Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Överlevarna

Överlevarna

Den 27 januari 2020, på Förintelsens minnesdag, utkom Överlevarna - röster från Förintelsen i bokform (Ordfront). Beställ bokenl här: https://www.adlibris.com/se/bok/overlevarna-9789177750529 Nästa år, 2021, blir podden en utställning hos Forum för Levande Historia. I Överlevarna får du träffa dom som överlevt Förintelsen. Podcasten görs av Bernt Hermele, journalist och författare och Cato Lein, fotograf. Tillsammans med Lverlevarnas berättelser hittar du nu vår nya podd, Överlevarna - Andra generationen. Poddarna finansieras av oss själva med stöd från från er lyssnare samt Palmefonden, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse och bokförlagen Lind & Co och Ordfront. Överlevarna kommer också att streamas av United States Holocaust Memorial Museum och Kungliga Biblioteket. Hermeles har också bl a skrivit boken "Kommer de, så skjuter jag oss" - om svenska judars liv i skuggan av Förintelsen (2018, Lind & Co).

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

lindco.se/bocker/kommer-de-sa-skjuter-jag-oss/

Avsnitt

Avsnitt 25 Katarina Wilk: I skuggan av Förintelsen - andra generationen

- Det jag kan märka mest i min traumfa-gen är när det händer saker med Nordiska Motståndsrörelsen eller SD, att det blir som att trycka på en knapp hos mig. Jag känner skräck och raseri på en gång och måste göra någonting åt det, säger Katarina Wilk.
2021-02-24
Länk till avsnitt

Avsnitt 24 Anncharlotte Lindfors: I skuggan av Förintelsen - andra generationen

- Mamma var svårt traumatiserad av kriget och hade panikångest. Hon sa alltid att det var pappa som tog henne tillbaka till livet och att det var vi barn som såg till att hon var kvar där, säger Anncharlotte Lindfors.
2021-02-16
Länk till avsnitt

Avsnitt 23 Britt-Marie Herdevall : I skuggan av Förintelsen - andra generationen

- Mamma fick lätt hysteriska utbrott. I bland bråkade mamma och pappa och då kunde hon skrika: ´Nu åker jag hem!´ Och så stack hon ut och slog igen dörren och var borta. Jag hade jättesvårt att somna, innan jag förvissat mig om att mamma var hemma igen, säger Britt-Herdevall.
2021-02-09
Länk till avsnitt

Avsnitt 22 Jakob Goldberg: I skuggan av Förintelsen - andra generationen

- Jag drömmer om att ha en stora-syrra. Jag och syrran skulle prata väldigt förtroligt med varandra. Men min stora-syrra, Felicia, mördades av tyskarna i Lodz getto när hon var fyra år gammal, säger Jakob Goldberg.
2021-02-02
Länk till avsnitt

Avsnitt 21 Leon Fuchs: I skuggan av Förintelsen - andra generationen

- På natten kom pappas minnen tillbaka, vilket hindrade honom från att sova. Han sökte hjälp på psykakuten, flera nätter i veckan. Vi bodde i Danmark och pappa var inte nöjd vården, så vi flyttade till Israel. Men där var det samma visa. Efter ett par år i Israel flyttade vi till Sverige och där fortsatte pappa att söka hjälp på psykakuten på natten, säger Leon Fuchs.
2021-01-25
Länk till avsnitt

Avsnitt 20 Monica Hedman: I skuggan av Förintelsen - Andra generationenMonica Hedman

- Mamma pratade aldrig om vad hon hade gått igenom under kriget, när jag var liten Att hon var judinna pratade hon inte heller om. Det var det svenska som gällde. Mamma hade inte med sig någon ting från Lodz, inte ens ett fotografi, säger Monica Hedman.
2021-01-21
Länk till avsnitt

Avsnitt 19 Michael Tojzner: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma blev plötsligt personlighetsförändrad. Hon hade varit mitt fosterland och min religion, mitt allt, men hon blev psykiskt sjuk. Jag var 22 år och hoppade av mina studier, för att få vara med mor och få henne på bättre tankar. Ett par år senare kommer jag hem från en resa. När jag kom hem sover hon och jag pussar henne. Nästa morgon hittar jag henne död. Hon blev 52 år. Jag reagerar med att stänga ned. Jag lägger mig i mitt rum med min hund. Hunden och jag ylar tillsammans, säger Michael Tojzner.
2021-01-19
Länk till avsnitt

