift i Washington och social mediers liv efter Donald Trump

SVT får hård kritik om ängslighet i sin bevakning av händelserna i USA. Om årets lokalvinkel: Jakten på Skellefteå-hallsduken som dök upp vid Kapitolium. Om framtiden för Twitter och Facebook efter det historiska beslutet att stänga av den fria världens ledare.

SVT får kritik för ängslig rapportering om Trumps lögner Det har bubblat ett tag, kritiken här hemma mot att public service-bolagen och inte minst SVT gått för långt i sin iver att vara opartiska. Att SVT, i sin journalistik, låtit lögn få lika mycket plats som sanning och tassat ängsligt kring den högernationalistiska våg som svept över västvärlden. Pulic service-bolagen är just nu under politisk press och Donald Trumps tid vid makten, hans lögner och attacker på medier, har ställt många frågor om det journalistiska uppdraget på sin spets. Men är det så, som kritikerna menar, att SVT gömda bakom prat om opartiskhet har tappat bort det avgörande journalistiska uppdraget att skilja sanning från lögn. Reporter: Erik Petersson Jakten på Skellefteå-halsduken årets lokalvinkel Efter stormningen av Kapitolium har flera spännande granskningar av vilka det egentligen var som tog sin in i kongressen kunnat följas på sociala medier. På Twitter och andra forum har forskare, journalister och allmänhet tillsammans hjälps åt för att identifiera personer som syns på det närmast oändliga materialet av filmer och bilder från våldsamheterna. Kläder, symboler och tillhörigheter har närstuderats för att förbättra bilden av vilka angriparna var, vad de hade för motiv och hur förberett och koordinerat angreppet egentligen var. Mitt i all röra av bilder och filmer dök en röd hallsduk med vita detaljer upp. På halsduken var ordet Skellefteå broderat och plötsligt fanns ett mysterium och en osannolik lokalvinkel på händelserna som följts av hela världen. Tidningen Norran, med sin bas i just Skellefteå, var först med att skriva om nyheten och publicera bilden där halsduken ligger övergiven i bråte. Därefter har flera medier hakat på och historien blivit mer och mer intressant. Reporter: Tonchi Percan Big tech efter Trump Det började med Facebook, sen följde Twitter efter. Efter det Youtube och sen en efter en av många andra amerikanska plattformar. Det är en historisk händelse som skett under bara några dagar. Bolagen är ju unga, men på kort tid har de fullständigt revolutionerat det offentliga samtalet och stöpt om medieindustrin i hela världen. Att de nu, närmast gemensamt, stängt ute USA:s sittande president från sina plattformar, kommer för alltid finnas inskrivet i historien. Många analytiker har i veckan skrivit om detta. Vad betyder egentligen det här för plattformarna och vilka konsekvenser får det för det offentliga samtalet, demokratin, framtidens internet och medieindustrin? Jag tog i veckan med mig dessa, minst sagt stora och närmast filosofiska frågorna, för att se om det redan nu finns något svar på hur framtiden på nätet ser ut efter Donald Trump. Reporter: Johan Cedersjö
2021-01-16
Länk till avsnitt

Etiska polisövertramp på sociala medier, vaccinrapportering om dödsfall alarmistisk? Om Youtubes nedstängning av swebbtv

Integritetskränkande klavertramp, polisens närvaro på sociala medier får kritik. Om vaccinrapportering, hur ska medier rapportera om dödsfall utan att skrämmas? Om Youtubes nedstängning av swebbtv.

Etiska polisövertramp på sociala medier Polisens närvaro i sociala medier har varit på tapeten under julen. Det har nog undgått få hur det under dom senaste åren kommit fler och fler lokala och nationella poliskonton som sprider inblickar och ingripanden från norr till söder till sina följare. Polisen är en myndighet i stort behov av allmänhetens förtroende där kan dom sociala medierna vara till stor nytta. Men hur mycket förtroende skapas egentligen av raljanta kommentarer, integritetskränande och dåligt pixlade bilder eller regelrätta reklaminlägg? Skribenten Max Karlsson har under en längre tid granskat polisens agerande och i veckan publicerade han en sammanställning i dagens ETC. Reporter: Tonchi Percan Vaccinrapportering om dödsfall alarmistisk? Förra veckan kom nyheten att en multisjuk, 85 år gammal man på ett särskilt boende avlidit dagen efter att han fått Covid-vaccinet. Mer eller mindre alla svenska medier publicerade nyheten, detta trots att läkare inte misstänker någon koppling mellan vaccinet och mannens dödsfall. Så vad var då egentligen nyheten? Att en äldre man dog? Vaccineringen av Sverige kommer utan tvekan att vara en av vårens största nyhetshändelser och kommer återkommande att vara i fokus i medierapporteringen. Och fallet med mannen som dog efter sprutan, det var det första men kommer inte att vara det sista där personer avlider i nära tidssamband med vaccinering. Så hur ska då medier hantera den här situationen och hur ska dom bevaka den? Erik Petersson har i veckan pratat med tre olika medier som valt olika väg och försökt reda ut vilken linje de kommer ha i sin vaccinrapportering. Reporter: Erik Petersson Youtube raderade Swebbtv Dagen innan julafton valde Youtube att radera kanalen Swebbtv från dess plattform. Det skedde efter att kanalen under hösten fått upprepade varningar om att innehåll som publicerats strider mot youtubes användarvillkor. Enligt Mikael Willgert, VD för och programledare på swebbtv, handlar det om uppemot 700 videoklipp och hundratusentals kommentarer som på ett bräde raderats. Det svänger fort i den nya medievärlden. Det är faktiskt bara år sen dom stora amerikanska techjättarna kallade sig för infrastruktur och inte publicister. Då ville dom inte moderera, radera eller ta ansvar för innehåll som deras användare laddat upp. Men nu blåser ju andra vindar och frågan är om man idag inte bör kalla Youtube, Twitter och Facebook för världens mäktigaste publicister. Adam Cwejman, chef för Göteborgs-Postens liberala ledarsida, skrev i veckan om nedsläckningen av swebbtv. Jag ringde upp honom. Reporter: Johan Cedersjö
2021-01-09
Länk till avsnitt

Special: Fallet Gui Minhai

Fängslad i över fem år men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Ett helt program om 80-talets peking, politiska skandalböcker och ett liv som bricka i ett storpolitiskt spel.

För ett knappt år sedan dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i Kina. Anklagelsen är att han ska tillhandahållit information till främmande makt. I Sverige är han ständigt aktuell. Hans fall skapar återkommande diplomatiska skandaler mellan Sverige och Kina och hans fall svävar som symbol för den mörka baksidan av Kinas allt mer offensiva frammarsch på världens scen. Men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Och vilken typ av publicistik är det han ägnat sitt liv åt? I det här specialprogrammet kommer du höra både vänner och kollegor teckna bilden av en man vars utgivning blev så obekväm att världens största diktatur bestämde sig för att sätta stopp för en hel marknad. Och kanske är det så att han till slut kom lite för nära skandalerna i Kinas absolut högsta ledning. Reporter: Erik Petersson.
2021-01-02
Länk till avsnitt

Mediernas årssamtal 2020

Vi sammanfattar medieåret som gått med tre gäster på länk. Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter, Irena Pozar, chefredaktör Veckorevyn och Fouad Youcefi, utrikesreporter SVT.

Pandemibevakning, USA-val och upprop i kölvattnet av Black lives matter. Även om det har varit ett annorlunda år saknas det inte mediefrågor att diskutera. Programledare: Johan Cedersjö.
2020-12-26
Länk till avsnitt

Mamma i chock intervjuades om försvunnen son, vilda spekulationer och SR blåsta efter hockeymatch i Umeå, fri journalistik hotad i Hongkong

Chokad och skärrad mamma intervjuades i både SVT och SR. Vilda spekulationer, utpekande och fel i rapportering om misstänkt matchfix. Ständigt krympande utrymme för oberoende journalistik i Hongkong.

Trasig mamma i chock intervjuades om försvunnen son Att intervjua människor i trauma är svårt. Att som utgivare ta beslut om det bör publiceras, är nog ännu svårare. Genom åren har medier många gånger fått kritik för att ha intervjuat människor i chocktillstånd. Det kan få långtgående konsekvenser för den drabbade och nu när publiceringar finns digitalt och för evigt riskerar intervjuerna att gång efter gång riva upp gamla sår. För två veckor sedan försvann en pojke i Småland. Hans mamma, trasig, bedrövad och förtvivlad, sökte då upp de lokala redaktionerna för att i en intervju be om hjälp. Men borde verkligen redaktionerna ha gått henne till mötes? Reporter: Tonchi Percan. Vilda spekulationer, utpekanden och felaktigheter efter hockeymatch i Umeå I veckan har det återigen varit rapportering om misstänkt matchfixning i Sverige. Den här gången i samband med måndagens hockeymatchen mellan Umeålaget Björklöven och Mora, i andradivisionen Hockeyallsvenskan. När Svenska spel i stoppade allt spel på matchen, tog det inte lång tid innan spekulationerna drog igång och Björklöven anklagades för läggmatch. Tidningar har gasat på, känt lukten av skandal och jagat i flock. Även om matchfixning är ett problem i Sverige idag ställer rapporteringen från veckan en rad frågor. Hur rimligt är det att tidningarna ska avgöra eventuell skuld? Hur gick det till när en okänd försäljare helt plötsligt blev expert i frågan? Och hur kunde P4 gå på en blåsning och avskeda Björklövens målvakt? Reporter: Johan Cedersjö. Snaran dras åt för fri journalistik i Hongkong I somras infördes nya säkerhetslagar i Hongkong. Kinas inflytande och makt är nu än mer reell, och många har pratat om att dagarna av press- och yttrandefriheten i Hongkong är över. Hongkong som ju så länge varit en utpost för fri journalistik i ett annars stängt och slutet Kina. Nu under hösten har det varit otroligt dramatiskt. Nyhet efter nyhet om det allt hårdare klimatet har slagit ner. Vi ringde upp två journalister för att höra om vardagen som journalist i Hongkong just nu. Reporter Erik Petersson.
2020-12-19
Länk till avsnitt

Närgånget med Johanna Möller, Realtid stäms i London, Träffsäker UG-satir avslöjar granskarna, Dagens Nyheter skrotar boksatsning

Att komma nära eller kanske till och med för nära sina intervjupersoner. Svensk tidning stäms av affärsman i London. Avslöjande satir av Uppdrag Granskning. DN ger inte ut någon Greta-bok.

