Hjärnpodden - Kristina Bähr

Alexander Löfgren har forskat och doktorerat på KTH. Han arbetade tidigt med agila arbetsformer och är nu aktuell med boken Smart samarbete - mot meningsskapande mikrosystem. 

I avsnittet pratar vi om hur grupper och team kan skapa goda vanor för att ta tillvara alla erfarenheter och kompetens i ett team för att öka den kollektiva intelligensen. Vi pratar också en del om vuxenutveckling och att komplexa arbetsuppgifter behöver alla för att lyckas ta sig vidare med lösningarna. 

Alexander Löfgren finns här på LinkedIn. https://www.linkedin.com/in/alexanderlofgren/

 

Vill du ha kontakt med Kristina mejlar du till [email protected] eller tar kontakt via hemsidan https://kristinabahr.se

 

Non Violent Communication kallas ibland för giraffspråket och kan vara användbart i relationer mellan människor. Dels är det ett sätt att kommunicera som minskar den emotionella färgningen av det vi säger, dels ökar den medvetenheten om våra behov - så att vi kan kommunicera om dem bättre. Det ger ett annat perspektiv på det vi är med om tillsammans och kan öppna upp för dialog, när vi är mindre dömande i våra samtal. 

Ola Schenström är allmänläkare och arbetar nu på Mindfulnesscenter sedan många år med att utbilda i Mindfulness och utbilda instruktörer i Mindfulness.  I det här avsnittet pratar vi om mindfulness och hur Non Violent Communication kan sammanföras och användas tillsammans och kanske även gagnar varandra. 

Läs mer om deras utbildningar, kurser, retreater, individuell coachning här: https://www.mindfulnesscenter.se/mindfulness-kurser-utbildningar/   Följ Mindfulnesscenter på Instagram här: https://www.instagram.com/mindfulnesscenter.se/   Prova att träna mindfulness online - Helt gratis i 14 dagar: https://learn.mindfulnesscenter.se/

Vill du ha kontakt med mig så maila gärna [email protected]

Alla avsnitt av hjärnpodden hittar du på https://hjarnpodden.se

 

Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity disorder och är en form av uppmärksamhetsstörning. Hur adhd ser ut hos olika olika individer är mycket olika och i en arbetssituation är det ibland svårt att orka med krav och svårt för arbetsgivare att förstå vad som varför det är svårt. Av den anledningen har Martina Nelson och Lotta Borg Skoglund skrivit en bok om Adhd på jobbet som släpps i augusti 2022. 

Gäst i avsnittet är Martina Nelson, som till vardags är psykolog och verksamhetschef och arbetar med olika psykologiska utredningar. Martina pratar om hur adhd på jobbet kan se ut, vilka behov som kan finnas. Ett litet snack om stämpelklocka hann vi med också. 

För att lyssna på Martinas medförfattare Lotta Borg Skoglund, så gå gärna tillbaka och lyssna på avsnitt 117, där Lotta pratar om kvinnor och flickor med adhd.  Vill du ha kontakt med mig så maila gärna till [email protected]

 

Tuva Novotny har skrivit manus och regisserat filmen Diorama. Filmen handlar om ett relationsdrama och parallellt med relationen får vi följa människans biologi, som spelar oss spratt ibland.

Vad händer när första förälskelsen och passionen lagt sig?

Hur kan vi hantera tristess i livet och relationer?

Vad behövs för att bibehålla närhet och förtroende och om vi nu ska gå skilda vägar, vad behöver vi för att fortsätta ha respekt för varandra? 

Det här är frågor som tas upp i filmen och till sin hjälp har Tuva fått vetenskapliga råd av bland andra Åke Pålshammar som även han är gäst i dagens avsnitt. Åke är neuropsykologiska och universitetslektor.

Tillsammans med Tuva och Åke pratar vi om vad som skulle behövas för att vi skulle öka förståelsen för de svårigheter som kan uppstå i relationer, vid uppbrott och efter och kanske kan vi hitta några nycklar för att komma vidare.  Här finns en trailer till filmen Diorama som har svensk biopremiär 6 maj 2022. https://www.youtube.com/watch?v=6ln1i0IYggM

På Youtube finns även Hjärnkanalen där Åke Pålshammar tar upp frågor kring hur vi människor fungerar med en hjärna... Den hittar du här. https://www.youtube.com/c/Hj%C3%A4rnkanalen

Vill du ha kontakt med Kristina mailar du som vanligt [email protected]

Https://kristinabahr.se

 

I det här avsnittet är professor Kerstin Uvnäs-Moberg gäst och pratar om sin nya bok Hundstund. Vi pratar om de goda effekter hundar har för vårt välbefinnande och hälsa och hur hundar kan finnas som stöd i olika sammanhang.  Utöver det handlar samtalet mycket om Kerstins viktiga bidrag till ökad förståelse kring oxytocinsystemet och hur det påverkar vårt samspel med andra på olika sätt. Dels kan vi öka oxytocin medvetet genom hjälpsamhet och att be om hjälp men även med beröring - kroppsligt och mentalt.  Samtalet handlar därför om att vara människa från väldigt många vinklar, som kommer ner till att vi har ett stressystem som skyddar oss vid potentiell fara och ett relationsskapande system där oxytocin spelar en huvudroll.  Lyssna och dela gärna! För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

Mer information om Kristina hittar du på hemsidan https://kristinabahr.se

 

Siri Helle beskriver i sin nya bok Känslofällan hur vi kan bli överväldigade av våra känslor och börja anpassa oss till känslor. Ibland leder det till att vi undviker att göra det vi egentligen vill göra för att rädsla eller osäkerhet tar över. I avsnittet pratar vi om hur vi kan ändra våra beteenden för att påverka känslor och tankar, d v s Siri utgår från kognitiv beteendeterapi för att lära sig att göra det vi vill.  Vi pratar om att hantera rädsla, stress och öka glädje bland annat. 

Siri Helle är kliniskt verksam psykolog och författare och har stort intresse att utbilda kring psykologi. 

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected] eller tar kontakt via hemsidan https://kristinabahr.se

 

Yoga har blivit populärt i Sverige och västvärlden de senaste 20 åren. I det här avsnittet av Hjärnpodden berättar Christina Andersson, psykolog och Sara Granström Powiecki, yogalärare om hur kroppen, sinnet och välbefinnande påverkas av att träna yoga. 

