Sveriges 100 mest populära podcasts

Bildningsbyrån

Bildningsbyrån

Levande dokumentärer som gör dig smartare på 29 minuter. Möt människor som gått mot strömmen och förändrat vår tid.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

ur.se/id/191553

Avsnitt

Elizabeth Freeman ? laglig rätt till frihet

Elizabeth Freeman föds in i slaveri i den engelska kolonin New York i Nordamerika någon gång i mitten av 1740-talet. I en kaotisk tid när de amerikanska kolonierna krigar för frihet och självständighet från Storbritannien så vill hon samma sak för sig själv. 1781 drar hon sin ägare inför rätta och blir en av de första som lyckas bli fri från slaveriet genom rättsväsendet i Massachusetts.
2024-03-28
Länk till avsnitt

Charles Dickens ? de svagas röst

Charles Dickens skrev realistiskt om det engelska samhället, om de fattiga, prostituerade och kriminella. Genom humor, tragedier och odödliga karaktärer påverkade han det viktorianska samhället. Han skrev samhällskritiskt och ofta ur ett barns perspektiv för han visste hur det kunde vara att vara liten och utsatt. Han var omåttligt populär och en mästare av cliffhangers.
2024-03-21
Länk till avsnitt

Eva De la Gardie ? Vetenskapsakademiens första kvinna

Grevinnan Eva De la Gardie var en 24-årig småbarnsmamma när hon upptäckte hur man gör brännvin av potatis. För det hyllades hon av 1700-talets vetenskapsmän. Men själv verkar Eva ha tyckt att hennes uppfinning med potatissmink var mer intressant, då den tidens puder innehöll arsenik. Med sina kunskaper i kemi blev hon 1748 den första kvinnan att bli invald i kungliga Vetenskapsakademien.
2024-03-14
Länk till avsnitt

Tove Jansson ? lek, satir och Mumin

Tove Jansson var bildkonstnären som blev världsberömd för sin Mumin-värld. Men hon var också en känd satirtecknare som drev med politiska ledare under andra världskriget, och levde ett liv fritt från samtidens normer.
2024-03-07
Länk till avsnitt

René Cassin - fotsoldat för mänskliga rättigheter

Den franske juristen, diplomaten och aktivisten René Cassin blir skadad under första världskriget och hans erfarenheter som krigsveteran gör honom till en förkämpe för mänskliga rättigheter. Han är med och skriver FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och tilldelas Nobels fredspris för sitt arbete i FN och Europa.
2024-02-29
Länk till avsnitt

Naziha al-Dulaimi ? arabvärldens första kvinnliga minister

Hon är känd för sin kamp på gatorna för kvinnors rättigheter och för ett självständigt Irak. Trots ständiga dödshot och trakasserier höll hon fast vid sin dröm om ett mer jämställt och jämlikt samhälle. 1958 lyckades Naziha al-Dulaimi som första kvinna någonsin ta plats i Iraks regering.
2024-02-22
Länk till avsnitt

Zheng Yi Sao ? piratdrottning

Zheng Yi Sao är piraten som under flera år härskade över världens största piratflotta på 70 000 män och kvinnor. Hon spred skräck i södra Kina i början av 1800-talet och besegrade alla som kom i hennes väg. Men hur kunde den lilla flickan som en gång i tiden tvingades arbeta som prostituerad förvandlas till en av världens mest fruktade pirater?
2024-02-15
Länk till avsnitt

Willi Münzenberg ? Sovjets PR-geni i väst

Willi Münzenberg var Lenins och Stalins propagandachef i väst. Han byggde upp ett propagandaimperium vars metoder kom att kopieras såväl av nazisterna som av CIA. Metoder som sedan levt vidare ända in i vår tids trollfabriker och åverkanskampanjer. Willi Münzenberg spelade ett högt spel och i oktober 1940 hittades han död i en skog i södra Frankrike. Trots sitt stora inflytande är Willi Münzenberg idag nästan utraderad ur historien.
2024-02-08
Länk till avsnitt

Fascismen

1919 samlades 300 socialister, syndikalister, feminister, konstnärer och stukade krigsveteraner i Milano. De bildade ett nytt parti, fascistpartiet, och till ledare valde de Benito Mussolini. Hur kommer det sig att rörelsen som den bildade vänsterradikalen Mussolini och hans kamrater skapade skulle leda till att människor deporterades till gaskamrarna i Auschwitz? Till en början tog Mussolini avstånd från nazismens rasteorier men började sedan gradvis anpassa sig till dem. Författaren Henrik Arnstad definierar fascismen som en ultra-nationalistisk rörelse som strävar efter nationens återfödelse. Många trodde att fascismen dog med Mussolini. Eller med Hitlers skott i bunkern. Men kanske finns lockelsen i det fascistiska budskapet kvar. Enligt författaren Göran Hägg pratar vänsterväljare i Italien fortfarande med värme i rösten om Mussolini.
2015-03-18
Länk till avsnitt

Kommunismen

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.
2015-03-11
Länk till avsnitt