Närgånget med Johanna Möller i ny dokumentär För journalister handlar det om att komma nära intervjupersoner och bygga upp ett förtroende för att på bästa sätt kunna berätta deras historier. Men hur nära är egentligen för nära? Och var går den gränsen? I en programserie av Rättegångspodden med titeln Mvh, Johanna Möller berättar två journalister om sitt arbete med en dokumentärfilm om kvinnan som är dömd för det som blivit känt som arbogamorden. Reporter Alexandra Sannemalm. Realtid stäms i London I veckan lämnades en stämningsansökan in i London mot den svenska tidningen Realtid. Det är efter en granskning av företaget Eco Energy vars svenske ägare Svante Kumlin redan när tidningen började ställa frågor inför publiceringen hotade om att stämma för förtal. Reporter Erik Petersson. Träffsäker UG-satir avslöjar granskarna För två veckor sedan firade Uppdrag granskning 20 år i rutan och i samband med det lät de SVT-profilen Niklas Källner göra ett inslag om programmets dramaturgi. Inslaget är en nedmontering av de klassiska pusselbitarna i ett Uppdrag granskning-reportage. När det är såhär enkelt att klä av berättandets beståndsdelar har då formatet blivit passé? Reporter är Erik Petersson. Dagens Nyheter skrotar boksatsning Greta Thunberg har nu varit chefredaktör för en dag för Dagens Nyheter. Söndagens tidning var helt rensad från opinionsmaterial och tidningen hade fokus på fakta om klimatets utveckling. Men helt separat från det här Greta-projektet, har journalister på DN också arbetat med en bok om Greta Thunberg. Men vi kan nu berätta att Dagens Nyheter dragit sig ur projektet, och att satsningen på att ge ut böcker har skrotats. Reporter: Tonchi Percan.
2020-12-12
Länk till avsnitt

Förtalsutredning kring Joakim Lundell växer, Pressetiken och Fredrik Federleys privatliv, Finns det en massgrav på Frösön?

Förtalsutredningen med Joakim Lundell i centrum växer, Pressetiskt dilemma när toppolitikern Fredrik Federleys privata relation får politiska konsekvenser, hemlig massgrav utanför Östersund begravd

Förtalsutredningenen med Joakim Lundell i centrum växer För ungefär ett år sedan kunde vi avslöja att influencern Joakim Lundell figurerar i ett förtalsmål efter publiceringar om en före detta samarbetspartner. Det handlar om youtube-videos om en annan influencer, JOZ of Sweden. Efter vår rapportering avstod Kanal 5 och D-play från att sända ett avsnitt ur Lundells egen dokusåpa där det gjordes underhållning av konflikten med en inhyrd ambulans. Joakim Lundell menade att han inte gjort något fel, och kallade vår reporter för en råtta. Trots att det nu gått över ett år, har något åtal om förtal ännu inte väckts. Så vitt vi vet har varken Joakim Lundell eller någon annan ännu delgivits misstanke om brott. Men förundersökningen pågår fortfarande och den har vuxit. För på Youtube har anklagelserna mot Joz of Sweden, eller Johan Sernebrink, inte slutat. Tvärtom kommer ständigt nya videos som lockar hundratusentals tittare. Reporter: Terje Carlsson. Ekot hemlighåller brottsrubricering i fallet Fredrik Federley Förra veckan kom uppgifter om att Fredrik Federley, toppnamn inom Centerpartiet, har haft en relation med en man dömd för grova sexualbrott mot barn. Federley meddelade själv att han på grund av relationen fallit isär, sjukskrivit sig och tagit paus från politiken. Den här veckan har bilden av vad som hänt klarnat mer och mer och Centerpartiet har meddelat att deras förtroende för Fredrik Federley är skadat. Den här historien har varit och är ett pressetiskt dilemma, vilket varit synligt i veckan. Ansvariga utgivare har valt helt olika när det gäller vilka detaljer som ska berättas. I grunden handlar det om att allt som rör topppolitikern Fredrik Federley har ett stort allmänintresse, men hur mycket skada ska hans ex-sambo, som inte är en offentlig person, behöva utstå för rapporteringens begriplighet? Tonchi Percan är reporter. Spridd nyhet om hemlig massgrav på Frösön överdriven För drygt en månad sedan kom nyheten om en hemlig massgrav på Frösön utanför Östersund. Det var Östersunds Posten som låg bakom avslöjandet och det dröjde inte lång tid innan hela landet pratade om en massgrav där mentalpatienter grävdes ner i hemlighet. Nyheten har både skakat anhöriga till de döda och upprört kommunpolitiker i Östersund. Men efter de inledande publiceringarna har det pågått en livlig debatt på Östersunds Postens kultursida om tidningens förhållande till fakta och godtrogna tillit på hörsägen. Reporter Alexandra Sannemalm.
2020-12-05
Länk till avsnitt

Stora journalistpriset ? Kritikspecial

Förra veckan delades stora journalistpriset ut. Nu tar vi upp kritik mot tre av vinnarna. Om fyndet på Estonia som sägs ändra allt. Reportageboken Familjen och Årets förnyare Coronaveckan som gått.

Årets avslöjande: Estonia fyndet som ändrar allt Vinnare av årets avslöjande blev Henrik Evertssons dokumentär Estonia fyndet som ändrar allt. Den har trollbundit många men anklagas nu också för att ha mörkat upptäckter och kallas för konspiratorisk. Reporter: Johan Cedersjö. Årets förnyare: Coronaveckan som gått I kategorin årets förnyare gick priset i år till journalisten Emanuel Karlsten som under coronapandemin lyckats etablera sin blogg som en viktigt nyhetskanal för pandemirapportering. Varje vecka har han sammanfattat de viktigaste nyheterna under rubriken Coronaveckan som gått. Men kritiker menar nu att han är totalt beroende av Facebook för att driva sin journalistik. Hur nytt är egentligen det och vad betyder det i längden om den förnyade journalistiken hamnar i klorna på de sociala medieplattformarnas engagemangsdrivna algoritmer? Reporter: Tonchi Percan. Årets röst: Familjen Kategorin årets röst ges till en reporter som med egensinne gjort avtryck i journalistiken. I år gick priset till boken Familjen, skriven av SVT:s Johanna Bäckström Lerneby. En bok som blivit hyllad av många men i veckan kom också en krönika i Göteborgs Posten som gick hårt åt bokens trovärdighet. Den kallas i texten för vit förorts-fantasy och beskylls för att gå polisens ärende. Reporter: Alexandra Sannemalm.
2020-11-28
Länk till avsnitt

Medieombudsmannen avslöjade fler uppgifter än klandrad tidning, Annonsliknande hyllningsartikel i KVP, BBC i blåsväder för Dianaintervju

Medieombudsmannen publicerade fler uppgifter än klandrad tidning. Kvällspostens annonsliknande hyllningsartikel om det stora svenska möbelvaruhuset. BBC i blåsväder för en 25 år gammal intervju.

Medieombudsmannen avslöjade mer detaljer än fälld tidning För sex veckor sedan fällde Medieetiska nämnden och Medieombudsmannen en publicering i Västerbottens-Kuriren om kränkningar mot en elev på en grundskola. Tidningen hade anonymiserat båda eleverna och vilken skola det gällde, men enligt nämnden var rubriken för hård och det var inte förenligt med god pressetik att vårdnadshavaren till den anklagade eleven inte fått komma till tals. Det här är en historia som rymmer många aspekter av medieetik. Faktiskt inte bara hos VK utan även på medieombudsmannens egna sajt. Reporter: Johan Cedersjö.  Annonsliknande IKEA-artikel i Kvällsposten Kvällsposten publicerade för en vecka sedan en lång artikel som närmast kan beskrivas som en ren hyllningskör till Ikeas arbete med att anställa unga vuxna. Det var filmer, det var lovord från anställda och det var i det närmaste totalt okritiskt. Vår reporter Tonchi Percan läste artikeln och frågar sig om det här är betalt av IKEA eller om det är en redaktionell nyhetstext. BBC i blåsväder över 25 år gammal intervju Det har kallats årtiondets scoop och den mest betydelsefulla kungahusintervjun som någonsin gjorts. I år är det 25 år sen BBC intervjuade prinsessan Diana i vad som skulle komma att bli ett historisk tv-ögonblick. I den öppenhjärtiga intervjun berättar Diana om psykiska problem, om äktenskapet med prins Charles och deras otrohetsaffärer. Men nu har en debatt om intervjun återigen seglat upp och blivit en toppnyhet i brittisk press. Det är en riktig spionhistoria med påstådda mörkläggningar, en återfunnen handskriven lapp och förfalskade dokument. Reporter: Erik Petersson.
2020-11-21
Länk till avsnitt

Tidningsbranschen vinnare när fria ordet ställs mot miljön, Trump avbruten i direktsändning, 13 år sedan Josefsson och Adaktussons holmgång

SKR rasar mot tidningarnas gräddfil att slippa betala för pappersåtervinningen. Ska svenska TV-hus ta efter USA och avbryta Trumps direktsändningar för att inte sprida hans lögner. Tretton år sedan journalistdebatt som fått kultstatus.