Yogaträning består av fler olika delar. Det handlar om fysisk styrka och kroppskontroll, men även fokusträning och närvaro. Det handlar även om att lugna sig själv och sinnet genom att koppla ihop andningen med den fysiska träningen. 

Sara är lärare för blivande yogalärare och berättar om sin erfarenhet kring vad hon ser hända med de som tränat yoga en längre tid och Christina är psykolog, som även forskar på compassion vid Karolinska Institutet.  Vill du lära dig mer om compassion finns ett helt avsnitt kring det med Christina Andersson tidigare publicerat i Hjärnpodden. (Avsnitt 140). Sara och Christina är aktuella med boken Yogahjärnan (utgiven vintern 2022). 

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till [email protected] eller kontakta mig via hemsidan https://www.kristinabahr.se

 

I det här avsnittet berättar professor Agneta Herlitz om spännande skillnader mellan kvinnor och män i deras minnesfunktioner. Det finns skillnader i hur kvinnor och män lagrar minnen av  episodisk karaktär och semantisk karaktär.  Agneta Herlitz är professor vid Karolinska Institutet. 

Vad episodiska minnen och semantiska minnen när berättar Agneta om i Hjärnpodden.

Vi pratar även en del om de skillnader som finns i intressen mellan kvinnor och män och hur det möjligen kan påverka hur lätt vi har att lära oss liknande saker. 

Vill du ha kontakt med Kristina mailar du lättast till [email protected] eller går in på hemsidan https://www.kristinabahr.se

Alla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

Där finns alla publicerade avsnitt att lyssna på - med prenumeration. 

Gäst i avsnittet är Jonna Bornemark, professor i praktisk filosofi vid Södertörns högskola. Jonna är även författare till böckerna "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar (2020). 

I avsnittet pratar vi om hur omdömet är en mänsklig faktor som inte går att ersätta med manualer och Artificiell Intelligens, utan behövs som en komponent för att kunna ta snabba beslut under oklara förhållanden. 

Omdömet behöver tränas och läras ut på ett regelbundet sätt under hela yrkeslivet. Vi pratar därför om hur administration och styrsystem som NPM (New Public Management) kan ge för lite tid till just utvecklandet av mänskligt omdöme. 

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]  eller genom hjarnpodden.se 

Kristina Bähr Hemsida

Alla publicerade avsnitt finns på hjarnpodden.se 

 

Compassion betyder medkänsla på svenska och innebär att kunna känna med sig själv och andra när vi har det svårt eller lider. Forskningen kring compassion visar att vi kan öka vårt eget välbefinnande genom att träna på att känna med oss själva och känna med andra vid svårigheter, motgångar, smärta eller lidande. Lidande vill vi helst undvika, men att erkänna att det finns och att våga leva med motgångarna kan komplettera livet. Att träna compassion ökar ofta tolerans och förståelse för andra och oss själva, acceptans och motståndskraft vid svårigheter.

Christina Andersson är klinisk psykolog och forskar på stress och compassion på Karolinska Institutet och har skrivit boken Compassioneffekten (2017).

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected] eller tar kontakt via hemsidan https://exist.se

Alla avsnitt finns på https://hjarnpodden.se med prenumeration.

I det här avsnittet har jag förmånen att få prata med Bertil Thomas som är aktuell med den andra upplagan av boken ?Personlig utveckling från grunden?. Bertil är biträdande professor på Chalmers i Göteborg och har bland annat forskat om neurala nätverk och utvecklat högskolekurser i ledarskap och personlig utveckling. Bertil har även skrivit böcker tidigare om bland annat kognitionsvetenskap och lärande.

I det här avsnittet diskuterar vi hur studenter ser på detta med personlig utveckling, men vi pratar också om olika sorters tankar, om mental träning och om självledarskap.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected] eller tar kontakt via hemsidan https://exist.se

Alla avsnitt av Hjärnpodden finns på http://hjarnpodden.se och går att lyssna på med prenumeration.

I det här avsnittet pratar vi om hur positiva organisationskulturer kan ha olika effekt på hur organisationerna och människor i organisationerna hanterar misstag. Dels kan organisationer berätta om känslorna det innebär att göra bra för kunder eller så kan man ha positiv syn på förmågor hos människor och i organisationen.

Mer om denna forskning berättar Jonas Dahl, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm (SSE) och organisationskonsult och Andreas Werr, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Den här forskningen tangerar dynamiskt och statiskt mindset, och visar att ett statiskt mindes kan uppstå trots en positiv företagskultur.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet maila till [email protected] eller kontakta via hemsidan https://exist.se

Alla tidigare avsnitt av Hjärnpodden finns på https://hjarnpodden.se

 

I det här avsnittet berättar Kent Werne om hur konspirationsteorier uppstår och att människors hjärna verkar gilla konspirationsteorier. Det är dessutom utbrett i världen och tycks öka i oroliga tider. I avsnittet berättar Kent om sin första kontakt med konspirationsteorier och hur han har levt undercover i grupper på sociala medier för att följa strömningar kring konspirationer.

Konspirationsteorier är inte något nytt utan kan spåras tillbaka till digerdödens tid och säkert innan dess också eftersom det är tilltalande för hjärnan med enkla lösningar.

Kent Werne är journalist och författare och har bland annat skrivit en bok som heter Konspirationsfeber (2021) och dessförinnan boken Allt är en konspiration (2018).

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected] eller tar kontakt via hemsidan - https://exist.se

Alla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på https://hjarnpodden.se  där alla gamla avsnitt finns tillgängliga med prenumeration.

I det här avsnittet gästas Hjärnpodden av Sara Damber, grundare till Friends, som verkar för att minska mobbning och kränkningar i skolan. Sara är aktuell med boken "En handelsresande i godhet: min rapport från folkrörelsen som blev industri".

Samtalet kom att handla om allt från personlig historia till politik och demokrati. Sara har arbetat inom olika verksamheter - både inom privat och statlig sektor och kommer med kloka perspektiv på hur mod och integritet behöver finnas i arbetslivet, föräldraskapet och i mellanmänskliga relationer.