Reformismen

1920 blev Hjalmar Branting Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Inte mycket i hans överklassbakgrund skvallrade om att han skulle bli socialist. Under 1880-talet möttes han av radikala strömningar på universitetet i Uppsala. Samtidigt förde August Palm den socialistiska rörelsen till Sverige och Branting blev anhängare. Han förde in partiet på en reformistisk väg som betonade samförstånd och breda lösningar. Visionen om en socialistisk omdaning av samhället förpassades till garderoben. I programmet medverkar SSU-ordföranden Ellinor Eriksson och Olle Svenning.
2015-03-04
Länk till avsnitt

Ekologismen

Under 1840-talet levde Henry David Thoreau eremitliv i Walden Pond i Massachusetts. Han skrev boken "Skogsliv vid Walden" om människans förhållande till naturen och var kanske den förste som tänkte tankar som senare skulle bli den gröna ideologin. Thoreau reagerade mot det moderna samhällets frambrytande konsumism och ansåg att man bör leva enklare. Han ansåg att man inte ska slösa bort sitt liv på meningslöst lönearbete utan hellre jobba mindre och leva mer. För många av sina samtida var han bara en knäppgök. Idag är det fler som förstår honom.
2015-02-25
Länk till avsnitt

Anarkismen

"Egendom är stöld", skrev den franske typografen Proudhon år 1840. Sen dess har anarkisterna strävat efter ett samhälle med kollektivt ägande och direkt demokrati. På ett bokcafé i Lund träffar vi anarkistveteranen Staffan Jacobsson som menar att anarkismen har rötter i antiken. Men det var först med Proudhon som ideologin blev sammanhållen. Han ville att arbetarklassen skulle organisera sig självständigt. I motsats till Marx ville han inte ta makten över staten, utan krossa den.
2015-02-18
Länk till avsnitt

Liberalismen

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.
2015-02-11
Länk till avsnitt

Feminismen

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.
2015-02-04
Länk till avsnitt

Konservatismen

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Den irländsk-brittiske filosofen Edmund Burke författade ett verk där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Burke menade att alla samhällsförändringar måste vara lagliga, bygga på samförstånd och ske gradvis. Svante Nordin som är professor i idé- och lärdomshistoria menar att konservatism handlar om idén att det finns något man vill bevara som är hotat av utvecklingen. Sara Skyttedal är ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund och tycker att förändringar ska växa fram organiskt. Hon gillar lag och ordning och är vän av försvaret.
2015-01-28
Länk till avsnitt

Penningpolitik

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit någon inflation alls i Sverige och det har lett till en exceptionell penningpolitik.
2015-06-10
Länk till avsnitt

Spekulation med pension

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga fonden, som har gått strålande. Av Roburs 21 fonder har 18 gått sämre än den statliga fonden. Men banken har tjänat över en miljard per år på sina fonder. Före detta generaldirektören KG Scherman var med och tog fram det nya pensionssystemet på 1990-talet. Nu är han kritisk och vill avskaffa premiepensionerna, som han tycker är rena rouletten.
2015-06-03
Länk till avsnitt

Alternativa banksystem

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar har en tendens att återuppstå vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Men några menar att hela systemet ändå måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Föreningen Positiva pengar vill att bankerna ska få mindre makt i samhället. Enbart Riksbanken ska få göra nya pengar eftersom affärsbankerna står för den största ökningen av mängden pengar och tjänar pengar på att låna ut pengar. Alf Hornborg är professor i humanekologi och har en idé om en helt egen valuta som ges ut av staten som en medborgarlön och är frikopplad från den globala finansmarknadens instabilitet. Valutan ska bara kunna användas lokalt för att främja närproduktion och därmed minska påverkan på klimatet.
2015-05-27
Länk till avsnitt

Statsskulden och marknaden

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i auktionerna. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Sverige hör till de länder som lånar till låg ränta och ibland till och med negativ ränta. Det innebär att de som köper statsobligationer betalar mer för dem än vad de kommer att få tillbaka i framtiden. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007. I vissa länder ökar hushållens skulder, i andra är det istället statsskulden som har fortsatt att växa.
2015-05-20
Länk till avsnitt

Evig tillväxt?

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Men finns det gränser för ekonomin? Kan tillväxten fortsätta för evigt? Begreppet tillväxt kan beskrivas som värdeökningen av de varor och tjänster ett land producerar. Samtidigt som ekonomin har fördubblats flera gånger om under de senaste hundra åren, så använder vi också fler prylar och förbrukar mer energi. På flera punkter har vår konsumtion nått en gräns som är skadlig för planeten. Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.
2015-05-13
Länk till avsnitt

Varför räddas bankerna?