Avsnitt 18 Magdalena Skoog: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Varje söndagsmiddag berättade mamma och pqppa minnen från kriget och Förintelsen. Jag var sex år och satt alltid med och lyssnade. När det blev för mycket gick jag ifrån och spelade piano eller började dansa. Eller så började jag gråta och då la jag mig i barnflickans knä eller la mig i pappas knä för att trösta honom, säger Magdalena Skoog. Jag har tidigare intervjuat Magdalena Skoogs pappa, Boleslaw Kalinski. Klicka på länken om du vill höra den intervjun: https://soundcloud.com/overlevarna/avsnitt-15-boleslaw-kalinski
2021-01-13
Länk till avsnitt

Avsnitt 17 Katrine Hamori: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Jag blev mobbad på judiska religionsskolan för att jag inte var en riktig jude efter som jag hade haft med mig en skinkmacka till. På Glämsta koloni blev jag också mobbad för att jag inte var en riktig jude. Nästa sommar åkte jag i stället på ett läger i Tyskland. Där stortrivdes jag och kom hem och sjöng tyska lieder, säger Katrine Hamori. (Vi beklagar att ljudet kan vara svårt att uppfatta på några ställen.)
2021-01-08
Länk till avsnitt

Avsnitt 16 Moni Nilsson: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma träffade pappa på en dans på Skansen. De var 19 år gamla och ganska snart blev de med barn. De bestämde sig för att skita i det gamla och bara blicka framåt. Mamma, som var föräldralös, brände alla brev och fotografier hon fått från sin mamma. Hon bestämde sig för att aldrig någonsin se tillbaka, säger Moni Nilsson.
2021-01-04
Länk till avsnitt

Avsnitt 15 Monica Ermann: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma hade jättesvårt att knyta an till någon. Jag kände mig aldrig så nära henne. Från det jag var tre, fyra år, så trodde jag inte att mamma var min mamma. Jag trodde att jag hade en annan mamma, säger Monica Ermann.
2020-12-28
Länk till avsnitt

Avsnitt 14 Teresa Piorkowski: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma anförtrodde sig till mig, säger Teresa Piorkowski. - Var du den vuxna? - Ja, ibland - eller ofta. - Hur blev det för dig att som barn, att vara den vuxna? - Hela mitt liv gick ut på att jag skulle skydda mamma mot allt ont.
2020-12-26
Länk till avsnitt

Avsnitt 13 Channa Bankier - I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- När jag var 14 lämnade jag allt det judiska. Mina föräldrar blev vettskrämda och bestämde över mitt huvud att att vi skulle flytta till Israel. Jag var rasande, men vi flyttade ändå. säger Channa Bankier.
2020-12-18
Länk till avsnitt

Avsnitt 12 Tomas Riesenberg Tjajkovski: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma blev lätt arg, såg allt i svart och vitt. Hon brukade hota mig med att göra mig arvlös eller att jag inte skulle få tillåtelse att gå på hennes begravning. En gång skrek hon att hon inte var min mor. Pappa som höll låg profil och alltid var lojal med mamma, gick fram till mig och viskade i mitt öra: "Och jag är inte din far", säger Tomas Riesenberg Tjajkovski.
2020-12-14
Länk till avsnitt

Avsnitt 11 Sylvia Sauter: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Jag har väldigt få egna minnen från barndomen. Men jag har en kamrat, våra familjer umgicks, och hon är mitt minne. Hon minns väldigt mycket mer än jag. Jag minns ingenting, säger Sylvia Sauter.
2020-12-10
Länk till avsnitt

Avsnitt 10 Eva Dällerud: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Hela min uppväxt hade mamma svår ångest för att hon hade bytt plats med sin syster, vid selekteringen i Auschwitz. Mamma överlevde, medan systern gasades ihjäl. Mamma kunde gå omkring hemma i lägenheten och upprepa ?Varför fick jag leva? Varför fick inte jag dö? Jävla liv?, säger Eva Dällerud. Inspelat 8 december 2020.
2020-12-08
Länk till avsnitt

Avsnitt 9 Moses Fecher: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma berättade att hon var rädd när hon skulle föda mig. Hon var 42 år. Hon hade frågat doktorn om abort säger Moses Fecher. - Var hon rädd för förlossningsskador? - Nej, hon var rädd för ansvaret, att hon skulle vara en dålig mamma med tanke på vad hon hade genomlevt, säger Moses Fecher som gästar podcasten Överlevarna - Andra generationen, avsnitt nio.
2020-11-24
Länk till avsnitt