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt till [email protected]

Alla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

Mer information hittar du på https://exist.se

 

Pär Lager arbetar med organisationers lärande på olika sätt och har lång erfarenhet av lärande på olika nivåer. I det här avsnittet pratar vi om de båda typerna av lärande på jobbet - Upskill och Re-skill - som båda kommer vara aktuella redan nu och i framtiden. Upskill handlar om att möta de krav som ställs i arbetslivet och den utveckling som pressas på från andra håll och re-skill om att utbilda sig för ett nytt jobb eller nya arbetsuppgifter. Det här kan kännas pressande och jobbigt för några och stimulerande för andra.

Pär Lager har varit gäst i Hjärnpodden tidigare och vill du lyssna på det avsnittet så går du hit: https://hjarnpodden.se/78-kommunikativt-ledarskap-par-lager

För att komma i kontakt med Kristina Bähr efter avsnittet mailar du lättast till kristina (At)exist.se

eller tar kontakt via hemsidan https://exist.se

 

Läkarna Ullakarin Nyberg och Stefan Einhorn har tillsammans med Kattis Ahlström skrivit boken "Konsten att mötas" om hur möten påverkar mänskliga relationer och hur viktigt det är att arbeta för att bli bättre på mellanmänskliga möten hela tiden. I podden pratar vi om möten som företeelse och kraften i möten mellan människor, att bli sedd och lyssnad på. Stefan Einhorn är professor i molekylär onkologi och författare till 12 böcker och Ullakarin Nyberg är psykiater som arbetar med människor i suicid och arbetar även med efterlevande efter suicid. Båda två har lång erfarenhet från svåra samtal och därmed möten med andra människor.

VIll du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

och du kan även kontakta kristina via hemsidan https://exist.se

Alla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

 

Maria Farm har skrivit en omtalad bok som heter "Han är så bra på att ta egentid" som handlar om hur strukturer i samhället fortfarande har betydelse för hur kvinnor och män fördelar tid och arbete i hemmen.

I avsnittet pratar vi en del om det och om hur kvinnor får förhålla sig till strukturer - ofta på ett omedvetet sätt - för att fortsätta vara respekterade och omtyckta.

Jämställdheten har kommit långt i Sverige på 100 år, men det återstår fortfarande en hel del strukturer som bibehåller gamla mönster, både privat och på arbetsplatser.

Maria Farm är psykolog och psykoterapeut och författare till fyra böcker.

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt till [email protected]

https://exist.se

Alla avsnitt sedan 2015 finns på http://hjarnpodden.se

 

I det här avsnittet pratar Kristina med Margaretha Öström, som har skrivit om hur mindfulness kan gagna ledarskap genom att på olika sätt påverka vår pannlob och självmedvetenhet. Att vara medvetet närvarande kan öka förmågan att fokusera på rätt saker, minska risk för att reaktioner på våra naturliga emotioner kommer i vägen för våra relationer och beslut.

Margarethas bok heter "Hållbar hjärna med mindfulness" och kom ut 2021.

Samtalet handlar en hel del om erfarenheterna av mindfulness, effekterna i kropp och hjärnan och hur det kan ge nytta för ledarskap. För att kontakta Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected] eller kontaktar Kristina via hemsidan https://exist.se

 

I det här avsnittet pratar vi om hur vi håller balans mellan hjärnans olika system för att bibehålla hälsa och öka vårt välbefinnande. Lenas nya bok Livskoden gavs ut i augusti 2021 och har redan sålt i flera tusen exemplar. Lenas förmåga att sätta enkla ord på komplexa samband, så vi har ett gemensamt språk när vi ska komma vidare är unik. I avsnittet berättar Lena om hur vi medvetet kan stötta oss själva och våra olika delar i hjärnan på olika sätt. Vi pratar också om varför det är viktigt att prata snällt med oss själva minst tre gånger oftare än negativt. (Gör vi det?) Losado's ratio.

Lena Skogholm är beteendevetare med en egen historia av att vända en mycket begränsad livsföring till följd av sjukdom genom att välja att fokusera på det som fungerar. I slutet pratar vi också om en spegel vi har god användning av i relationer... Boken Livskoden hittar du bl a här. https://www.bokus.com/bok/9789198639988/livskoden-enligt-hjarnan-bygg-starka-hjarnmuskler-som-laddar-dig-med-energi-ger-livsgladje-och-en-airbag-mot-stress/

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du [email protected]

 

I det här avsnittet pratar Kristina med Maria Ergül om hur arbetsplatser kan arbeta främjande för psykisk hälsa på arbetsplatser på ett mer strukturerat sätt. Det behövs oftast inga extra inköpta insatser utan det räcker oftast att se över vilken arbetskultur, värdegrund, struktur man har och arbeta med regelbunden återkoppling och struktur.

Maria Ergül är HR konsult, författare och initiativtagare till nätverket Vägra väggen, som arbetar för att minska stressorsakad psykisk ohälsa. På arbetsplatser finns en del enkla tips att göra redan i dag för chefer och medarbetare.

För att kontakta Kristina efter programmet mailar du som vanligt [email protected]

 

Fler avsnitt hittar du på http://hjarnpodden.se

 

I det här avsnittet pratar Kristina med Lars-Johan Åge om superkraften i att vara omtyckt. Betoningen ligger på att vara - inte så mycket att göra eller prestera.

Äkthet, positivitet och relevans är bidragande delar i detta med omtyckthet.

Vad är det som gör att vissa människor är omtyckta och inte nödvändigtvis populära och vice versa? Vad är det som gör att omtyckthet är en helt avgörande egenskap när vi kommer till förhandlingssituationer? Vad finns det för likhet mellan att förhandla med sin tonåring och i ett gisslandrama?

Det och mycket annat pratar vi om i avsnittet. Lars-Johan Åge är professor i företagsekonomi från Harvard Business School och arbetar nu vid Högskolan i Gävle.

Boken "Omtyckt. Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant" hittar du bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789179651039/omtyckt-superkraften-i-att-vara-akta-positiv-och-relevant/?gclid=Cj0KCQjwh_eFBhDZARIsALHjIKdl6xxD6y3F5ZN58o80dwpRjIJ_J1jIgBGjq7zxVloVszjDn1gYYlIaAvDSEALw_wcB

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

 

I det här avsnittet pratar jag med organisationspsykolog Anders Rydell som är aktuell med boken "Arbetet på jobbet. om bök och bröte i arbetslivet" (Natur och Kultur, 2021)

Vi pratar om de trender i vår (arbets)miljö som påverkar vår vardag och vårt liv genom att öka stress när det blir obalans mellan krav och ansvar. 