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. Johan Hansing är chefsekonom på svenska bankföreningen. Han menar att en stor bankkollaps är oerhört svårhanterlig. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.
2015-05-06
Länk till avsnitt

Skuldtyngda hushåll

Viceriksbankschefen Cecilia Skingsley konstaterar att de svenska hushållen aldrig har varit så skuldsatta som idag, även internationellt sett. Reportern Natacha Lopez listar olika sätt man kan bli skuldsatt på. Josefin Klein berättar om hur hon blev skuldsatt redan när hon var tonåring och hade flyttat till eget boende. Rasmus Fleischer, doktor i historia vid Stockholms universitet, förklarar vad skuld är för något och hur skuldsättningen har ökat över tiden. Robert Olsson på Kronofogdens förebyggande verksamhet berättar att en viktig förklaring till att hushållens skuldsättning har ökat är avregleringen av kreditmarknaden som skedde på 80-talet.
2015-04-29
Länk till avsnitt

Riskfyllda lån

Att låna ut pengar är sällan riskfritt. När många låntagare samtidigt får problem med återbetalningar hamnar det finansiella systemet i kris. Den amerikanska bolånemarknaden kollapsade 2007 och krisen spred sig till Sverige året efter. För svenska banker uppstod problemen dock främst i Baltikum. Birgitta Forsberg, som skrivit en bok om Swedbank, menar att banken räddades av finansminister Anders Borg och skattebetalarna. Den ekonomiska smällen fick kunderna i Baltikum ta. Vi träffar även Swedbanks före detta ordförande Göran Collert och koncernkreditriskchefen Lars Erik Danielsson. Den senare har som uppgift att se till att banken inte tar oönskade risker. Men har bankerna lärt sig av sina misstag?
2015-04-22
Länk till avsnitt

Den uppfinningsrika marknaden

Derivathandeln växte fram inom det amerikanska jordbruket på 1800-talet. Då skörden kan bli väldigt olika från år till år påverkar det priset på spannmålet. Bondens liv blir svårt att planera eftersom det är omöjligt att veta hur mycket pengar den kommande skörden ger. Samtidigt är det svårt för företag som är beroende av vetet, som till exempel en bagare, att inte i förväg veta vad man kommer få betala för råvaran. På så sätt växte de första derivaten fram - som kontrakt på att en bonde om en viss tid skulle sälja en viss mängd vete till ett visst bestämt pris till en köpare. I nutid har derivathandel blivit mer och mer komplex. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna för både privatpersoner och samhället i stort.
2015-04-15
Länk till avsnitt

Ränta

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.
2015-04-08
Länk till avsnitt

Spekulationsbubblor

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Man köper tillgångar, inte för att använda dem, utan för att sälja dem vidare. Tulpanmanin i Holland på 1600-talet är den först kända spekulationsbubblan. Då drabbades bara de som handlade med lökar. Men i dagens globaliserade värld påverkas många fler när marknaden kraschar. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple i Malmö. Han arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.
2015-04-01
Länk till avsnitt

Vad är finansmarknaden?

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Idag är lån och handel med lån viktiga delar av finansmarknaden. Finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad. Detta har bidragit till att vi konsumerar mer, anser freds- och utvecklingsforskaren Erik Andersson och ekonomen Klas Eklund.
2015-03-25
Länk till avsnitt

Paradigm

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Implosion

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Hypotes

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Ontologi

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Diaspora

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Epistemologi

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Viktimologi

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Kausalitet

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.
2019-07-01
Länk till avsnitt

Dikotomi

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.
2015-10-21
Länk till avsnitt

Norm

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.
2015-10-14
Länk till avsnitt

Hegemoni

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.
2015-10-07
Länk till avsnitt

Appropriation

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.
2015-09-30
Länk till avsnitt

Intersektionalitet

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.
2015-09-23
Länk till avsnitt

Kontext

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.
2015-09-16
Länk till avsnitt

Struktur

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.
2015-09-09
Länk till avsnitt

Diskurs

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.
2015-09-02
Länk till avsnitt

Multiversum

Lever vi i ett universum där det finns parallella världar? Reportern Per-Axel Janzon träffar fysikprofessor Max Tegmark som har idéer om ett oändlligt antal universum. Enligt honom är allt i grunden matematik och han tror också att det finns parallella världar där allt som skulle kunna hända faktiskt händer. Författaren och vetenskapsjournalisten Helena Granström berättar om vad strängteori handlar om och hur de allra minsta partiklarna är uppbyggda och fungerar. Strängteoretikern Ulf Danielsson tror inte att allt är matematik, utan att den är ett redskap som människan uppfunnit. Han tror inte heller på att det i andra universum kan finnas världar som är exakt som vår.
2016-06-08
Länk till avsnitt

Det allra mesta är mörkt

Bara en liten del av allt som finns i universum är stjärnor, planeter och annat vi kan se med blotta ögat. Resten består av mörk materia och mörk energi. Men vad de är för något är det fortfarande ingen som vet. Mörk materia vill klumpa ihop materia medan mörk energi försöker slita isär den. Vad som händer med den mörka energin i framtiden kommer bli avgörande för universums öde. Kommer allt sluta i en kall, oändlig ödslighet?
2016-06-01
Länk till avsnitt

Vintergatan och solsystemet

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.
2016-05-25
Länk till avsnitt

Kvantfysikens mysterium

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.
2016-05-18
Länk till avsnitt

SF - verklighet eller fiktion?

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?
2016-05-11
Länk till avsnitt

Den oändliga stjärnkartan

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.
2016-05-04
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.