Tidningsbranschen vinnare när fria ordet ställs mot miljön Minskade pappersupplagor, annonsflykt och coronapandemin slår just nu stenhårt mot mediebranschen. Men trots det nattsvarta lyfte faktiskt regeringen en tung börda från sveriges papperstidningar, när de i våras beslutade att de undantas ansvaret att betala för återvinning av sina pappersprodukter. Det kan låta som en liten sak, men flera medieföretag menade innan beslutet att den här kostnaden skulle vara dödsstöten mot tidningar i dessa tider. Istället är det nu kommunerna som ska ta den ekonomiska smällen och när remissvaren nyligen blev offentliga, var det tydligt att det här rört upp starka känslor. Tonchi Percan är reporter. Amerikanska medier avbryter Trump i direktsändning Efter att Donald Trump förra veckan börjat veva sina anklagelser om att valet i USA var riggat och inte lagenligt, har redaktioner runtom i världen ställts inför en rad journalistiska dilemman. Det började bara timmar efter att vallokalerna hade stängt och rösterna var långt ifrån färdigräknade. President Trump gick då upp på scenen i Vita Huset och hävdade, på tvärs mot allt som då var känt, att han vunnit valet och att ett utbrett fuskande är den enda förklaring till något annat utfall. Hur ska medier tackla det faktum att i samma stund som de sänder ut Trumps direktsända tal, blir de också superspridare av hans strategi att underminera valets legitimitet. Reporter: Johan Cedersjö. 13 år sedan Josefsson och Adaktusson gjorde upp i morgonsoffan - Vad hände sen?  Det är i år 13 år sen tolvtaggarna Lars Adaktusson och Janne Josefsson drabbade samman i SVT:s morgonsoffa i vad som skulle vara ett "samtal om journalistik". Med det blev något helt annat. Idag har klippet hundratusentals visningar på Youtube, men de två rävarna har faktiskt aldrig pratat ut. Vår reporter Love Lyssarides kunde inte motstå att söka upp dem på nytt för att höra vad som egentligen hände den där morgonen och om de har försonats idag.
2020-11-14
Länk till avsnitt

Kändiskock uthängd för sexuella trakasserier, opinionsmätningar missade målet i USA-valet, få svenska medier publicerade Erdogan-karikatyr

Kändiskock i veckan uthängd för sexuella trakasserier, vilken läxa har redaktionerna lärt sig från metoo-hösten 2017? Opinionsmätningarna totalt fel igen och partiskt rapportering i ett ständigt polariserande landskap, USA har gått till val. Och så frågar vi oss varför svenska medier inte vill publicera Charlie Hebdos karikatyr av president Erdogan.

Kändiskock uthängd anklagad för sexuella trakasserier I veckan anklagades en svensk kändiskock för att under många år ha sextrakasserat kvinnor på sin välkända restaurang. Det var tidningen Dagens ETC som först publicerade uppgifterna, men snabbt följde Expressen efter med en egen liknande granskning av samma kock. I båda tidningarna namnges kändiskocken som varit en del av den svenska offentligheten under en lång tid. På många vis påminner publiceringarna om det som hände under metoohösten 2017, när så gott som alla stora medier skrev om, och senare fälldes, för liknande publiceringar. Men på andra sätt skiljer sig veckans granskningar från då. Tonchi Percan har dykt ner i veckans kockuthängning och frågar sig hur de står sig i relation till alla fällda publiceringar som blev facit efter 2017. Opinionsmätningarna på glid ännu en gång i USA Det blev ju en segdragen och jämn historia om makten i Vita huset. Röster räknas fortfarande och TV-bolagens valvakor fortgår på tomgång, trots att dom flesta nog inser att det här valet sannolikt kommer att avgöras i domstol. En sak står dock klart redan nu. Opinionsmätningarna och genom dom medierna har återigen misslyckats med att beskriva valutgången. Det här trots stor kris, haverikommissioner och självrannsakan efter förra valet 2016. Vår reporter Erik Petersson har följt veckans valcirkus och frågar sig hur det är möjligt att opinionsmätarna återigen missat målet? SVT avstod att publicera Charlie Hebdos Erdogan-karikatyr Förra veckans nummer av den franska satirtidningen Charlie Hebdo hade turkiets president Erdogan avbildad på omslaget. Där satt han, flinande i sina kalsonger samtidigt som han lyfte på en kvinnas hijab så att baken hennes blev synlig. Åhh, profeten utropade han, med överskriften privat är han mycket rolig. Karikatyren blev som bensin på den redan eldfängda relationen mellan Frankrike och Turkiet. En relation som ju präglats av stenhårda anklagelser och till is frusen diplomati efter mordet på den franske läraren Samuel Paty och president Macrons krig mot islamism. Majoriteten av de svenska mediehusen rapporterade såklart om den här upptrappningen förra veckan. Men de allra flesta gjorde det utan att visa bilden allt faktiskt handlade om. Varför då, kan man fråga sig? Är det så att Charlie Hebdos historia med muhammedkarikatyrerna är så känslig, att många svenska medier nu inte ens vill publicera en karikatyr över president Erdogan?
2020-11-07
Länk till avsnitt

Journalistmord i Ryssland, Afghanistan och Mexico. Hör reportagen från vår sommarserie.

Det är allhelgonahelg och vi återutsänder tre reportage från vår sommarserie om journalister som mördats i tjänsten. Hör om mordet på Anna Politkovskaja, Nils Horner och Javier Valdez.

Mordet på ryska journalisten Anna Politkovskaja Det har gått 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Mordet på Nils Horner påverkar fortfarande SR:s Afghanistanbevakning Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har bara varit på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg. Journalisthoten i Mexiko och mordet på Javier Valdez Mexiko är ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller försvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dem hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Victor Löfgren.
2020-10-31
Länk till avsnitt

TV4 och SVT i bråk om utegångsförbud i Tensta, historiebeef om TV-serien Drottningarna, Ny generation pensionärer ger SVT matinéproblem

TV4 slår tillbaka mot SVT efter ifrågasatt rapportering om utegångsförbud i Tensta. Historiskt bråk om TV4-serien Drottningarna. SVT fälls i Granskningsnämnden när nya pensionärer visas matinéfilm.

Rörig nyhetsrapportering om utegångsförbud i Tensta Förra helgen publicerade TV4 nyheten att kriminella gäng utfärdat ett utegångsförbud i Stockholms-förorten Tensta. Häpnadsväckande uppgifter rakt in i en av de mest brännande politiska frågorna kriminella gäng och utanförskapsområden. Men ganska snabbt kom en ny publicering som reste frågetecken kring hur det egentligen ligger till. SVT gick ut med en slags motbild, och polisens började backa från sina egna ord och tona ner allvaret i händelsen. Reporter Erik Petersson. Historisk beef efter TV4:s premiär av Drottningarna Knappt hade eftertexterna rullat igång innan kritiken sköljde in som en våg över TV4:s nya och påkostade dokumentära dramasatsning Drottningarna. Historieförfalskning, förtal och ärekränkning har innehållet kallats och första avsnittet anklagas för att sprida en osann hatpropaganda mot kung Erik den fjortonde. I främsta ledet i kritikernas kör står författaren Katarina Harrisson Lindberg och hennes äkta make, historieprofessorn Dick Harrrison. Reporter: Filip Jacobsson. Yngre pensionärer strular till det för SVT i Granskningsnämnden Måndagar, tisdagar och onsdagar har SVT som tradition att sända matinéfilmer och då framförallt äldre filmer som dagens pensionärer ska minnas från sin ungdoms dagar. Det här var länge ofarligt, men i takt med att en ny generation kommit upp i pensionärsstatus, låt säga såna som var unga på 60-70-talet, har SVT ställts inför ett udda och lite speciellt problem. För ungdomsfilmerna för de här nyare pensionärerna, de består nämligen av betydligt mer våld, sex och mord än tidigare generationers. Och just våld, sex och mord på dagtid det är det många som ogillar, inte minst Granskningsnämnden. Reporter: Alexandra Sannemalm.
2020-10-24
Länk till avsnitt

Bygger New York Times succépodd på en bluff? Guldbron stoppar journalistexpressen, LRF Media hackade av Vietnam

Ett gripande i Kanada reser frågan om New York Times succépodd bygger på en bluff. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen mellan Södermalm och Radiohuset. Varför hackades LRF-media av Vietnam?

Blev New York Times lurade av IS-terrorist Prestigetidningen The New York Times skakas just nu av vad som kan komma att betecknas som ett fullständigt publicistiskt haveri. Det handlar om den prisbelönta podden, Caliphate, gjord av tidningens stjärnreporter när det kommer till terrorism Rukmini Callimachi. Podden, som fick enorm uppmärksamhet bygger framförallt på ett möte med en kanadensare som anslutit sig till terrorgruppen IS. En unik intervju där mannen berättar ingående om hur han anslöt sig till terrorgruppen och hur han i dess namn utförde flera bestialska mord i det så kallade kalifatet. Problemet är bara att mannen för tre veckor sen greps i Kanada, anklagad för att ha hittat på alltihop. Reporter: Johan Cedersjö. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen Gräv där du står är inom journalistiken en urgammal lärdom. Det betyder att man ska avslöja missförhållanden i ens egen närhet. Men som journalist har man, under just förevändningen att man gräver där man står, också makten att tala i egen sak. När busslinje 76 mellan Södermalm och Radiohuset nu får en ny rutt, tog det skruv rejält. Och det gjorde det i Radiohuset. Det var ett "Chockbesked", det var granskning med hemliga källor och det var mycket av det hela. Vår reporter Tonchi Percan bestämde sig för att ta buss 76 från Slussen till Radiohuset, den så kallade journalistexpressen. LRF-media hackade av vietnameser Vad har LRF media gemensamt med fotbollsspelaren Bransilav Ivanovic och vad har det med vietnamesisk hudvård att göra? För några veckor sen blev LRF medias Facebooksidor kapade. De förlorade kontrollen över inläggen och sidorna försvann helt från plattformen. Det här är ju en typ av händelse som inträffar ganska ofta, men i det här fallet var sambanden så förvånande att vår reporter Erik Petersson var tvungen att gå till botten med varför vietnamesiska hudvårdssäljare verkar ha hackat en tidning som skriver om svenskt lantbrukspolitik.
2020-10-17
Länk till avsnitt

Tyst från Ekot om uppropet Vems SR, Matbutikens snusk skyddas av anonymitet, Expressens planer på att sluta vara kvällstidning

SR-uppropet mot rasism kritiserade radions rapportering om bland annat black lives matter. Nu sätter ledningen ner foten. Kritik om att medier är för snälla när det gäller att peka ut klandrade bolag och yrkesgrupper. Och så om kvällstidningen Expressens långtgående planer på att sluta vara kvällstidning.