Avsnitt 8 Ingrid Lomfors: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Mamma kom hit med en kindertransport när hon var tolv år. Hon pratade aldrig om att hon var judinna eller att hon förlorat sina föräldrar i Förintelsen. Det skulle dröja till jag var 22 år innan jag fick veta sanningen, berättar Ingrid Lomfors i av avsnitt 8 av Överlevarna - Andra generationen.
2020-11-20
Länk till avsnitt

Avsnitt 7 Peter Vig: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Jag hade inte suttit här idag om inte min pappas första fru och deras två barn mördats, säger Peter Vig. - Du står på deras axlar? - Ja. Foto: Cato Lein. Inspelat den 24 oktober 2020.
2020-10-28
Länk till avsnitt

Avsnitt 6 Josef Frischer: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

Avsnitt 6 i serien Överlevarna - Andra Generationen: - Mina föräldrar talade bara jiddish, även med mig. Jag hade bara kompisar som också var barn till överlevande. Vi pratade också bara jiddish. Jag kunde ingen svenska. När jag började skolan förstod jag inte vad de sa och de förstod så klart inte vad jag sa, säger Josef Frischer. Foto: Cato Lein. Inspelat den 25 maj 2018. (Återpublicerad från Överlevarna #74.)
2020-10-24
Länk till avsnitt

Avsnitt 5 Lilian Rosenberg Roth: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Jag kände ett lidande redan som tolvåring. Då började jag läsa massor av barnpsykologiböcker. Jag kände att nånting inte stämde. Jag hade svårt att vara i verkligheten. Det var så många olika historier jag fick höra, säger Lilian Rosenberg Roth. Foto: Cato Lein
2020-10-13
Länk till avsnitt

Avsnitt 4 Dan Gordan: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Pappa hade flytt Berlin och kommit ensam till Sverige, 16 år gammal. Pappa var auktoritär och jag kunde vara rädd för honom. Jag vågade nästan aldrig säga emot honom, utan det landade i mig. Samtidigt hade jag en fantasi, att om jag sa hur dum pappa var, så skulle min ilska vara så kraftfull att han skulle falla baklänges, som en fura. Det hade varit dödligt för honom, säger Dan Gordan. Foto: Cato Lein
2020-10-06
Länk till avsnitt

Avsnitt 3 Go?ran Rosenberg: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Jag är på kollo när pappa dör. De kommer ut i en slags procession, min mamma, hennes svåger och svägerska. Jag förstår att det här inte är bra. ?Du har ingen pappa längre?, säger mamma till mig. Och för mig så betydde pappa så oerhört mycket. Jag hade tidigare haft mardrömmar och min värsta mardröm var att pappa försvann, säger Göran Rosenberg. Foto: Cato Lein
2020-10-05
Länk till avsnitt

Avsnitt 2 Kajsa Gordan: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Arbetet med boken ?Om jag får stanna?, som handlar om flyktingar, kändes så viktig för mig. Det fanns inget viktigare. Men när jag jobbat på boken ett halvår, först då kom jag på att min pappa också var flykting. Det här handlar ju om min pappa, insåg jag då, säger Kajsa Gordan. Foto: Cato Lein
2020-09-24
Länk till avsnitt

Avsnitt 1 Helena Arnold: I skuggan av Förintelsen - Andra generationen

- Det här var två traumatiserade människor , mamma och pappa. De bråkade ofta, de skulle skiljas och då rev de sönder sitt bröllopsfotot När de sen blev sams igen tejpade de ihop fotot Mamma behövde långvarig vård och pappa jobbade heltid. Vk skickades till en fosterfamilj mitt i natten. Brorsan och jag sitter i en bil och jag är jätterädd. Vem som kör bilen minns jag inte. Var det pappa? Foto: Cato Lein Inspelat i Järna, 2020.
2020-09-20
Länk till avsnitt

#119 Special

Madeleine Levy intervjuar Bernt Hermele och Cato Lein om deras nya bok "Överlevarna - röster från Förintelsen". Boken baserar sig på poden.
2020-01-29
Länk till avsnitt

#118 Jan Huldt

- Jag kom till Sverige 1939, tre år gammal. Jag växte upp i ett sekulärt hem. När mina kompisar konfirmerade sig, så ville jag det också. Mamma var klok och jag döptes hastigt inför konfirmationen. Sen var jag aldrig religiös igen, säger Jan Huldt. Foto: Cato Lein
2019-12-06
Länk till avsnitt