VI pratar även om vad du som chef och medarbetare kan göra för att motverka en del av den här obalansen. 

Anders Rydells bok finns att köpa bland annat på Bokus och Adlibris. 

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så mailar du lättast till [email protected]

 

Engagemang på jobbet och för våra jobb är något som vi förutsätter, men en undersökning från Gallup 2013 visade att bara 16 % är engagerade på jobbet. Professor Rikard Larsson, Lunds Universitet med kollegor har undersökt hur engagemang är kopplat till fyra olika karriärsinriktningar. Du kan vara expert, arbeta linjärt, vara utvidgande eller episodiker i dina karriärsval. Vad det handlar om och hur man förhåller oss i de olika inriktingarna pratar vi om i detta avsnitt.

Vill du fördjupa dig mer i de här frågorna så finns hela undersökningen här: https://www.icloud.com/iclouddrive/07w7cRvBG8o54yFEnMyTUvo6w

Vill du ha kontakt med Kristina så mailar du [email protected]

Rikard Larsson finns på Decision Dynamics och Lunds Universitet.

Det här avsnittet handlar om sexualbrottets psykologi och gäst i avsnittet är psykolog Johanna Lätth som är specialist inom forensisk psykologi och arbetar inom kriminalvården med de här frågorna.

Sexualbrott är ett ämne som väcker många starka känslor och det är en mycket komplex bild som uppstår runt brottet. Johanna har arbetat med de här frågorna i över 10 år och har nu skrivit en bok som heter "Sexualbrottets psykologi. Bemötande, bedömning och behandling" Gothia Kompetens förlag.

I avsnittet pratar vi om statiska och dynamiska riskfaktorer och hur behandling av sexualbrott sker. Vi pratar om mänskliga försvar, skyddsmekanismer och de starka känslor som omger de här brotten. Boken fördjupar den här kunskapen och rekommenderas varmt för den som är intresserad.

Länk till Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789177412007/sexualbrottets-psykologi-bemotande-bedomning-behandling/

Till adlibris:

https://www.adlibris.com/se/bok/sexualbrottets-psykologi-bemotande---bedomning---behandling-9789177412007

 

Cristian Rück är psykiater och professior i psykiatri vid Karolinska Institutet. Christian är aktuell med boken "Olyckliga i paradiset: varför mår vi dåligt när allt är så bra? (Natur och Kultur. 2020)

Boken tar upp hur synen på psykiatriska sjukdomar och tillstånd förändrats de senaste hundra åren och hur synen på hälsa och ohälsa förflyttats när kontexten - vår samhällssyn - förändrats. Hur kommer det sig att psykiska tillstånd blivit vanligare? Eller har de inte det?

I det här avsnittet pratar vi om människors lidande och relation till psykisk hälsa och ohälsa. VI berör relationen mellan lidande och pandemi och pratar en hel del om acceptans och coping och resiliens.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

 

Det här är det tredje avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen. Vi gör dessa avsnitt under hashtaggen #välmående2020

I det här avsnittet fortsätter vi utforska hur vi människor gör snabba antaganden/tankar och ibland (ganska ofta)hamnar i tankefällor som sätter krokben för oss själva, vår utveckling och ibland ställer till det i relationer. Tankefällor är de snabba slutsatser vi gör i form av snabba tankesystemet, som är ett sätt för att spara energi. Att utmana sina tankefällor kan vara hjälpsamt när vi hamnar i situationer som känns ohanterliga. Att ställa sig några kontrollfrågor kan bidra till att vi kan bedöma situationen mer realistiskt och inte så överväldigande. Här finns en länk till tankefällor och de kontrollfrågor man kan ställa när man "hör" sig fastna i en tankefälla.

https://www.dropbox.com/s/j6mbf3hmkqt36jd/utmana%20tankef%C3%A4llor.pdf?dl=0

Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ?Hälsa för lärande ? lärande för hälsa? för Skolverket.

Petris senaste bok ?Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan? berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt till [email protected]

 

Det här är det andra avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen.

I det här avsnittet följer vi upp förra avsnittet kring medvetenhet kring sitt eget tänkande och emotionerna vi har och kopplar det till hur vi faktiskt kan använda den informationen vidare.

I avsnittet introducerar vi tre verktyg för välmående; Tacksamhetsdagbok - att skriva gör tänkandet långsammare och kan hjälpa oss att få syn på det som är hjälpsamt i livet. Att varje dag skriva tre saker som du är tacksam för och koppla det till "varför" det hände ökar medvetenheten om de hjälpsamma situationer du medvetet kan använda dig av för att öka välmåendet.

Tacksamhetsbrev: Att skriva ett handskrivet brev till någon och TACKA FÖR NÅGOT DE GJORT som betytt något för dig, och motivera varför det var viktigt, kommer att påverka både dig och den som får ditt brev. Skriv ett brev, sätt på ett frimärke, ta en bild och lägg ut i sociala medier med hashtagg #välmående2020 så skapar vi välmående för fler. Både för dig och den andre. :)

Förundran: Att medvetet fånga de vackra stunderna i naturen, i möten med andra, i nyfikenhet eller harmoni och skriva ner eller självprata kring det kan vara ett sätt att förlänga den känslan några sekunder och efter träning kunna återvända till det för tröst eller lugn. De här verktygen presenteras i en kortversion i ett kort avsnitt efter detta.

 

Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ?Hälsa för lärande ? lärande för hälsa? för Skolverket. Petris senaste bok ?Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan? berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

 

Det här är ett kortare avsnitt som bara innehåller det du kan träna på när det gäller medveten närvaro och att rikta uppmärksamheten.

Det är första delen i att träna på att tänka kring sitt eget tänkande och bli mer medveten om vad som händer - när det händer.

SOAS - Stanna, observera, acceptera eller släpp.

En mental stoppknapp och att fokusera på andningen kan hjälpa till att skapa distans och avstånd till den tanke och känsla som annars kan ta över och kännas överväldigande.

Det här är första avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre ? trots motgångar, oro och svårigheter.