Tyst från Ekot om uppropet Vems SR För två veckor sen publicerades uppropet Vems SR: Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio. Uppropet är idag undertecknat av 35 medarbetare, lite över hälften anonymt. Uppropet är en rejäl bredsida mot Sveriges Radio och berör alltifrån anställdas bakgrund, diskriminering vid rekryteringar och en publicistisk som inte håller måttet när det gäller frågor om rasism och mångfald. Från radiohuset har det hittills varit ganska tyst om hur man ställer sig till kritiken mot inte minst Ekots rapportering. Men vi kan nu berätta att det under ytan bubblar en rejäl irritation mot vad som anses vara uppropets politiska aktivism. Reporter: Johan Cedersjö När matbutikens snusk skyddas av anonymitet När medier rapporterar om den lokala matbutikens snuskigheter, tandläkarens brister eller advokatens bedrägliga beteende är det ju inte alltid att det skrivs ut vem det är som klandras. Lokal restaurang hade ruttet kött i kylen, Lokal tandläkare blir av med sin legitimation... ja, du känner igen rubrikerna och förmodligen frustrationen när du inte får reda på om det är just din favoritrestaurang eller tandläkare som fastnat i trubbel. Vad är egentligen nyhetsvärdet när medier väljer att anonymisera sådana här fall? Och hur går resonemangen bakom dom besluten? Vår reporter Alexandra Sannemalm har ägnat veckan åt det här. Hon börjar i Södertälje där dom lokala medierna i aktuellt fall gjorde helt olika val. Expressen i långtgående planer på att sluta vara kvällstidning Sveriges kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, bär upp en stolt tradition i den svenska mediehistorien. År efter år har dom jagat varandra i jakten på att vara först och störst. Trycksvärta, extraupplagor och stoppade pressar - ja mycket av tidningensnostalgin kommer faktiskt från just kvällstidningarnas eviga race. Men vi kan nu berätta att Expressen har långtgående planer på att sluta vara en kvällstidning. Istället planeras tidningen att skickas ut med morgontidningarna. Det är visserligen ingen helt oväntad utveckling, pappersupplagorna är ju på väg ner. Men vad händer med en tidnings identitet när dess DNA, ja till och med dess namn - kvällstidning - plötsligt upphör. Reporter: Erik Petersson
2020-10-10
Länk till avsnitt

Faktafel vid välgörenhetsgranskning, Åklagare ville beslagta Estoniainspelningar, Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta

Fullt med faktafel när Aftonbladet granskade hjälporganisationen Min Stora Dag. Så försökte åklagare beslagta inspelningarna från den i veckan så uppmärksammade Estoniadokumentären. Lokal mediesajt i Fagersta skapar politiskt storbråk.

Faktafel vid granskning av välgörenhetsorganisation Efter en granskning av välgörenhetsorganisationen Min stora dag, har Aftonbladet i veckan behövt pudla flera gånger om. Idag är det långa rättelser tillfogade artikeln, och flera sakuppgifter är ändrade. Välgörenhet bygger på att givare litar på organisationer som samlar in pengar till olika ändamål. Varje misstanke om oegentligheter eller fuffens minskar såklart organisationernas förtroende och möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tonchi Percan har i veckan dykt ner i den här historien. En historia som innehåller både oomstridda faktafel och omstridda redovisningsrutiner. Åklagaren som ville beslagta Estoniainspelningar I veckan har det handlat mycket om Estonia. Det här med anledning av en dokumentär på Dplay där nya vrakdykningar avslöjar ett stort hål på Estonias skrov. Bakom filmen står bland annat svensken Henrik Evertsson, som bott i Norge i tolv år. En doldis för den svenska publiken som vi träffade i veckan för att prata om arbetet med serien. Reporter: Johan Cedersjö, Erik Petersson Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta Från Fagersta i norra Västmanland kom nyligen nyheten att kommunalrådet i staden polisanmält en journalist och ansökt om kontaktförbud. På lite avstånd en mycket ovanlig händelse. Men när man går lite närmare, vad är det då egentligen som ligger bakom det här? Vår reporter Filip Jacobson åkte till Fagersta och fick en komplex bild målad för sig. En bild av lokaljournalistik på en plats där alla känner alla och personliga vendettor ständigt är närvarande. Men också en bild där den anrika tidningen halkat efter och en swishfinansierad nyhetssajt på facebook kommit att bli invånarnas nya favorit.
2020-10-03
Länk till avsnitt

Ingen nåd när VLT hängde ut frigiven brottsling, Dubbelfällning av UR, Klanförfattaren rumsren över en natt, Alla vill vara publicister

Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist.

Ingen andra chans för frigiven mördare i VLT Vestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden. Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott. Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåken Reporter: Tonchi Percan. UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i Medierna I veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet. Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm. Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva. Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist. Reporter: Therese Rosenvinge. Per Brinkemo från kylan till klanexpert Nyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan. En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa. Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom. Alla vill vara publicister I veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister. Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige. Reporter: Johan Cedersjö.
2020-09-26
Länk till avsnitt

Aftonbladet hänger ut riksdagsman för klansamröre, Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier, Krislagar används för coronasekretess

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess.

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag. Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft. Reporter: Johan Cedersjö Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier  Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj? Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd. Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet. Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona. Tonchi Percan är reporter.
2020-09-19
Länk till avsnitt

Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär, Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire, Ökande priser för journalistvisum i Afrika

Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika.

Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas. Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar. I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper. Reporter: Erik Petersson. Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen När skogen tystnar, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder.  Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski. Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör. Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften. Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat. Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats. Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för. Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute? Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.
2020-09-12
Länk till avsnitt

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid, tysta medier när artist uthängd på metoo-vis, TT jagar bildsynder

Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar.

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen. Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest? Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar. Reporter: Tonchi Percan. Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet. Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik? I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare. Reporter: Erik Petersson. TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter. Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar. Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak. Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor? Reporter: Johan Cedersjö.
2020-09-05
Länk till avsnitt

Svåra beslut om intervju av anhöriga vid dödsfall. Hur starkt är skyddet för public service? Jämtlands tidning publicerade glåpord

Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden.

Svåra beslut vid intervjuer av anhöriga Publicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt? Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskydd Förra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service,   politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela?   Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension För några veckor sen kom boken Mitt liv: inget försvarstal, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten. Bråk om distribution av tidningar på landsbygden Ett storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken Stoppa posttraumat kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.
2020-08-29
Länk till avsnitt

SVT:s TikTok-förbud och det globala tech-kriget, bankernas sparekonomer som experter, PR-striden runt raffinaderiet i Lysekil

Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat.

Varför ratar SVT TikTok just nu? Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten  ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson Om mediers kärlek till bankernas sparekonomer De är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklar Idag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.
2020-08-22
Länk till avsnitt

Mediers samspel med extremister, Hongkongs pressfrihet hotad, ordvalskritik efter Belarus-bevakning, corona gav nytt mediestöd

Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd.

Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-talet Nästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan Efter gripandet av mediemogul är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott? Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning 80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur. Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd Vi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till. I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.
2020-08-15
Länk till avsnitt

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Åsa Linderborg om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Mordet på Javier Valdez Cardenas

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Vi reder ut forskningsläget. Åsa Linderborg i intervju om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Om Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister.

Intervju: Åsa Linderborg om nypublicerade dagboken och om att göra upp med metoo-journalistiken Aftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg är aktuell med dagboken Året med 13 månader. I den skildras metoo-hösten och året som följde. Det var ett år då hon gick mot strömmen och kritiserade granskningar som var alltför frikostiga med namnpubliceringar, men där hon också själv skrev en stenhård artikel om Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, som 2018 tog sitt liv. Vi pratar pressetik, journalistikens brister och varför hon uppmanar branschen att göra upp med metoo-journalistikens övertramp. Reporter: Freddi Ramel  Är journalistkåren mer vänster än genomsnittet?  Det är en fråga som ständigt återkommer i debatten. Nu senast i Svenska Dagbladet i slutet av juli, när en norsk opinionsundersökning från 2019 fick uppmärksamhet. I undersökningen hade man tillfrågat både norska och svenska journalister om deras partisympatier. Resultatet var slående - runt 70 procent stöd för rödgröna partier, både i Norge och Sverige. Den här undersökningen har fått kritik för att vara undermålig, men vad vet vi då egentligen om journalistkårens politiska preferenser? Reportrar: Freddi Ramel och Alexandra Sannemalm Sommarserien: Om Mexiko och mordet på Javier Valdez I den femte och sista delen av vår serie om journalister som mördats ska vi till Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller fösrvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. I de allra flesta fall har ingen ställts till svars för morden. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dom hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Viktor Löfgren
2020-08-08
Länk till avsnitt

Nya medier som vuxit under coronakrisen, Om norsk offentlighetslag och Breiviks brev, Sommarserien: Daphne Galizia och Panamaläckan

En blogg och en youtube-kanal - hör om två medier som vuxit sig starka utanför de stora redaktionerna under coronakrisen, Efter Breiviks bisarra breverbjudande till journalister och mediehus - vi reder ut den norska offentlighetsprincipen och Sommarserien: Mordet på Daphne Caruana Galizia.

Bloggen och youtube-kanalen som blev maktfaktor under pandemin Under pandemin har de etablerade medierna haft en historiskt hög arbetsbelastning - informationsflödet har aldrig varit så massivt. Samtidigt dras branschen med nedskärningar och kritik har riktats mot en ensidig, okritisk rapportering, nu senast av professor Björn Olsen i Sommar i P1. Hur det än är med den saken har vissa mindre oetablerade medier blomstrat under coronavåren, för att de täckt de mediala luckor som vissa konsumenter upplever. Vi har pratat med Emanuel Karlsten som via sin blogg gjort flera avslöjanden under året och Freddie Sayers, programledare för LockdownTV, som sänder långa, djuplodande intervjuer på Youtube. Reporter: Freddi Ramel Norska journalister avundas svensk offentlighetsprincip Förra veckan berättade vi att terroristen Anders Behring Breivik skickat brev till ett tjugotal journalister och mediehus med ett erbjudande om "rättigheterna" till hans livsberättelse. Prislappen: 86 miljoner norska kronor. Att han överhuvudtaget får för sig att göra det beror på den väsentligt snävare offentlighetsprincipen i Norge, där saker som polisförhör inte är offentliga. Journalister är i stor grad beroende av läckor. Vi har pratat med flera norska journalister om kampen för en offentlighetsprincip mer lik den svenska. Reporter: Alexandra Sannemalm Sommarserien: Panamaläckan och mordet på Daphne Caruana Galizia Den maltesiske journalisten Daphne Caruana Galizia var en av flera journalister som granskade makthavares fiffel och undanhållande av skattepengar i samband med Panamaläckan för fyra år sedan. Hon var en stridbar journalist som på grund av sina granskningar länge var hotad. På sin blogg, Running commentary, skrev hon strax efter halv tre på eftermiddagen, den ödesdigra måndagen den 16 oktober 2017 om korruptionsmisstankar mot politiker. Inlägget avslutades med Det finns skurkar åt vilket håll du än tittar nu. Situationen är desperat. Reporter: Evalisa Wallin
2020-08-01
Länk till avsnitt