#117 Mona Levin

- När nazisterna slog till för att arrestera alla norska judar ringde far till statsläkaren, han kände läkarens son. Far sa: - Jag har ett nervöst sammanbrott, kan du komma hem till mig? Hur vet du att du har nervöst sammanbrott? Det hör du väl?! Läkaren kom och la in far på Ulvås sjukhus, på sjätte avdelningen. Och där låg redan tolv judar som andra läkare hade remitterat, säger Mona Levin. Foto: Cato Lein
2019-11-30
Länk till avsnitt

#116 Siggi Korn

- Pappa blev hämtad och måste skrubba trottoaren. Han ville inte: "Jag har varit med i första världskriget tillsammans med er." Han fick en gevärskolv till svar så att han stupade i backen och bröt tummen, säger Siggi Korn. - 1942 arrangerades en flykt från Norge till Sverige för oss barn på barnhemmet. Vi fick hjälp att ta oss över gränsen, sedan transporterades vi till ett sjukhus. När jag vaknade stod det två figurer klädda i vitt i halvdunklet. den ena spelade gitarr hade ljust i håret. jag trodde på fullt allvar att jag kommit till himlen, säger Siggi Korn. Foto: Cato Lein
2019-11-22
Länk till avsnitt

#115 Jytte Israel

- När tyskarna ockuperade 9 april 1940 då var jag tre och ett halvt år. Jag kommer ihåg den dagen tydligt. Tyskarna kom in över Köpenhamn med stora tunga transportflyg som de spred flygblad ifrån till befolkningen. Vi skulle vara lugna, inget ont skulle ske, de kom för att beskydda oss. Vi stod ute på gatan och kunde inte förstå, vi visste inte att det var tyskarnas erövring av vårt land, säger Jytte Israel. - När vi skulle lämna Sverige och åka tillbaka till Danmark kom det en massa folk till järnvägsstationen för att ta farväl. Jag fick en Pippi-bok från min svensklärare, fröken Svensson. Jag har fortfarande kvar boken, säger Jytte Israel.
2019-11-15
Länk till avsnitt

#114 Fredzia Marmor

- Det var en liten pojke, Abromosch, som var så söt. Jag gick dit och lekte med honom, Han kunde härma alla djuren. Jag gick dit även när det var die Sperre i gettot. Jar jag inte orolig för att bli tagen. Jag älskade det där lilla barnet, säger Fredzia Marmor. Vad hände med honom? - En dag när jag kom var han borta. Det blev tyst. Inga barn fanns kvar. Idag tycker jag det är fantastiskt att höra barn leka. Inga barn stör mig.
2019-11-08
Länk till avsnitt

#113 Robert Neufeld

- Vi bodde i ett hus, markerat med en Davidsstjärna, tillsammans med morfar. En dag i början på november 1944 kom en skara pilkorsare in i huset. De beordrade alla män ner på gården. De sköts direkt där utanför. När huset skulle tömmas så såg mamma morfar ligga där i sin blodpöl. Mamma täckte mig med sin kappa, så att jag slapp se, säger Robert Neufeld.
2019-11-02
Länk till avsnitt

#112 Ruth Berlinger

- Föräldralösa barn dog en masse i Warszawas getto. De var fullkomligt hjälplösa, de stod på gatan och tiggde en matbit. Dessa barn dog först. När jag såg ut från vårt fönster såg jag att människor försökte täcka över kropparna med tidningspapper och trasor. Inom kort blev det så många döda kroppar på gatorna att det inte fanns någon möjlighet att visa respekt för de döda. Men ganska snart satte de mest olycksdrabbade av alla judiska slavar igång med att varje dag gå ut i gettot, plocka ihop de döda kropparna, slänga upp de på sin kärra och forsla bort de, säger Ruth Berlinger. Foto: Cato Lein
2019-10-25
Länk till avsnitt

#111 Judith Federmann

- Från Ravensbrück togs vi först till Malmö. Sen fick jag hämta krafterna i Lund ett par veckor. Det kom en ungersk präst och hälsade på. Han kom fram till mig, men höll avståndet för att inte bli smittad. Han började prata ungerska med mig. "Men ni ser ju rätt så bra ut." "Ser vi bra ut? Hur ser då de dåliga ut?" Jag vägde 31 kilo, säger Judith Federmann. Foto: Cato Lein
2019-10-19
Länk till avsnitt