Gäst i detta och kommande avsnitt är Petri Partanen. Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ?Hälsa för lärande ? lärande för hälsa? för Skolverket. Petris senaste bok ?Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan? berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/

I detta första avsnitt pratar vi om meningen med att tänka kring sitt eget tänkande - metakognition/mentalisering. Vi pratar också om sätt vi kan göra för att förstärka möjligheten att kunna tänka kring våra tankar och emotioner och ger exempel på några verktyg som går att använda. Exempelvis att skriva, prata med sig själv eller någon annan och medveten närvaro.

Medveten närvaro tas upp från Petris sätt att se det hela. Sista delen av avsnittet innehåller övningarna och verktygen och kommer som en kortare del efter detta avsnitt som ett eget avsnitt kring "verktyg för välmående".

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du [email protected]

Använd gärna Hashtag #välmående2020 för att sprida verktygen vidare. Någon i din närhet kanske kan ha nytta av den här serien.

Det här avsnittet gästas av Katarina Graffman och Mikael Kurkiala. Samtalet handlar om att vara människa i vår samtid och hur vi påverkas av konsumtion och ovissheten i pandemins spår.

Vad händer när vi lever i en illusion av att det går att uppnå ett perfekt liv, samtidigt som marknadsföringen inte alls vill att vi ska uppleva vårt liv som perfekt?

Hur kan vi förhålla oss i pandemins spår när det som tidigare uppfyllt livet i form av semestrar och konsumtion av prylar ställs åt sidan för andra värden?

Hur kan den moderna människan förhålla sig till ovisshet och hur kan vi se på välmående i en orolig tid? Detta och mycket mer tar vi upp i avsnittet.

Katarina Graffman är doktor i kulturantropologi och Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi i Uppsala universitet.

Katarina Graffman har skrivit böckerna "Vi är vad vi köper" tillsammans med Jacob Östberg och "På spaning efter den tid som kommer. Bubblor, skam och andra fenomen" även den med Jacob tillsammans med Emma Lindblad.

Mikael Kurkiala har skrivit boken "När själen går i exil. Modernitet, teknologi och det heliga".

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du [email protected]

- precis som vanligt.

Hilda Johnsson har arbetat som skolkurator och under den tiden utvecklat ett arbetssätt som kopplar den psykosociala insatsen till läroplanens kapitel 1 och 2 och arbetar närmare eleverna. I skolan är målet att arbeta mer främjande och förebyggande, alltså innan problem har uppstått, eller i alla fall avvärja de problem som uppstår för elever. Många gånger är det svårt för elevhälsans olika funktioner att hitta en arbetsform som fungerar. Hilda beskriver i sin bok ett sätt att komma bort ifrån det enskilda elevarbetet och istället nå många fler elever på skolan med verktyg och normskapande diskussioner.

I avsnittet lyfter vi de arbetsområden som Hilda identifierat som nycklar till att kunna prata om de frågor som många elever behöver stöd och hjälp med individuellt och istället lära eleverna att resonera i de frågorna tidigt.

Hildas bok heter Kurator 2.0 och släpptes i maj 2020.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

 

Henrik Brändén har skrivit en bok som heter "Själens biologi och vår fria vilja" som kom ut april 2020. I den boken har han följt sin nyfikenhet på vad som händer när vi tänker, minns, är ledsna eller arga och sökt efter den forskning som i dag ligger till grunden för den förståelse vi har för människans tänkande och hjärna. I boken fördjupar han sig kring kropp och själ, förnuft och känsla och arv och miljö.

Henrik Brändén har forskat inom immunologi och skrivit läroböcker i bl a Molekylärbiologi och Grundläggande immunologi. Samtalet handlar om hur psykologisk och neurovetenskaplig forskning närmat sig varandra och nu överlappar varandras områden. Det påverkar även hur vi kan se på människan och hennes tänkande och sjukdomar.

Henriks bok finns att beställa här: https://www.bokus.com/bok/9789187393570/sjalens-biologi-och-var-fria-vilja/

Vill du nå Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

 

När en chef behöver ha svåra samtal med sina medarbetare kan det ofta innebära att chefen själv blir utsatt. Detta har Jakob Carlander mött många gånger i sitt arbete med chefer i människonära yrken och till sist blev det en bok, som ger chefer ett stöd i hur de kan resonera och tänka kring de utmanande samtal de behöver ha med sina medarbetare.

Jakob Carlander är psykoterapeut och chefshandledare. Han har en bakgrund som utbildad präst och har nu arbetat som psykoterapeut i nästan 20 år. Boken Utmanande Samtal - Handbok för chefer kommer ut i april 2020. I avsnittet tar vi upp en del råd och tips för alla som arbetar i människonära yrken.

Exempelvis rekommenderar JO (justitieombudsmannen) att vi ska vara sakliga, konkreta, hålla en god ton och inte vara godtyckliga. De råden tar dig långt även som chef menar Jakob även gäller dig som chef.

Som bonus finns en film på Youtube där Kristina pratar om svåra samtal, mest riktat till rektorer. Den filmen hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=tbyp8GFXLBk&feature=youtu.be

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

 

I det här avsnittet tar vi upp Adhd och ADD hos flickor och kvinnor. Adhd hos flickor har en hel del aspekter som skiljer sig från pojkars och mäns Adhd. Dels handlar det om hur det visar sig och hur kvinnors hormoner förändras efter pubertet och under fertilt liv.

Lotta Borg Skoglund är psykiater och har arbetat med riskbruk av alkohol och droger och genom det kommit in på bidragande faktorer i detta. Lotta har även arbetat länge med just Adhd utredningar för vuxna och barn och har träffat många flickor och kvinnor, som samtidigt berättar om den oerhörda trötthet det innebär att inte kunna dosera sin volymknapp av aktivitet. Antingen är hon "av", loj och verkar håglös, eller så är hon 100% "på". Lagom finns liksom inte. I det här avsnittet tar vi upp frågan om hur flickor och kvinnor kan med hjälp av förståelse för sin funktion kan bättre hantera sina egenskaper och även få rätt hjälp och stöd i sin miljö.

Lottas bok gavs ut i mars 2020 och heter - "Adhd - från duktig flicka till utbränd kvinna". Du hittar boken bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789127827257/adhd-fran-duktig-flicka-till-utbrand-kvinna/

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

Depersonalisationssyndrom är ett relativt okänt syndrom, som drabbar unga människor i övre tonåren och runt 20- års ålder. I symptombilden förekommer en känsla av att inte riktigt känna sig som en del av den "verkliga världen", inte riktigt känna igen sig själv, sin kropp eller sitt känsloliv.