Om Aftonbladets anonyma katt- och hundsidor på Facebook, Medier hanterar Aron Flam-bild olika, Sommarserien: Mordkomplotten mot Jan Kuciak

Aftonbladets kvarleva från viralsajten Lajkat - Facebooksidor om djur som lockar klick till aftonbladet.se, Medier hanterar Aron Flams åtalade bokomslag olika - hör SvD och SVT, Sommarserien - om mordkomplotten mot Jan Kuciak

Olika publicistiska beslut om Aron Flams åtalade bokomslag För en dryg vecka sen kom nyheten att komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott för den heilande och hakkors-beprydda En Svensk Tiger-tigern på omslaget till hans bok "Det här är en svensk tiger". Medier har rapporterat mycket om det här, men gör olika bedömningar i frågan om att visa bilden. Vad innebär en fällande dom för yttrandefriheten? Och hur tänker mediehusen kring att publicera en bild som om några månader kan vara olaglig? Reporter: Freddi Ramel   Aftonbladets kvarleva från Lajkat - Anonyma facebooksidor om djur som lockar klick Facebook är fullt av grupper som är skräddarsydda efter olika människors intressen. Man kanske lajkar varumärken man gillar, tidningar man vill läsa eller artister man vill signalera att man har koll på för att vara cool. Men det visar sig nu att flera grupper, bland annat för katt och hundälskare, drivs och drar trafik till en stor svensk kvällstidning, nämligen Aftonbladet. Förutom att det bara är Aftonbladet-artiklar som delas, framgår inte ägandeskapet alls. Reporter: Alexandra Sannemalm. Är eskimå och indian rasistiska ord enligt SR?  Den frågan väcktes på Ekots facebook-sida i veckan, när Ekot gick in och markerade i ett kommentarsfält under en nyhet om att glassen Sitting Bull kritiserats för att vara kulturellt okänslig. Ekots kommentar löd: God morgon! Nu har kommentarsfältet rensats! Rasistiska ord som indian och eskimå är INTE okej! Lite senare redigerade Ekot sin kommentar och menade att SR:s hållning inte är att orden är rasistiska, men att de av många människor kan uppfattas som det och därför ska användas med försiktighet. Hör Ekots tf ansvarige utgivare Katarina Schultz, Lotta Ederth, språkvårdare på public service och Andrew Joliwette, professor i American Indian Studies. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien: Mordkomplotten mot grävande journalisten Jan Kuciak Smutsiga prostituerade och ormar var ord som Slovakiens tidigare premiärminister Robert Fico använde för att beskriva landets journalister. Men hans tid som premiärminister skulle få ett abrupt slut i början av 2018 efter att den 28-årige journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kunírová mördades i sitt hem. Mordet på det unga paret skälvde genom det slovakiska samhället och ledde till några av de största folkliga protesterna sen Sammetsrevolutionen och kommunismens fall. En mäktiga affärsman har åtalats för att ha beställt mordet och motivet tros vara ett av Kuciaks grävjobb. Reporter: Viktor Löfgren
2020-07-25
Länk till avsnitt

Sommarserien: Mordet på Nils Horner, Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva, Drog VLT nyhet om uppspända fiskelinor för långt?

Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva - bara en sida fick höras, Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås - Drog VLT storyn för långt? Sommarserien - om mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner

P3 Nyheter Dokumentär publicerade obalanserat program om knarkhärva Det senaste avsnittet av P3 Nyheter Dokumentär handlar om den nu nedstängda försäljningssajten för droger - Flugsvamp 2.0. Fallet är en av Sveriges största knarkhärvor, och i dokumentären får man följa polis och åklagare i deras arbete med att ta fast och lagföra den person som misstänks ligga bakom sidan. I dokumentären kallas han för Ivan - och gång på gång slår programmakarna fast att det är han som driver och administrerar sajten Flugsvamp 2.0. Avsnittet publicerades samma dag som tingsrätten meddelade att Ivan frias från anklagelserna - någonting som nämns först i programmets sista 30 sekunder. Efter att Medierna hörde av sig har programmet klippts om. Men hur kunde det här hända från första början? Reporter: Alexandra Sannemalm Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås?  Fiskelinor med rakblad som spänts upp över ett välbesökt motionsspår. Inte bara en, utan två, gånger på mindre än en vecka. Uppgifter om att en person skadats efter att ha cyklat där. Den här historien blev en stor snackis på sociala medier i Västerås för ett par veckor sen. Till slut publicerade VLT nyheten - som enda tidning. Andra lokalredaktioner, som SVT Nyheter Västmanland, valde att ligga lågt. Storyn visade sig nämligen innehålla en hel del oklarheter. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien: Mordet på Nils Horner Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har valt att bara vara på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg
2020-07-18
Länk till avsnitt

SVT gick med på ministerns debattkrav, Hur påverkades Vrångö av coronarapporteringen? Sommarserien: Mordet på Anna Politkovskaja

SVT gick med på debattkrav - ansvarig utgivare bemöter kritiken, Vrångö i coronarapporteringens centrum - hur påverkades de som bor där? Första delen i sommarserien - om mordet på Anna Politkovskaja.

SVT bemöter kritiken mot tillmötesgått debattkrav från minister Veckans stora mediedebatt har varit en debatt om debatten som inte blev av. I SVT:s Morgonstudion satt både migrationsminister Morgan Johansson och Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, men de fick inte prata med varandra. Det var nämligen ministerns krav för att komma dit - att det inte skulle vara en debatt. För tittarna blev det nog extra märkligt när Morgan Johansson kritiserade moderaterna och från programledaren fick till svar: "Nu har vi ju ingen debatt här, så moderaterna har inte möjlighet att svara". Vi har pratat med SVT:s tillförordnade ansvarige utgivare Judit Ek i veckan. Reporter: Freddi Ramel Skärgårdsidyllen Vrångö i centrum för coronarapporteringen - Hur har de boende påverkats?  I maj samlades körmedlemmar från flera kyrkor på Vrångö för att sjunga tillsammans. Senare upptäcktes det att flera medlemmar ur kören var sjuka i corona, någonting som fick stor uppmärksamhet i medier både i Sverige och internationellt. Utbrottet visade sig sedan vara mindre än vad man först befarat - inte ens större än i samhället i övrigt - något redaktionerna också rapporterade om. Men för öborna finns corona-stämpeln kvar. Vad händer egentligen med ett litet samhälle efter en intensiv nyhetsrapportering? Reporter: Alexandra Sannemalm Var det alarmism att utelämna nyanser i böldpest-notis? Vi lever ju just nu igenom en pandemi, och det är naturligt att medier därför håller extra koll på sjukdomsutbrott runtom i världen. Men hur tydliga måste medier vara för att inte riskera att sprida ny panik i det här läget? Den frågan väcktes i söndags när nyheten kom att en stad i kinesiska inre mongoliet drabbats av böldpest. En nyhet som innehöll alla ingredienser: förtäring av exotiska djur och en stad som försatts i krisläge. Hör Joakim Jerdenberg, vd på GetAI och Jonathan Jeppson, nyhetschef på Aftonbladet. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien om journalister som mördats: Anna Politovskaja  Det har gått nästan 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin  
2020-07-11
Länk till avsnitt

Hur väljer medier sina coronaexperter? Om journalist åtalad för dyk vid Estonia, Tidningsrivalerna Mitti och Direktpress blir en

Vetenskapsradion om coronanyheten som inte höll måttet. Hur väljer medier sina coronaexperter? Åtal mot journalist dom dök vid Estonia. Direktpress köper Mitt i hur påverkas journalistiken?

Vetenskapsradion om den tunna coronanyheten I veckan fick Vetenskapsradion lyssnare veta att äldre personer inte är särskilt rädda för corona. Bara en av fem tror att någon i deras närhet kan komma att smittas, löd nyheten från Vetenskapsredaktionen. Och vidare att 95 procent i åldersgruppen uppger att dom följer myndigheternas råd. Men underlaget bakom nyheten var tunt. Så pass tunt och begränsat att det faktiskt inte alls dög för att säga något generellt om åldersgruppens coronaattityder. Reporter: Alexandra Sannemalm. Hur väljer medier sina coronaexperter? Sedan pandemins början har medier behövt ta hjälp av sakkunniga. Vi har blivit bekanta med många expertröster och nya ansikten. Titlar som epidemiolog, virolog, infektionsläkare och mikrobiolog. Men hur väljer medierna vem som ska få prata om vad eller möta vem i en diskussion? Var har redaktionerna lagt ribban för hur specifik sakkunskap en expert ska ha för att uttala sig om något? Frågan blir också mer komplex av att det bildats tydligare och tydligare läger bland forskarna som redaktionerna behöver förhålla sig till. Reporter: Freddi Ramel  Discovery Norge kommenterar åtalet mot Estonia-dykande TV-team I september 1994 sjönk Estonia. 852 personer miste livet. Platsen ute på Östersjön är idag en grav där länderna runtom enats om en lag om gravfrid. En lag som aldrig prövats - fram tills nu. För i veckan kom nyheten att två svenskar, varav en journalist, nu åtalas för att ha kränkt gravfriden. Förra året genomförde dom nämligen dyk på platsen. Och av åtalet framgår att det var för att få TV-bilder till en dokumentär som det här skedde. Vad är det här för dokumentärprojekt och hur motiverar personerna bakom sin jakt på unika bilder? Reporter: Alexandra Sannemalm Tidningsrivalerna Mitt i och Direktpress blir en - hur ska det gå? Häromveckan kom nyheten om en ny stor medieaffär -gratistidningskoncernen Direktpress köper konkurrenten Mitti. Affärsmässigt är det både logiskt och rationellt, men frågan är hur den journalistik som delas ut till omkring 1 miljon hushåll kommer att påverkas? Hur ska det gå att få dessa två tidigare fiender att bli en? Reporter: Therese Rosenvinge.  
2020-07-04
Länk till avsnitt

Rätt eller fel av SR låta Tegnell Sommarprata?, Om SVT:s etik i Att rädda ett barn, Okritisk kobra-rapportering

Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell mitt under pågående pandemi? SVT om dubbelspelet i arbetet med dokumentären Att rädda ett barn. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket.

Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell? Kort efter att sommarvärdarna presenterades den 11e juni fick Sveriges Radio kritik. Ska en makthavare - på den unika position Tegnell har just nu - verkligen erbjudas den här plattformen mitt under brinnande kris? Hör Sommar i P1:s chef Bibi Rödöö svara på kritiken. Reporter: Freddi Ramel. SVT:s etiska avvägningar i arbetet med Att rädda ett barn SVT:s dokumentärserie Att rädda ett barn har hyllats. Ett mästerverk, skriver Svenska Dagbladet. Men samtidigt menar kritiker att dokumentären bygger på oetiska intervjuer. Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de under lång tid fortsatte följa organisationen BRY på nära håll utan att, förrän precis i slutet, låta den kritiska vinkeln märkas? Tonchi Percan intervjuar SVT:s Bo-Göran Bodin. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier Nyheten om en förrymd orm i en matbutik i Uppsala har fått stor spridning under juni. Kanske rentav en kinesisk giftkobra har medier rapporterat. Men om vi synar den här nyheten lite närmre i sömmarna är det rätt mycket som bygger på antaganden. Och en fråga som infinner sig är vad som händer med grundläggande kritiska frågor såsom hur vet vi det det här? Och kan det ha gått till på något annat sätt? när en perfekt sommarstory dyker upp på den mediala radarn. Reporter: Alexandra Sannemalm. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket Fenomenet Hemnet-journalistik har vi uppmärksammat förr i Medierna. När bilder i mäklarannonser tillsammans med säljtexten med kanske inte alltid så jättestor arbetsinsats från redaktionens sida knådas om och paketeras till en klickvänlig artikel. Nyligen uppmärksammades Camilla Läckbergs bostadsannons på just det här sättet av flera medier. Men frågan är om inte Norrtelje Tidning blev lite väl uppspelta över mäklarfirmans bildmaterial. Reporter: Therese Rosenvinge
2020-06-27
Länk till avsnitt

Midsommarrepris: Så har medierna bevakat och påverkats av coronakrisen

Vi repriserar en samling reportage från våren om hur medier hanterat och bevakat coronakrisen. Om bland annat etiska dilemman, specialreportrarnas roll och pandemins effekter på TV-utbudet.

Etiska dilemman när SVT visade bilder inifrån intensivvårdsavdelning Hur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? För journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Repris från april.  Om specialreportrarnas roll under coronabevakningen I vanliga fall kan artiklar och reportage  av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Repris från mars. Corona-viruset sätter käppar i hjulet för TV-fabriken Just nu är det, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Vad kommer kanalerna sända när man inte lyckas spela in det material man behöver till senare på året? Repris från maj. Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på egna redaktionen? Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet och  kallades den siste riktige pressfotografen. I 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Han dog i sviterna av covid-19 i slutet av mars, 62 år gammal. Vilka risker tog han på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Och hur påverkade dödsfallet tidningens säkerhetsrutiner? Repris från april.
2020-06-20
Länk till avsnitt

Expressen inifrån när Palme-beskedet kom, Palme-journalistik post Palme-utredningen och Göteborgsjournalister på tvärs mot 08-redaktioner

Vi följer bevakningen av den historiska Palme-presskonferensen med full access inifrån en av landets största redaktioner. Kan medier göra sig skyldiga till förtal av avliden? Palme-journalistik post Palme-utredningen. Och om det eviga snacket om skillnaderna i journalistisk kultur mellan Göteborg och Stockholm.

Expressen inifrån när Palme-beskedet kom Förväntningarna var med rätta höga efter att åklagare Krister Petersson i alla fall antytt att en lösningen på mordet äntligen skulle presenteras. Men som vi alla vet vid det här laget var besvikelsen ett faktum för många av de insatta efter pressträffen i onsdags. Men hur går det till bakom kulisserna när man ska bevaka ett sådant här historiskt besked? Vår reporter Tonchi Percan fick full access till Expressens centraldesk och redaktion den här förmiddagen. Kan medier göra sig skyldiga till förtal av Skandiamannen?  Sedan Krister Petersson först gick ut och berättade att Palmeutredningen antingen skulle väcka ett åtal, eller läggas ner så har frågan om juridiken i att peka ut en person varit på radarn. Så vad gäller nu? Kan medier göra sig skyldiga till förtal när de nu skriver om åklagarens utpekande av Stig Engström. Reporter: Erik Petersson Palme-journalistik post Palme-utredningen Polisen har tillsatt en speciell grupp som ska sekretesspröva begäran om handlingar från utredningen och man har satt en prislapp på 1 miljon kronor för att få ut utredningen i sin helhet. Hur ser intresset ut bland redaktionerna och vad är journalistikens väg framåt efter den här veckan? Reporter: Erik Petersson Göteborgsjournalister på ständig tvärs mot 08-redaktioner Snobbiga skrivbordsjournalister i Stockholm och grävande gubbar i Göteborg. Så låter det iallafall bland de inbitna Göteborgsmurvlarna. Två journalistiska poler med olika typer av journalister, som jobbar under olika yrkeskulturer efter olika ideal. Som också påverkar slutprodukten och vilka jobb som faktiskt görs. Ligger det någon sanning bakom alla anekdoter? Och vilka är i så fall skillnaderna mellan Stockholmsjournalistik och göteborgsjournalistik? Reporter: Therese Rosenvinge
2020-06-13
Länk till avsnitt

Hårdvinklade Ekot Tegnells självkritik? Journalister måltavlor i USA och svårt för utgivare tackla bluffannonser

Hör Ekot om omtalade Tegnell-intervjun. Om attacker mot journalister som bevakar protesterna i USA. Faktagranskare kritiska mot Twitter efter agerandet mot Trump, hur ser vägen framåt ut för nätjättarna? Barometern brottas mot programmatiska bitcoin-annonser.

För hård Tegnell-tolkning i Ekot? En av veckans stora nyheter har varit Anders Tegnells intervju med Ekot där han, enligt Ekot iallafall, nu är självkritisk. Internationella medier världen över rapporterade om Tegnells kovändning. Och det heter att Sverige medger misstag. Men vad var det han sade egentligen? Bara timmar efter intervjun så började frågetecknen hopa sig. I en intervju med DN som publicerades efter lunch på onsdagen säger han att det hela spetsades till rätt hårt. Till TT säger han att intervjun blev vinklad. Erik Petersson intervjuar Ekot. Journalister som bevakar protesterna i USA blir måltavlor Bilderna av våld och upplopp i samband med protesterna efter George Floyds död har tapetserat medier över hela världen. Och något som varit slående är hur många journalister som blivit skadade under bevakningen. Och det har visat sig att det inte bara handlar om kaotiska situationer där reportrar och TV-team hamnat i korselden. Det finns en hel rad exempel på där demonstranter och framförallt polisen gjort journalister till måltavla. Reporter: Erik Petersson Twitter agerar mot Trump får kritik av faktagranskare för hur Twitters agerande mot president Trump där techföretaget gått in och faktagranskat och varnat för enskilda tweets ledde till starka reaktioner förra veckan. Inte minst från presidenten själv som svarade med att vilja riva upp en lag som skyddar techjättarna och ja, kanske rentav stänga ner Twitter som han också hotat med.Men det här är en historia med många bottnar. För det är inte bara Trump som kritiserat Twitter, utan det har också det ansedda journalistiska faktagranskarnätverket IFCN gjort. Framför allt bristen på transparens från Twitters sida har blivit en fråga. Reporter: Therese Rosenvinge Barometerns brottning mot bitcoin-annonser  Tidningen Barometern har i flera år granskat ett vadhållningföretag som lockat investerare med löften om hög avkastning och där det nu finns misstankar om svindleri och penningtvätt. De som haft reklamsamarbeten med bolaget har också fått hårda frågor från tidningen. Men har man sopat rent framför egen dörr? Det var en fråga som väcktes när en tidigare krönikör på Barometern på sin blogg nyligen gick ut och uppmärksammade att bedrägliga Bitcoin-annonser slunkit igenom tidningens annonssystem. Med vilken trovärdighet jagar Barometern misstänkta skurkar när dom själva de facto ger plats åt lurendrejeri? Reporter: Tonchi Percan
2020-06-06
Länk till avsnitt

Lobbyist som case hos SVT, Corona-siffrorna som ligger långt från verkligheten och succé för bilmärke när GP nappade på PR-drag

Aktuellt besökte småföretagare i reportage om LAS. Men missade att hon var både topp-politiker och lobbyist. Om corona-siffran som medier rapporterar dagligen, men som ofta ligger långt ifrån verkligheten. PR-succé för bilmärke när GP nappade på alternativt Göteborgs-varv.

Lobbyist som case hos SVT SVT kunde nyligen avslöja politiskt sprängstoff. Förändring av LAS är på gång. Aktuellt toppade med nyheten i måndags facket rasar men småföretagarna rapporterades det, dom är nöjda. Tittarna fick ett på plats reportage från ett bemanningsföretag i Uppsala, där en glad småföretagare varmt välkomnade förslaget. Men för somliga var småföretagaren i Uppsala ett bekant ansikte. Och frågan som infinner sig i efterhand är hur det står till med rutinerna på SVT -  tex när det kommer till att göra en googling på en person man väljer att intervjua i en brännande politisk fråga? Reporter: Tonchi Percan Johan Gieseckes kontrakt med Folkhälsomyndigheten  I dagarna blev det ju känt att Johan Giesecke, som intervjuats flitigt under corona-krisen, varit kontrakterad av Folkhälsomyndigheten sedan slutet av mars. Och att han också velat fakturera myndigheten för TV-framträdanden. Gieseckes koppling till myndigheten har bara varit vagt känd och svenska medier har ofta presenterat honom som bland annat tidigare statsepidemiolog och WHO-rådgivare. Inte som företrädare för myndigheten. Therese Rosenvinge intervjuar frilansjournalisten Emanuel Karlsten som var först med att berätta det här i veckan. Corona-sifforna som ligger långt från verkligheten Varje dag klockan 14 börjar den. Den myndighetsgemensamma presskonferensen om Coronaläget i Sverige. Och varje dag följs den av flashar från flera stora mediehus om antalet nya fall av döda i Sverige i Covid-19. Myndigheterna säger gång på gång att de här siffrorna är väldigt osäkra, vissa dagar är det underrapportering, och andra dagar är det överrapportering. Även medierna är tydliga med att man ska vara försiktig med att tolka de, men ändå rapporterades de. Dag efter dag. Vad är det som gör att den här siffran över antalet nya fall kommit att bli så central i mediernas flash-bevakning av pandemins utbredning i Sverige? Reporter: Erik Petersson PR-succé för bilmärke när Göteborgsvarvet blev biljippo  Det sedvanliga Göteborgsvarvet i maj med tiotusentals löpare och hundratusentals åskådare i år uteblev på grund av Corona. Men som ersättning till folkfesten hittade Göteborgsvarvet, tillsammans med sin nya huvudsponsor - bilmärket Polestar - istället på en alternativ lösning. Ett virtuellt lopp fick ersätta och säkra exponeringen för sponsorns nya elbilsmodell inför dess lansering. Och exponering det blev det gott om när Göteborgstidningarna nappade på betet. En PR-succé för bilmärket kan man sammanfatta. Något som gör att bevakningen av årets Göteborgsvarv reser frågor om var gränsen mellan journalistik och reklam egentligen gick, eller ens om det fanns någon sådan gräns. Reporter: Therese Rosenvinge
2020-05-30
Länk till avsnitt