#110 Dunka Biharijova

- Tyskarna kom till vårt tältläger på morgonen. Vi tvingades gå i två dagar och två nätter. De som inte orkade gå sköts direkt på gatan. Vi kom till Komárom, ett koncentrationsläger i Ungern. Min bror Andro, min syster Bora och min mamma avrättades i en massgrav. Sandro var 18 år och Bora var 20, säger Dunka Biharijova
2019-10-12
Länk till avsnitt

#109 Perla Figur

- Min far gömde sig, men grannarna lockade fram honom med en lögn. Han kom fram. Då dödade de honom. En katolsk lärare sa till mig: "Vill du leva? Åk! Vill du dö? Stanna här!", säger Perla Figur. Foto: Cato Lein
2019-10-05
Länk till avsnitt

#108 Eva Lecerof

- Vi skulle precis äta frukost, då det bultade på porten. Mamma sprang ner och öppnade. Den första de sa när de kom in i lägenheten var att vi skulle ställa upp oss intill väggen, mamma, min storebror och jag. Så tågade det förbi en rad höga, blanka stövlar. De två första nazisterna välte köksbordet med mat och porslin och allt. Sen gick de till köksskåpet och drog de ut allt porslin och glas på golvet. Sen slog de sönder stolarna. Sen tågade de vidare in i lägenheten. De förstörde hela vårt hem. De gick in i herrummet, sängkammaren, matsalen, i barnrummet lämnade de våra sängar. Det var det enda som inte förstördes. Efter en liten stund tågade de ut igen. Jag minns särskilt de där höga, blanka stövlarna, säger Eva Lecerof.
2019-09-27
Länk till avsnitt

#107 Josef Klima

- Min fiollärare bodde granne med oss, han hade varit klasskamrat med min syster och de var verkligt goda vänner. Han var som min äldre bror. Han lärde mig cykla och simma, han var hemma hos oss. När ungerska trupper besatte Cop 1938 blev min fiollärare inkallad. En dag kom han på gatan och när jag ropade "hej" tittade han bara på mig och gick vidare. Aldrig mer pratade han med mig. Det var helt slut, säger Josef Klima. Foto: Cato Lein
2019-09-21
Länk till avsnitt

#106 Viola Vig

- Vi skulle vidare till Budapest. På tåget fanns det redan människor som hade befriats från Auschwitz. Löss vandrade på deras kroppar. Jag hamnade i Budapest, i en lägenhet, jag hade 40 graders feber. De körde mig i en liten vagn till ett infektionssjukhus. I en feberdröm såg jag min mamma, klädd i ungersk uniform: "Du ska inte dö, du ska leva!" - Jag överlevde, säger Viola Vig. Foto: Cato Lein
2019-09-13
Länk till avsnitt

# 105 Nikolaus Gru?ner

- Jag hade legat tre dygn i britsen när jänkarna befriade mig. Jag var 16 år och vägde 25 kilo. Jag kunde inte stå på fötterna. De tog mig till ett sanatorium i Davos. Där fick jag stanna i tre år, säger Nikolaus Grüner. Foto: Cato Lein
2019-09-06
Länk till avsnitt

#104 Jan Kupazc

- Alla försökte rymma från Sibirien, men det var jättesvårt. För att kunna rymma var de tvungna att lämna kvar barnen. Annars riskerade barnens gråt att avslöja de. Och i stället för att myndigheterna skulle döda deras barn gjorde föräldrarna det själva. Även mina föräldrar rymde, men de tog med sig sina barn, mina två storebröder. De fick gå genom taigan, som i en djungel, mitt i natten. De gick i riktning mot järnvägen. När de gått halva vägen hörde mamma en bebis som grät. De gick närmare och upptäckte en övergiven bebis bland buskarna. Mamma tog med sig flickan, säger Jan Kupazc. Foto: Cato Lein
2019-08-30
Länk till avsnitt

#103 Estera Jablonski

- Oss tog de till Ravensbrück och sen till Belsen, där vi befriades av engelsmännen. Mamma och jag var utmärglade. Jag hade feber. Mamma kom till mig med en tallrik soppa, men jag ville bara dricka vatten och te. I stället åt mamma upp soppan. Hon dog av fettet, säger Estera Jablonski. Foto: Cato Lein
2019-08-23
Länk till avsnitt