Tillståndet är genom att det är så okänt svårt att få rätt hjälp för och psykologen Anna Strid har genom sin bok "Overklighetskänslor - om depersonalisationssyndrom" gjort en stor insats genom att sammanfatta vad det innebär att vara ung, inte förstå sin symptombild och mötas av okunskap när man söker hjälp. Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789177410102/overklighetskanslor-om-depersonalisationssyndrom/

Eftersom en del unga upplever sig tomma och känslomässigt avdomnade kan det ibland förekomma självskadebeteenden för att "känna något alls". Det innebär även en hel del existentiella grubblerier. Ett kännetecken är att personen är fullt medveten om att upplevelsen inte stämmer - inte är riktigt verklig. Men det är "som om" man är avskärmad, fast man vet att det inte stämmer.

Depersonaliseringssyndrom kan vara en effekt av psykologiskt våld och räknas som ett sätt att försvara sig mot psykologisk smärta. Tillståndet räknas som en form av dissociation, där människor försvarar sig och sin personlighet från för mycket psykologisk smärta.

I avsnittet berättar Anna Strid om hur hon fick namn på tillståndet och vad det är för något under sina studier vid psykologprogrammet i Lund. Länk till hennes och Leif Månssons examensuppsats hittar du här: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7793845&fileOId=7793908

För kontakt med mig efter avsnittet: Maila till [email protected]

 

Anna Borg är specialpedagog, som har arbetat i Salems Kommun, Nytorpsskolan och på centrala elevhälsan i kommunen. Tillsammans med skolpsykolog Gunilla Carlsson- Kendall har de skrivit en bok som heter "Utanförskap i skolan - förebygg och åtgärda frånvaro med Nytorpsmodellen". Anna har även jobbat vidare med frågorna via (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND).

Anna arbetade som mentor för en högstadieklass i 3 år och som så många högstadielärare lämnade hon ut almanackor till sina elever. När eleverna inte klarade av sin planering med kalendern och det blev en diskussion om att lärarna inte skapade möjligheter för eleverna att göra någon planering började det stora arbetet. Eleverna och Anna pratade om motivation, drivkrafter och struktur som krävs för att lyckas med det man vill. Klassen hade från början 50 % åtgärdsprogram, men i år 9 hade ingen elev åtgärdsprogram.

Samma arbetssätt och elevsyn har de sedan provat i arbetet med problematisk skolfrånvaro med mer känsla av sammanhang, autonomi och kontroll. Lyssna gärna på hur skolan kan hjälpa till på ett mer medvetet sätt när elever är på väg att ge upp sin inlärning.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

Tydliggörande pedagogik fungerar för att göra det tydligare vad som krävs av dem i skolan. Det är särskilt bra för elever med exempelvis autism eller ADHD i skolan men även vid alla tillfällen där det pågår något i elevernas liv som kan störa inlärningen. Det kan räcka med att vara kär eller att ha bråkat med sina föräldrar på morgonen.

Ann Lingren är specialpedagog och gymnasielärare och har tillsammans med David Edfeldt, Anna Sjölund och Annelie Karlsson skrivit boken "Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik". Ann har även varit medförfattare för boken som riktar sig till grundskolan. Ann Lindgren är i dag verksam i Norrtälje kommun i centrala elevhälsan.

I det här programmet pratar vi en hel del om exekutiva förmågor, hur tydlig pedagogik kan skapa en struktur att hålla sig i ? både för undervisande pedagoger som för elever. 

För kontakt med Kristina efter programmet kan du maila [email protected]

Alla avsnitt av Hjärnpodden finns att lyssna på med prenumeration på http://hjarnpodden.se

 

Malin Valsö är skol- och organisationspsykolog med lång erfarenhet i skolans väld. Tillsammans med Frida Malmgren har hon samlat ihop tips på hur lärmiljön ? barns och lärares arbetsmiljö - i skolan kan underlättas och förbättras med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Många gånger visar elever symptom på att ha svårt att koncentrera sig i skolmiljön och många gånger kan det avhjälpas genom att undanröja buller, störningar och annat genom att förbättra ventilation, avskärma klassrum, minska antalet glasväggar ut mot korridorer och annat. Lyssna gärna på Malins kloka synpunkter, som även angår vuxnas arbetsmiljö på jobbet. Alla behöver få chans att göra ett bra jobb. I avsnittet lyfter vi elevers arbetsmiljö, men tankarna är relevanta även för vuxna.

För att nå Kristina mailar du till [email protected]

Fler avsnitt finns att lyssna på på http://hjarnpodden.se

Länk till Malins och Fridas bok hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789144119236/fysisk-larmiljo-optimera-for-trygghet-arbetsro-och-larande/?source=googleps&gclid=Cj0KCQjw9fntBRCGARIsAGjFq5H8Dm7bZVJQtBmL0x1MDHVmWVscH6j4dMzjHRlHNPReEAfd0qkD6fsaAmpqEALw_wcB

 

Efter ett långt sommaruppehåll i Hjärnpodden (p g a bokskrivande) är Hjärnpodden tillbaka igen med en ny spännande intervju. Denna gång pratar jag med Linus Jonkman, som skrivit ett par böcker om vad det innebär att vara introvert och styrkan med introversion. I det här avsnittet pratar vi om introverta personlighetsdrag i arbetslivet, samhället och i skolan och hur det kan ha betydelse för koncentration och prestation. Det handlar även om att hushålla med energi och att fungera optimalt i sin arbetsmiljö i vardagen. Linus Jonkman är författare, föreläsare och verksamhetsutvecklare och har skrivit ett flertal böcker. Boken "Introvert - den tysta revolutionen" belönades som Årets HR bok 2013. Linus har arbetat som HR chef tills alldeles nyligen. Vill du läsa Linus blogg så hittar du den här:http://www.linusjonkman.com/ Jag kan varmt rekommendera både Introvert - den tysta revolutionen och Själv: kraften i egentid. Vill du ha kontakt med Kristina så mailar du lättast till [email protected] Tack för att du lyssnar!