Hur påverkar nya mediestödet mängden bevakning? Tv4 om egna profilens krishanteringsintervju och ovanligt annonsgrepp hos SvD

Ett år med det nya mediestödet för stärka bevakning av sk vita fläckar. Hur mycket mer journalistik har det blivit för miljonerna? Medierna granskar bevakningen hos VK och NSD. Efter kritiken så har Tv4 själva utvärderat intervjun med Paolo Roberto. Udda annonsgrepp när medieaktören Epoch Times gick ut som bilaga med SvD.

Ett år med nya mediestödet hur mycket mer journalistik har det blivit? Förra året sjösattes ett nytt mediestöd för att stärka journalistiken i svagt bevakade lokala områden, sk vita fläckar. Totalt 30 nya statliga miljoner delades ut till över 30 tidningar. Men hur mycket mer journalistik i har läsarna fått för miljonerna? Vid Luleå tekniska universitet har journaliststudenten Ellen Lundström undersökt hur stödet påverkat bevakningen hos dels Västerbottens-Kuriren och dels Norrländska Socialdemokraten. Resultatet spretar. Genomgången visar på ökad bevakning på vissa håll. Men det finns också exempel på kommuner som tidningarna fått pengar för att täcka, men där bevakningen varit oförändrad eller till och med tunnare efter stödet. Läs mer om granskningen. Tv4 om intervjun med Paolo Roberto. Och varför namnger inte SVT? En vecka har gått sedan den kanske mest omdebatterade enskilda intervjun i svensk media i år sändes. I intervjun erkände Paolo Roberto sexköp. Redan innan intervjun publicerades, när Paolo Roberto gjorde klart på Instagram att han skulle tala ut hos Tv4 fick kanalen hård kritik. Kritik bland annat om att kanalen upplät utrymme åt en egen profil att krishantera. Tv4 var snabbt ute och försvarade sitt beslut att sända intervjun, men säger också, när vi besöker Tv4-huset nu veckan efter, att det finns delar som med facit i hand hade kunnat göras annorlunda. Reporter: Therese Rosenvinge Udda annonsgrepp när Epoch Times gick ut som bilaga med SvD I förra helgens Svenska Dagbladet var det en del läsare som reagerade på en bilaga i tidningen. Det var den globala medieaktören Epoch times svenska edition som körde en coronaspecial. Ledare och nyhetsartiklar, alla med mycket kritiskt fokus på Kina och deras hantering av coronaviruset alltså rakt in den globalt kanske mest brännande storpolitiska striden just nu. Men vad är det här för tidning och vilka krav ställer Svenska Dagbladet på innehållet när en annons är journalistik? Reporter: Erik Petersson
2020-05-23
Länk till avsnitt

Bråk mellan politikredaktioner om Löfven-intervjuer, Medierna granskar Aktuellt Fokus, Cupcake-kupp i Tv4

Storbråk mellan politikreportrar. Men är det verkligen gräddfil till ministerintervju för vissa? Vi går till botten med vem det faktiskt var som bakade alla cupcakes i Sveriges yngsta mästerkock. Aktuellt Fokus alternativmediesajt på vänsterkanten.

Vem får de exklusiva ministerintervjuerna och varför? Två av Sveriges största politikredaktioner har hamnat i luven på varandra. Det är ett tjafs som legat och bubblat ett tag, men nyligen blev det även publikt. Det handlar om Expressen som menar att Dagens Nyheter har gräddfil till tunga intervjuer med Stefan Löfven och hans ministrar. Hur går det egentligen till när partiernas pressavdelningar väljer ut vilka journalister det är som ska få exklusiva intervjuer? Reporter: Tonchi Percan Cupcake-kupp i Sveriges yngsta mästerkock Är det okej att ta åt sig äran för någon annans jobb i syfte att göra bättre TV? Att fara med osanning i syfte att att boosta underhållningsvärdet i ett reality-program? Det här är frågor man kan ställa sig efter att ha tittat på Sveriges yngsta mästerkock i Tv4. Nyligen var dags för smaktest och det blev ordentligt färgglatt i studion när minicupcakes i en mängd olika utföranden dukades upp. Men vem var det som bakade? Reporter: Therese Rosenvinge Aktuellt Fokus om innehållet, pengarna och grundarens högerextrema bakgrund På 70-talet, i en analog tid, fanns det gott om socialistiska och kommunistiska grupperingar som gjorde tidning i Sverige. Idag, i det digitala medieuniversumet, lyser alternativmedier på vänsterkanten med sin frånvaro. Med några få undantag. I sista delen i den här reportageserien åker Josephine Freje Simonsson till förorten Bergsjön i Göteborg. Det handlar om sajten Aktuellt Fokus.
2020-05-16
Länk till avsnitt

Konspirationstätt hos SwebbTV, nytt nödstöd till krisande medier och corona påverkar TV-utbudet

Nytt krispaket till svenska medier. Men räcker pengarna? Vi granskar youtube-kanalen SwebbTV, en tummelplats för konspirationsteorier. Coronaviruset ställer till det i TV-fabriken. Påverkar utbudet under lång tid framåt.

Granskning: vilka är SwebbTV? I vår granskande serie om de sk alternativmedierna har turen kommit till Youtube-kanalen SwebbTV. Många hörde kanske talas om den först i samband med att industrimannen Leif Östling, tidigare vd för lastbilsjätten Scania och ordförande för Svenskt Näringsliv, var med som gäst. Något som ledde till många svarta rubriker. Men vad är SwebbTV? Hur stor är kanalen och vad styr innehållet? Kanalens vd håller inte med om beskrivningen, men den som tittar märker snart att det här är en plats där konspirationsteorier ges stor plats. Läs mer om reportaget. Reporter: Josephine Freje Simonsson. Nytt krispaket till medier hur långt räcker pengarna? På fredagen kom ännu ett krispaket till svenska medier. En halv miljard i ett nytt stöd. Samtidigt beräknas medier tappa 200 miljoner i månaden i förlorande annonsintäkter på grund av coronakrisen. Så hur långt räcker insatserna nu? Och hur kommer branschen se ut efter Coronakrisen? Reporter: Erik Petersson Många käppar i TV-fabrikens hjul pga corona Ingen har nog kunnat undgå hur stor påverkan coronaviruset fått på TV-innehållet den här våren. Och så kommer det fortsätta ett bra tag till. Just nu är det nämligen, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Reporter: Therese Rosenvinge
2020-05-09
Länk till avsnitt

Svalde Aftonbladet Turkiets coronapropaganda? Fel och förvirring om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för tidningar

Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods inte fått vård i Sverige. Svalde Aftonbladet Erdogans propaganda? Förvirring och rättelser efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för journalister och kvällstidningar under coronakrisen. Eviga publiceringar vad händer när en intervjuperson inte vill vara med längre?

 Svalde Aftonbladet Erdogans coronapropaganda? Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods blivit nekad vård i Sverige. Aftonbladet var först med nyheten och bevakade med full kraft: artikel, live-tv, flash och fotograf på plats på flygplatsen. Men det kritiska perspektivet, som placerade in händelsen i Erdogans tydliga propagandastrategi, dröjde. Reporter: Tonchi Percan Fel och förvirring efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt Det blev en riksnyhet i veckan att Region Stockholm på grund av corona tagit beslut om att ställa in alla kejsarsnitt som saknar medicinsk grund. Förlossningsrädda kvinnor i Stockholm kommer tvingas föda vaginalt, var budskapet som kablades ut. Men lika snabbt som nyheten spreds kom dementierna och rättelserna på löpande band. Erik Petersson ringer upp SVT Stockholm för att fråga vad det var som hände. Lågt förtroende för journalister och tidningar under coronakrisen Aktuella siffror från Novus visar att förtroendet för flera medier legat lågt den senaste tiden. I jämförelse med tex Folkhälsomyndigheten, MSB och vården som allmänheten känner stort förtroende för. Morgontidningarna hamnar långt ner och kvällstidningarna i botten. Journalister är även den yrkesgrupp som allmänheten har sämst förtroende för i krisen enligt en annan aktuell mätning av Kantar Sifo. Men vad säger det här om coronajournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge Eviga publiceringar som aldrig glömmer Om du en gång varit med i en artikel, så kommer den ligga kvar i årtionden, ja kanske för alltid. Medierna fick ett mejl som reste frågan: Har publicisterna för stor makt mot den som en gång ställt upp i en intervju och inte längre vill synas på nätet? Reporter: Katarina Andersson
2020-05-02
Länk till avsnitt

SvD skakas av mångårige fotografens död, unik inblick i Nyheter Idags ekonomi, utredning sågar UG:s program om apatiska barn

Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på den egna redaktionen? SvD skakas av fotografen Tomas Oneborgs bortgång. Om Nyheter Idags okända intäkter, när vår serie om alternativmedier fortsätter. UG:s utredning klar svidande kritik mot programmet om apatiska barn på 00-talet.