#102 Eva Spielberger

- I november 1943 kom far hem från Ukraina. Han var nedbruten, tystlåten och mager. En dag kallade han in mig och mina systrar: jag var 18 år, lillasyster var tio. "Vad jag nu berättar för er får ni inte yppa för någon. Annars riskerar jag att dödas. I Ukraina föste den tyska och ungerska militären samman judar från små byar, de fick gräva sina gravar, klä av sig, de dödades med maskingevär." - Han kunde inte bära den här kunskapen själv. Han grät när han berättade det. Vi var förfärade. Vi levde med den här kunskapen till mars 1944, tills vår tur kom, säger Eva Spielberger. (Familjen Lazlo, fr.v.: Gisela, Martha, Clara, Mauritz och Eva.)
2019-08-16
Länk till avsnitt

#101 Berta Andersson

- Jag har inga föräldrar, inga släktingar. De är förintade. Jag är svensk och judinna. Jag lever i Sverige och var gift med en svensk, en riktig "svenne", han hette Sven (skrattar). För Sverige går jag i elden. För Sverige! Jag börjar gråta, jag kan inte tala om sådana saker. Sverige var som en räddningsplanka. När jag kom från Bergen-Belsen till Sverige, kom jag till ett fritt ställe, (gråter). Med alla makter ni har kan ni inte föreställa er vad som försiggick i Bergen-Belsen, säger Berta Andersson.
2019-08-10
Länk till avsnitt

#100 Else Wolgast

- 1937 flyttade vi till Berlin. Mamma hade tvingats ta plats som hembiträde hos en judisk familj. Jag hade en morbror som var skild. Han hade en kristen älskarinna, som blev med barn. Morbror åkte i fängelse ett år för rasskändning. Mammas andra bröder tyckte att jag kunde bo hos älskarinnan. Men hon var alkoholist. Jag fick bara rårakor och ärtsoppa att äta. Min mage svullnade upp. Mamma trodde jag var med barn och ordnade så jag fick komma till en gynekolog. Jag var tolv år gammal, säger Else Wolgast. Foto: Cato Lein
2019-08-02
Länk till avsnitt

#99 Dina Probst

- Tiden läker alla sår, säger man, men det stämmer inte, säger Dina Probst. Foto: Cato Lein
2019-07-26
Länk till avsnitt

#98 Edgar Cohn

- Jag hamnade i Neuengamme, utanför Hamburg. Röda Korset kom med de Vita bussarna, men de räddade bara de skandinaviska fångarna. Vi fick inte följa med. Vi försökte, men det gick inte. Vakterna körde oss till Bergen-Belsen, men det var fullt. I stället hamnade vi i Flensburg i Tyskland. Där körde de oss till ett fartyg i hamnen. Meningen var att de skulle sänka fartyget och dränka oss. Men det blev aldrig så. Röda Korset kom i stället. Först var de ovilliga att ta oss eftersom vi var tyskar, men när de förstod att vi var tyska judar fick vi åka med till Sverige, säger Edgar Cohn. Foto: Cato Lein
2019-07-20
Länk till avsnitt

#97 Dina Haglund

- Efter Auschwitz hamnade jag i Holbeckshof, ett läger i Essen, Tyskland. I bland tog de ut oss till arbete. För det mesta var det ingenting, vi satt bara där och väntade. Man väntade på frihet. Man trodde inte på det, men man väntade i alla fall, säger Dina Haglund. Har du haft mardrömmar? - Ja, det är klart. När min son var bebis så skrek jag mer på natten än vad han gjorde.
2019-07-12
Länk till avsnitt

#96 Egon Wolsner

- I Bergen-Belsen, mitt i natten, vaknar jag och börjar leta efter mamma. "Mamiczka! ropar jag. Hon dunsar ner från sängens andra våning. Mamma blev slagen av vakterna. Det kändes som att det var mitt fel, säger Egon Wolsner, som precis hade fyllt sex år. Foto: Cato Lein
2019-07-07
Länk till avsnitt

#95 Hannelore Melchior

Hannelene Melchior berättar: - Någon ringer och bankar på dörren. Mamma går och öppnar. In kommer två SS-män i stora svarta stövlar. De går fram till pappa: "Sind Sie Jude? Mitkommen!" ("Är ni jude? Kom med!") Pappa fördes till koncentrationslägret Dachau, där han var i tre veckor. Under lång tid sedan satt jag under vårt matbord och lekte med min docka och sa: "Sind Sie Jude? Mittkommen! Sind Sie Jude? Mitkommen!"
2019-06-28
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.