Inför semestertiden kommer nu ett lämpligt avsnitt om att ta paus och göra något annat. Patrik Hadenius är journalist och har fördjupat sig i pauser, något vi alla älskar att ha men ändå måste ursäkta när vi har.

Hur kommer det sig?

Vad har vi för relation till pauser i samhället och varför är pauser viktiga?

I avsnittet ägnar vi oss åt pauser från olika synvinklar och enligt Kristina handlar det om att kunna ha tråkigt, medan Patrik inte riktigt blivit vän med ordet tråkigt.

Jag ber om ursäkt för ljudet i introduktions- och avslutningen. Vid redigeringen är jag på resande fot (Almedalen) och har inte tillgång till min vanliga mikrofon.

Håll tillgodo och ha en underbar sommar! Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så kan du maila [email protected]

Känslor och emotioner finns i våra liv dygnet runt, alla dagar på året. De ger information och driver våra beteenden. Ibland är känslor sköna och ibland är de väldigt besvärliga och dessutom kan det vara svårt att tolka vad de egentligen handlar om.

Hanna Sahlin är psykolog och har forskat på emotionell reglering. Dessutom har Hanna arbetat länge med DBT ? dialektisk beteende terapi ? som går ut på att lära sig olika sätt att hantera och förstå sina känslor och reaktioner. I avsnittet pratar vi om känsloreglering, nyttan med känslor, feltolkningar, självskadebeteende, psykoedukation och en hel del annat som rör att vara människa.

Vill du lära dig mer om emotionell reglering kan du läsa Hannas och Elizabeth Malmquist bok som heter "Känslor som kraft eller hinder - En handbok i känsloreglering". https://www.bokus.com/bok/9789127822184/kanslor-som-kraft-eller-hinder-en-handbok-i-kansloreglering/

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till [email protected] eller via Hjärnpoddens sida på Instagram eller Facebook.

Tack för tålamodet mellan avsnitten och att du fortfarande lyssnar!

I det här avsnittet gästas Hjärnpodden av Elza Dunkels som forskar kring ungas nätanvändning och nätkulturer, säkerhet on-line, attityder och makt. Elza Dunkels är PhD vid Umeå Universitet, lektor och forskar kring de här ämnena. Samtalet kom att handla om alltifrån sociala medier, psykisk ohälsa, makt, demokratiseringsprocesser och informationsrevolutioner. Vi tar också upp frågan kring den möjlighet sociala medier innebär för samhällets grupper, som normalt haft svårt att göra sig hörda. Vi kom den att prata om det känsliga ämnet kring hur vuxna utövar makt mot barn i vardagen, något som vi båda arbetar för att motverka. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet är det lättast att skick meddelande via Hjärnpodden på Facebook eller via Instagram Elza Dunkels går att följa via Instagram @dunkels För att få tillgång till alla avsnitt kan du gå till http://hjarnpodden.se

I det här avsnittet diskuterar vi skärmar utifrån ett mindre alarmistiskt perspektiv och istället vad skärmtid OCKSÅ innebär för människor. Det finns forskning som belyser att skärmar kan fylla en viktig funktion för människor och Siri Helle har nyligen givit ut en bok som tittat på forskning som även belyser den sidan.

Vi ska betänka att vår hjärna dras mot sensationella nyheter och faror och förstorar upp den informationen, men att det finns studier som visar annat ? som inte får samma utrymme i vardagens mediautrymme. Det ger helt enkelt inte lika säljande rubriker.

Det vi diskuterar i avsnittet är det problematiska med den skuld och den skam som många känner för att de låter sina barn använda skärmar (alls) och att vi missar att det faktiskt är till nytta för många människor.

Vill du läsa Siris bok så finns länken här: https://www.bokus.com/bok/9789127824362/smartare-an-din-telefon-hur-du-anvander-mobilen-for-att-ma-battre-bli-effektivare-och-starka-dina-relationer/

 

Alla gamla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

För att kontakta Kristina så mailar du [email protected]

 

I det här avsnittet pratar vi om tillitsbaserad styrning till skillnad från kontrollbaserad styrning. Hur påverkar tillit en organisation? Vad krävs för tillit - både mellanmänskligt och organisatoriskt för att ändra en företagskultur?

Louise Bringselius har forskat på organisationsförändringar bl a och har arbetat med IT frågor. Nu är Louise docent i Lund - i organisation och ledning (företagsekonomi). I samtalet insåg jag att oavsett vilken ingång vi har i organisationer och ledning så kommer vi fram till samma sak.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet går det att maila till [email protected]

Louise bok finns att köpa bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789172511941/tillit-en-ledningsfilosofi-for-framtidens-offentliga-sektor/

Fler avsnitt av hjärnpodden och tillgång till alla tidigare 106 avsnitt kan du få via http://hjarnpodden.se

 

Fysisk aktivitet är viktigt för vårt lärande på många olika sätt. Det ökar beredskapen för lärande genom det nervcellsnybildande ämnet BDNF.

Fysisk aktivitet påverkar koncentration, förbättrar vårt minne och ökar vårt välmående ? dels genom att minska stress. Det är bakgrunden till Hjärna-Puls- Glädje konceptet som utvecklats av bl a Mark Siegbahn.

I avsnittet pratar vi om hur man praktiskt kan genomföra fler fysiska aktiviteter under skoldagarna och hur det påverkar elever till ökat lärande och ökad hälsa. Vi pratar om grundskoleelever i första hand, men berör även effekterna av fysisk aktivitet för vuxna och gymnasieelever.

Mark Siegbahn är pedagog (undervisar i idrott och hälsa) samt beteendevetare. I Helsingborgs Kommun har han genomfört ett hälsoprojekt, som lett till påtagligt sänkta anmälningar för kränkningar och våld.

För att följa Mark går du in på @hjarnapulsgladje på INSTAGRAM eller Mark Siegbahn _ verklighetsdesigner i skolvärlden https://www.facebook.com/verklighetsdesign/

Fler avsnitt om fysisk aktivitet: #18 Fysisk aktivitet och plasticitet - Jenny Nyberg PhD, Neurovetenskap Göteborg http://exist.libsyn.com/18-fysisk-aktivitet-och-plasticitet

#30 Bli Hjärnstark - Anders Hansen http://exist.libsyn.com/30-bli-hjrnstark-anders-hansen

#87 - Hjärnskap Malin Gutestam http://hjarnpodden.se/87-allt-fr-tonrshjrnan-hjrnskap-med-malin-gutestam

 

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila [email protected]

Att främja närvaro i skolan strukturerat och eftertänksamt är nödvändigt för att undvika problematisk skolfrånvaro. Malin Gren Landell är psykolog och har arbetat med regeringens utredning av frånvaro i skolan.