SvD skakas av pressfotografen Tomas Oneborgs död  Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet. Han kallades den siste riktige pressfotografen. 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Men den 31 mars avled han i covid-19, 62 år gammal. På Svenska Dagbladet är redaktionen i sorg. Samtidigt som svåra frågor har rests. Vilka risker tog Tomas Oneborg på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Reporter Tonchi Percan har träffat SvD:s publisher Anna Careborg. Nyheter Idags okända intäkter Vi fortsätter vår granskande serie om de ideologiska medieprojekt som brukar betecknas som alternativmedier. Vad skriver sajterna om, varifrån kommer pengarna och vilka ligger egentligen bakom?Nyheter Idag är i sammanhanget den kanske mest svårdefinierade sajten, men som inte sällan inordnas bland aktörer som Samhällsnytt och Fria tider. Hos Nyheter idag finns ena dagen artiklar av typen invandrare begick brott. Nästa dag ett stort avslöjande som Ekot, SVT och dom rikstäckande morgontidningarna med självklarhet måste plocka upp. Reporter Josephine Freje Simonsson har träffat Nyheter Idags grundare Chang Frick och fått en unik inblick i sajtens ekonomi. Svidande kritik mot UG efter extern utredning om apatiska barnen  UG:s reportage Spelet om de apatiska barnen sändes i SVT för 14 år sedan. När debatten rasade i höstas om hur medier i allmänhet och UG i synnerhet beskrev fenomenet apatiska barn på 00-talet valde UG:s chef Ulf Johansson att beställa en utredning. Johan Åsard tidigare chef för Kalla fakta skulle genomlysa reportaget en gång för alla. I veckan offentliggjordes utredningens slutsatser. Och kritiken var svidande. Reporter: Erik Petersson
2020-04-25
Länk till avsnitt

Kritik om falsk balans efter SVT-debatt, Samhällsnytt och SD-kopplingarna, felaktig fakta om beredskap under lupp

Influencer ställdes mot överläkare i debatt om coronastrategin. SVT kritiseras för falsk balans. Vi granskar Samhällsnytt: vad innehåller sajten och vilka ligger egentligen bakom? Felaktig siffra om beredskap fick stor spridning genom många medier. Men varifrån kom den?

Influencer ställdes mot professor i SVT:s Mötet Sverige möts och Mötet är nya programsatsningar från Sveriges television. Och SVTs nya debattsatsning har den uttalade ambitionen att överbrygga polarisering genom att få till samtal mellan människor som annars inte hade mötts och pratat med varandra. I senaste avsnittet av av Mötet ställdes en influencer mot en överläkare för att debattera den svenska coronastrategin. SVT har i veckan fått hård kritik för att ha kört rakt ner i fällan som kallas falsk balans. Men SVT slår ifrån sig och håller inte med. Reporter: Tonchi Percan Granskning: Samhällsnytt och SD-kopplingarna Ideologi och politisk kamp har genom hela mediehistorien alltid varit en katalysator för nya medieprojekt. Från ytterkant till ytterkant har det politiska spektrat genom decennierna funnits representerat i form av olika tidningar. Nu är det de nya politiska strömningar som syns och hörs. Och i vår digitala delningskultur kan aktörer som vet hur man spelar på rätt strängar få stort genomslag. De klumpas ofta ihop och omtalas som alternativmedier. Andra tycker att hatsajter är mer rimligt. Eller populistiska sajter, eller främlingsfientliga. Oenigheten inför hur fenomenet ska benämnas är stor.  Frilansjournalisten Josephine Freje Simonsson kommer i en granskande serie i tre delar gå bortom epiteten och titta närmare på dom här sajterna. Hur många läsare har de, vad är det dom skriver om och vilka är det egentligen som står bakom? Del ett handlar om Samhällsnytt, tidigare Avpixlat. Felaktig beredskapsjämförelse fick stor spridning I spåren av coronaviruset har svensk krisberedskap blivit ett allt mer brännande debattämne. Att beredskapen monterats ner över tid råder inget tvivel om, men de senaste veckorna har en stort antal svenska medier publicerat en siffra där man jämfört antalet intensivvårdsplatser i Sverige innan Corona bröt ut, med antalet som fanns 1993. Siffrorna gör gällande att det i Sverige idag bara finns knappt en sjundedel så många intensivvårdsplatser som det gjorde 93. Men vad händer om man verkligen går till botten med källorna till de här uppgifterna? Reporter: Erik Petersson.
2020-04-18
Länk till avsnitt

Facebookspecial: från klickjakt och viralhajp till kritik och förtroendekris

Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi repriserar vårt specialprogram om visionerna, felbesluten och framtiden.

Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter. Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken? Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier? Producent och reporter: Therese Rosenvinge Ljud och teknik: Fredrik Nilsson
2020-04-11
Länk till avsnitt

Sänkt ribba för corona-studier, ris och ros till krispaket, bor influencers på bondgård eller inte?

Nya snabbgjorda studier om corona kommer hela tiden. Men är det rätt eller fel av redaktionerna att sänka ribban för vad som släpps igenom? Annonskollapsen för medier förvärras i coronakrisen. Vi analyserar regeringens krispaket till mediesektorn. Ny dokumentär SVT-serie om influencerparet som lämnar stan för ett nytt liv på landet. Vi synar omständigheterna som SVT inte berättar om.

Är det rätt att sänka ribban för vetenskapliga studier i coronakrisen? Just nu översköljs vi i medier av nya vetenskapliga studier som påstår olika saker om coronaepidemin. Flera ansedda vetenskapliga tidskrifter har i det här läget valt att publicera studier som inte är förhandsgranskade. Dessutom lägger enskilda forskare ut artiklar (på webbplatser eller i databaser) helt på egen hand. Och det är inte sällan studier som producerats i ett extremt högt tempo. Å på senare tid har vi sett flera exempel på hur allmänna medier publicerat studier med tveksam kvalitet. Studier som i vanliga fall skulle gallras bort utifrån tidningarnas regler och checklistor för vad som ska släppas igenom. Det råder inget tvivel om att läsarna, tittarna och lyssnarna törstar efter kunskap. Men frågan är om det är rätt av medier att sänka ribban - eller bör man istället se det som att gatekeeper-funktionen som medier har kanske är viktigare än någonsin även om forskningen gör undantag nu? Reporter: Tonchi Percan. Bor SVT-influerarna på sin bondgård eller inte? Hur mycket kan man undanhålla i något som kallas dokumentär  hur mycket får en berättelse snyggas till för att bli bättre? Att göra historier rakare och mer renodlade det måste man nog alltid till viss del  men samtidigt ska ju det som sägs rimma med verkligheten. I veckan var det premiär för SVT:s nya dokumentärfilmserie Hjälp vi har köpt en bondgård. Här får TV-tittarna följa två populära influencers, paret Brita och Kalle Zackari, när dom lämnar storstan och flyttar till landet. Packar allt och drar - för ett nytt liv. Serien beskrivs av SVT som En dröm som blivit sann. Vår reporter Terje Carlsson har tittat närmare på SVT:s drömserie om bondgården och på omständigheterna som inte fått ta plats i skildringen. Räcker kulturministers krispaket för att rädda medier? Vad kommer hända med landets medier när coronakrisen nu stryper bärande delar av intäkterna? Klart är att oron i den redan krisande mediebranschen är stor och många tidningar har i veckan tagit till åtgärder som påverkar journalistiken. För varje dag som gått så har kraven och ropen blivit allt mer desperata om någon form av krispaket från regeringen. Branschen har suttit på nålar - och så i fredags i eftermiddag kallade plötsligt kulturminister Amanda Lind till presskonferens. Men blev beskedet det som branschen hoppats på? Reporter: Therese Rosenvinge De tar röda mattan till kändisarnas karantäner I dessa tider kan det krävas en hel del kreativa idéer för att lösa sådant som inte längre funkar som vanligt  vilket också förstås i hög grad gäller journalister. Skvallerjournalister och nöjesreportrar är en särskild kategori som just nu inte kan jobba som vanligt. För hur bevakar man kändissverige när det inte finns några premiärer och galor att mingla på? Inga kändisar alls som i dessa dagar poserar på röda mattor.. I veckan stod nöjesreportrarna Anna och Hans Shimoda för ett stycke kreativitet utöver det vanliga.  Om inte Martin Melin kan komma till Röda mattan, får Röda mattan komma till Martin Mellin, sammanfattade Nöjesguiden duons oväntade corona-grepp. Reporter: Therese Rosenvinge.
2020-04-04
Länk till avsnitt

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol

Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de visade bilder av döende Coronapatienter från en intensivvårdsavdelning i Italien? Om specialreportrarnas viktiga roll under Coronakrisen. Men hur många finns kvar? Vilka lärdomar har journalister i Kina dragit nu när krisen där börjar lätta? Och så om hur facebook håller på att inrätta en egen självständig högsta domstol.

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter Hur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? Ja för journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Och hur resonerar redaktioner när vikten av att ha bilder hamnar på kollisionskurs med ett annat intresse, nämligen det att respektera svårt sjuka och döende människors integritet. Reporter: Erik Petersson. Specialreportrarnas roll i coronabevakningen I vanliga fall kan artiklar och reportage  av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus.  På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Där har specialreportrarna blivit allmänna nyhetsreportrar. Tonchi Percan har tillbringat veckan med att umgås, både virtuellt och i verkligheten med medicinreportrarna som försöker hålla kompassriktning rätt i den ström av kunskap och forskning som kommer nu. Lärdomar av rapportering från coronadrabbat Kina Medan vi i Sverige sannolikt har den stora explosionen av coronafall framför oss, så har tillvaron i landet där allting startade, Kina börjat återvända till det normala. Karantäner har öppnats och antalet nya dödsfall och nya smittade har iallafall enligt de kinesiska myndigheterna minskat drastiskt. Vilka lärdomar har då journalisterna dragit, nu när den värsta krisen lugnat sig? Katarina Andersson fick en intervju med Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP. Facebook inrättar ny världsdomstol Redan i slutet av 2018 rullade Mark Zuckerberg ut en ambitiös plan: Han ville skapa en slags högsta domstol för Facebook: en så kallad Oversight Board. Den Facebook-användare som fått sitt innehåll ratat och bortsuddat av FB ska kunna gå till en helt ny instans - och få upprättelse.Med andra ord, "domstolen" ska kunna köra över Mark Zuckerberg. Företaget har nu plöjt ner 130 miljoner dollar i projektet. Han har utsett en chef och redan till sommaren räknar han med att de första fallen ska kunna avgöras. Så, är Oversight Board ett ärligt försök att få bukt med problemen som Facebooks brottas med - eller bara kosmetika? Reporter: Katarina Andersson.
2020-03-28
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.