Under 2018 kom Malins bok "Främja närvaro : att förebygga frånvaro i skolan" ut på Natur och Kulturs förlag.

I avsnittet pratar vi utifrån olika frånvarobegrepp Malin skriver om i boken och hur vi behöver tänka och prata om frånvaro för att komma vidare.

Problematisk skolfrånvaro är den frånvaro som innebär att elever missar undervisning och det kan ha många skäl. Att utreda varför elever är borta från skolan behöver ske från olika vinklar och perspektiv och ofta behöver vi arbeta med värderingar och syn på skolan som helhet.

Problematisk skolfrånvaro kan vara olika för olika individer, men det omgivande stödet behöver riggas och struktureras för att elever inte ska "falla mellan stolarna" och riskera att lämna skolan utan att ha fått en chans att komma tillbaka.

I avsnittet pratar vi en del om sjukskrivningar av elever/studenter som ett delproblem gällande frånvaro. Kristina har skrivit en blogg, som problematiserar detta ytterligare. Den hittar du här: https://utbildning.academedia.se/2019/01/15/blogg-riskfyllt-med-sjukskrivningar-under-studietiden/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet maila till [email protected]

 

Jassim Ahmadi är socionom och personalvetare och har arbetat med skolutveckling på olika nivåer. 2018 kom boken "Knäck sociala koden" ut med verktyg i hur man ska nå elever med beteendesvårigheter och arbeta med sina egna bemötandesvårigheter i relation till de unga. I avsnittet diskuterar vi hur vuxna faktisk är ansvariga för relationen och att vi i skolan fokuserar mycket på det kognitiva färdigheter men att de emotionella och sociala färdigheterna är grundläggande förutsättningar för att få elever och människor att kunna lära sig och må bra.

I avsnittet hänvisar vi till en artikel från Harvard University och den hittar du här: https://developingchild.harvard.edu/resources/understanding-motivation-building-the-brain-architecture-that-supports-learning-health-and-community-participation/

För att nå Jassim Ahmadi går du till hemsidan https://www.bvsmetoden.se/

BVS står för brandsläckaren, vattenkannan och det sociala gymmet.

För att komma i kontakt med Kristina mailar du som vanligt [email protected]

 

Det här avsnittet handlar om särskild begåvning och hur den teoretiska begåvningen ibland är långt före andra förmågor och hur det ibland skapar huvudbry för barn och omgivning i skolan. I avsnittet pratar jag med Pia Rehn Bergander, specialpedagog och rådgivare på SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) som ofta ger råd och utbildar om särskild begåvning och de utmaningar i skolsituation som kan uppstå. Att vara högt begåvad inom ett område och helt vanlig i ett annat område gör det lätt att halka snett i kraven på en elev. Om man kan resonera på hög nivå i ett ämne men ändå vara "ung/liten" i sin övriga situation och där behöver mer stöd än väntat är vanligt. Det kräver att alla vuxna kring barnen samarbetar och identifierar när stöd behövs och när stimulans behövs. Vi ser olika saker i hem och skolmiljö och alla sidor behöver få komma fram. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

ALLA TIDIGARE AVSNITT FINNS ATT LYSSNA PÅ VIA http://hjarnpodden.se

För andra gången är Christian Benedict med i Hjärnpodden och pratar om sömn och sömnforskning. Christian arbetar på Uppsala Universitet och har disputerat i Lübeck inom sömn.

Just nu är han aktuell med boken "Sömn, sömn , sömn: hur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn". Boken är skriven tillsammans med Minna Tunberg.

I avsnittet pratar vi om hur sömn påverkar kroppens olika funktioner och hur både för mycket och för lite sömn påverkar hur vi mår. Att inte sova tillräckligt innebär att vi får sämre förmåga till impulskontroll, känsloreglering, vi blir mer hungriga och har dessutom svårare att stå emot (onyttig) mat eftersom det är en belöning i hjärnans belöningssystem.

Sömn påverkar även mättnadshormoner och hunger och på så sätt har sömn inverkan på fler sätt för viktreglering. Sömn är det som behövs för att återställa hjärnan efter en aktiv dag. Därför varierar djupsömn mellan olika dagar.

Slutligen pratar Christian även om att långvariga sömnproblem som sömnapné (andningsuppehåll i sömnen) behöver behandlas eftersom man annars kommer in i en ond cirkel med sämre återhämtning och sämre hälsa.

Tidigare avsnitt om sömn:

Avsnitt 44 med Christian Benedict,

Avsnitt 88 Med Torbjörn Åkerstedt,

Avsnitt 99 med Cecilia Enockson. Avsnitt 44 nås via http://hjarnpodden.se via prenumeration av arkiverade avsnitt. http://hjarnpodden.se/44-nytta-med-smn-intervju-med-docent-christian-benedict

För att följa Christian i sociala medier:

Instagram @sleep_advocat 

Twitter @sleep_advocate

Facebook @somnsomnsomn

För att kontakta Kristina mailar du som vanligt [email protected]

 

Hur är det egentligen med korrelationen mellan mobiltelefoner och psykisk hälsa? Ska vi ha ett mobilförbud i skolorna? Kan vi skylla allt ont på mobiltelefoner? Arild Werling är psykolog med lång erfarenhet av arbete som skolpsykolog. Numera arbetar Arild med organisationsfrågor i en kommun i norra Stockholm.

I avsnittet tar vi upp frågan om psykisk hälsa och sökbeteenden bland unga till vården p g a sitt mående. Vad handlar det om? Stämmer det att ohälsan ökar? Vi pratar även en hel del om elevhälsa i skolan och att prata om organisationsförutsättningar för att elever och lärare ska må bra "på jobbet".

I avsnittet hänvisar vi till en debattartikel av Sven Bremberg och Göran Högberg. Artikeln hittar du här: https://www.expressen.se/debatt/ga-inte-pa-myten-om-okad-psykisk-ohalsa/?site=tablet

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till [email protected]

Alla 101 avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se